| Processkonstverk
nr 33.. Krafter,
konsekvenser, strategier och hållbarhet
från
2012
| | | .......... | ................................................................................................................... STRATEGIER PBL
Pilotprojekt PILOTPROJEKT
5 Översiktsplaneringens
strategiska roll för landsbygdsutveckling Översiktsplaneringen
är ett verktyg som kan bidra till en hållbar utveckling i kommunen.
Olika typer av landsbygd har olika förutsättningar för utveckling.
Dessa kan identifieras och beskrivas i översiktsplanen. Utifrån denna
gemensamma bild kan berörda parter börja samverka. Projektets syfte
har varit att inspirera kommunerna till att behandla landsbygden i översiktsplaneringen.
De två huvudspåren i projektet har varit att identifiera vad landsbygdsutveckling
är och kan vara samt att identifiera arbetsmetoder för detta i översiktlig
planering. Landsbygd
och utveckling Två särdrag förenar landsbygder i Sverige
och avgränsar dem mot städer och tätorter. Dels är det den
speciella fysiska miljön som natur- och kulturlandskapet, naturresurserna
och bebyggelsemiljön utgör. Dels är det glesheten, det vill säga
de långa avstånden och bristerna på god tillgänglighet
som påverkar i stort sett alla aktiviteter som människor utför.
Men trots dessa gemensamma drag är ingen landsbygd den andra lik. | | | | .......... | |
PILOTPROJEKT
6 Regionala
bilder och översiktsplanering strategiska underlag för ett hållbart
samhällsbyggande
Projektets
syfte har varit att öka kunskapen om hur länsstyrelser, regionförbund
eller motsvarande samt kommuner kan utveckla ett regionalt planeringsunderlag
som ger en integrerad bild av exempelvis infrastruktur, bebyggelse och grönstrukturer.
Projektet har även studerat hur detta planeringsunderlag ska kunna ingå
i en process som bättre kopplar samman olika aktörer, och där
delmomenten följer varandra smidigare från en öppen dialog
via ett strukturerat samråd ill en slutlig förhandling och beslut. Planering
överadministrativa gränser Planeringsfrågor överskrider
kommungränser och andra administrativa gränser. Människor och företag
blir alltmer rörliga inom och mellan kommuner och regioner. Ett nyckelproblem
är svårigheten att ta fram ändamålsenliga planeringsunderlag
på regional nivå, och att avgöra vem som ansvarar för att
tydliggöra regionernas geografiska förutsättningar ur ett utvecklings-
och planeringsperspektiv. Ett annat problem är att definiera regioner
eftersom de inte nödvändigtvis motsvaras av länen. Aktuella strategiska
frågor behöver identifieras och lyftas upp till en politisk debatt
för ställningstaganden om vägval. Regionala
bilder som motor i engemensam kunskapsresa Ett sätt för den regionala
planeringen och den kommunalafysiska planeringen att närma sig varandra är
att utveckla det rumsliga perspektivet i gemensamma regionala bilder över
betydelsefulla strukturer
för exempelvis infrastruktur, bostadsbebyggelse, | | .......... | ................................................................................................................ arbetsplatser,
utbildning, natur, kultur och fritid. De rumsliga bilderna utgör motorn
i viktiga processer mellan aktörer, offentliga såväl som privata,
i syfte att skapa förståelse och utifrån detta besluta om behovet
a olika insatser. Att
skapa en gemensam mötesplats Framgångsfaktorer i strategisk
planering är bland annat att skapa en medvetenhet om hur omvärlden påverkar
kommuner och regioner samt att utveckla samsyn och handlingsberedskap kring åtgärder
som påtagligt kan påverka utvecklingen inom de områden som planeringsprocessen
har definierat. Aktiviteter och händelser i planeringen kan sägas äga
rum inom tre mötesplatser: FORUM, ARENA och COURT, med olika
innehåll och rollfördelning för olika planeringssituationer. I
dessa processer kan man ta fram dokument som tydligt visar prioriteringar och
strategiska ställningstaganden. Men prioriteringarna och avgränsningarna
kan också väl spegla de ingående aktörernas intressen. Forumet
- den fria mötesplatsen Tidigt i det regionala utvecklingsarbetet
måste man formulera ett brett förankrat uppdrag. Forumet är den
fria mötesplatsen, där öppna processer ska forma frågorna:
Vad vill, kan och måste vi göra? En utgångspunkt är vad
som händer i omvärlden hur påverkar det kommunerna och
regionerna? Mot bakgrund av omvärlds-förändringar uppstår
problem att åtgärda, nya möjligheter att ta vara på. Styrkor,
svagheter, hot och möjligheter behöver klarläggas på ett
sådant sätt att en ny mental karta växer fram. Reellt utvecklingsarbete
är inriktat på förändring gamla invanda föreställningar
måste bekämpas för att ge utrymme för nytänkande...Man
behöver till exempel belysa ekonomiska, sociala och miljömässiga
trender som ger nya förutsättningar för länet och dess kommuner. | | .......... | ................................................................................................................
Arenan
- den organiserade mötesplatsen Den fortsatta processen skapas från
fastlagda utgångspunkter. Processen syftar dels till att skapa gemensamma
målbilder som förhandlas fram genom strukturerat samråd, dels
till att generera underlag för att förverkliga dessa målbilder.
Olika aktörer bildar ett partnerskap som utgör den så kallade
arenan. Courten
- beslutsprocessen Det sista skedet i beslutsprocessen utgörs av den
så kallade courten. Här tar aktörerna ställning genom
faktiska beslut: de antar eller förkastar. Det handlar både om att
ta ställning till dokument och om att besluta om genomförandestrategier
med dokumenten som grund. För att behålla en röd tråd i
utvecklingsarbetet behöver man föra över slutsatserna i det fortsatta planeringsarbetet. | | | |
I
flera regioner och län saknas ett forum för regional utveckling, som
kan vidareutvecklas till en arena för dessafrågor. Att forma mötesplatser
för regionala och lokala möten är ett gemensamt ansvar för
alla ingående aktörer i utvecklingsprocessen. Att länka samman
privata och offentliga utvecklingsaktörer är av mycket stor vikt Att
skapa ett sådant forum blir därmed en nyckelfråga som de olika
parterna har att lösa inom en väl definierad förhandlingszon.. Särskilt
viktigt i en utvecklingsprocess är att: länka
samman privata och offentliga utvecklingsaktörer skapa en process,
där delmomenten hänger ihop, från den öppna dialogen över
det strukturerade samrådet och vidare till förhandlings- och beslutsdelen. Slutