|  |       Processkonstverk 
nr 33.. Krafter, 
konsekvenser,
 strategier och hållbarhet
 
 från 
2012
 
 
 
 
 |  |  | .......... | ................................................................................................................... STRATEGIER PBL 
Pilotprojekt Den 
nya plan- och bygglagen trädde i kraft den 2 maj2011. Den har föregåtts 
av ett omfattande utredningsarbete.
 I förberedelserna har ingått 
att regeringen gjort en satsning på att höja kompetensen i staten för 
att få en bättre tillämpning av plan- och bygglagstiftningen.
 Boverket 
har i samverkan med länsstyrelserna haft ett uppdrag att genomföra en 
samordnad insats under åren 2008-2010. Under 2010 har arbete skett i åtta 
tematiska pilotprojekt, för att bedriva konkreta utvecklingsarbeten.Teman 
för pilotprojekten har valts utifrån de förändringar och 
nyheter som genomförts i den nya plan- och bygglagstiftningen.
 Rapporten 
finns på www.boverket.se ........ ..................... |  |  |  | .......... |  | 
 PILOTPROJEKT 
1 Strategisk 
aktuell översiktsplanering- regionalt perspektiv
 
 
 I 
den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft den 2 maj 2011 stärks 
översiktsplanens strategiska roll.
 Projektets syfte har varit att finna 
och utveckla metoder som kan bidra till en mer kontinuerlig planeringsprocess, 
som därmed ökar översiktsplanernas aktualitet och strategiska betydelse. 
Ett syfte har också varit att fokusera på kopplingen mellan översiktsplaneringen 
och
 den regionala utvecklingen.
 En 
strategisk, aktuell översiktsplan med regionalt perspektivEn strategisk 
planering tar upp viktiga framtidsfrågor för kommunen. De strategiska 
framtidsfrågorna har ofta också betydelse för det regionala sammanhang 
som kommunen ingår i. Kommunal planering kansägas vara en strategisk 
verksamhet där kommunens framtida behov vägs mot dess resurser. Den 
politiska hanteringen är viktig för framgång. Aktuella strategiska 
frågor behöver identifieras och lyftas upp till en politisk
 debatt 
för ställningstaganden om vägval.
 
 ....................................................
  |  | .......... | ................................................................................................................ PILOTPROJEKT 
2 
 Kontinuerlig 
översiktsplanering aktualitetsredogörelse med regionala bilder
 Genom 
modern teknik kan planeringsunderlag tas fram som belyser och illustrerar tillstånd 
och utvecklingstrender.Projektets syfte har varit att ta fram planeringsunderlag 
i form av regionala bilder till kommunernas översiktliga planering 
och till regionernas utvecklingsplanering (RUP). Det rör sig om konkreta 
digitala bilder framtagna med bland annat GIS-teknik, som kan ge
 en heltäckande 
bild av länens planeringsförutsättningar
 Grundnivå 
Vad är GIS?Geografiska informationssystem som metod ger möjligheter 
att analysera och visualisera geografiska problemställningar på ett 
nytt sätt. GIS blir ett allt vanligare forskningsverktyg inom många 
akademiska discipliner, från humaniora och samhällsvetenskap till naturvetenskap 
och teknik. GIS är också ett allt viktigare instrument inom kommunal 
förvaltning och samhällsplanering såväl som i näringslivet.
 Byggstenarna 
i ett geografiskt informationssystem är två typer av data - digitala 
kartdata och attributdata. Den digitala kartdatabasen innehåller data för 
lägesbestämning av objekt samt information om de rumsliga sambanden 
mellan objekten. Attributdata eller statistiska data kopplas sedan till kartdatabasen 
vilket innebär att helt nya möjligheter öppnas för en effektiv 
informationshantering och nya former för analys av lägesbunden information. Med 
GIS-teknik behandlas data och deras geografiska läge i ett sammanhang, vilket 
ökar förståelsen för vår omvärld. |  | .......... | ................................................................................................................ 
 Den 
regionala bildenRegionala 
bilder kan belysa till exempel demografiska förhållanden, arbets-marknad, 
pendling, kommunikationer och kollektivtrafik. Det är också viktigt 
med planeringsunderlag som berör aktuella planeringsfrågor, gränsöverskridande 
och mellankommunala frågor samt alla dimensioner i en hållbar utveckling. 
Sociala värden och perspektiv är ofta svåra att illustrera, och 
metoder för detta behöver utvecklas. Projektet har belyst några 
exempel.
 Digitala 
verktygOfta arbetar kommuner, länsstyrelser och regionförbund 
med planeringsunderlag för ett sakområde i taget.
 Med digitala verktyg, 
med lägesbundna data, som geografiska informationssystem (GIS), finns dock 
möjligheten att kombinera olika data och skapa tydliga och enkla regionala 
bilder. Analyser kan göras som belyser
 täthet, avstånd och 
tidsaspekter.
 Projektet 
har redovisat ett antal exempel på regionala bilder. 
De belyser hur olika foreteelser samverkar eller medfor konflikter och synliggor 
var fordjupad planering eller politiska stallningstaganden ar viktiga. De regionala 
bilder som har tagits fram visar pa bredden av de teman som kan belysas. I projektet 
illustreras bland annat regionala bilder for viktiga kommunikationsstrak
  
pendling
  
kollektivtrafik
  
barnperspektiv
  
underlag 
for landsbygdsutveckling i strandnara.
 Samlade 
regionala planeringsunderlagKommunen, 
regionen och länsstyrelsen bör ha en gemensam regional databas för 
regionala bilder som är tillgänglig via webben. Till databasen kan man 
länka olika planeringsunderlag. Länsstyrelsen ska tillhandahålla 
det regionala planeringsunderlag som kommunerna behöver för sin översiktsplanering.
 |  |  |  | 
 .PILOTPROJEKT 
3
 Kontinuerlig 
översiktsplanering i storstadsmiljÖ De 
större städerna utvecklas i dag starkt genom tillväx och befolkningsökning, 
vilket ställer ökade krav på kommunernas planering. Inom storstadsregionerna 
söker flera kommuner nya former för en översiktsplanering som passardessa 
utmaningar.
 Projektets syfte har varit att utveckla former för länsstyrelsens 
medverkan i en mer kontinuerlig översiktsplanering.
 Projektet har särskilt 
behandlat länsstyrelsens sammanfattand redogörelse och i två studier 
har fokus lagts på dialog om områden av riksintresse respektive riktlinjer 
för bostadsförsörjningen.
 Projektet 
har resulterat i rapporterna Länsstyrelsensmedverkan i rullande 
översiktsplanering och Riktlinjer
 för bostadsförsörjning 
med koppling till rullande
 översiktsplanering.
 ................. 
........................ |  |  |   PILOTPROJEKT 
4 Uppföljning 
inom byggområdet I 
den nya plan- och bygglagen med tillhörande plan- och byggförordning 
har det gamla tillsynsbegreppet förtydligats och delats upp i tillsyn, tillsynsvägledning 
och uppföljning. Lagen har också förtydligat statens och kommunensroller. 
Projektets syfte har varit att föreslå arbetssätt och metoder 
som kan ligga till grund för länsstyrelsernas insatser och prioriteringar 
inom tillsyn, tillsynsvägledning och uppföljning på byggområdet.
 Det 
övergripande målet för tillsyn, tillsynsvägledning och uppföljning 
är att medverka till att demokratiskt beslutade lagar och bestämmelser 
följs och tillämpas enligt lagstiftarens intentioner och på samma 
sätt i hela landet. I den nya plan- och bygglagen, maj 2011, har tillsynen 
fått ett eget kapitel.
 Ansvarsfördelning 
Aktör/ Ansvarar förByggherren att byggnadsverket uppfyller 
kraven i plan- och bygglagen
 Fastighetsägaren underhåll av 
byggnadsverket
 Kommunen lov och andra tillstånd, tillsyn av byggande 
och den byggda
 miljön, rådgivning
 Länsstyrelsen tillsyn 
och uppföljning av hur kommunen tillämpar
 plan- och bygglagen, tillsynsvägledning, 
rådgivning, kunskapsförmedling, prövning av överklagade belut.
 .Tillsynsvägledning 
är till sin karaktär framåtsyftande medan tillsynkontrollerar 
det som varit. Båda syftar till större följsamhet mot lagen.
 Kvalitetsansvarig 
har ersatts av kontrollansvarig, och kraven på den kontroll-ansvariga har 
utökats och förtydligats jämfört med kraven på den kvalitets-ansvariga. 
Den kontrollansvariga måste vara certifierad, ha en självständig 
ställning och ska utses av byggherren. Systemet bygger även fortsättningsvis 
på att byggherren har det fulla ansvaret och gör de kontroller som 
är relevanta. |  |  |  |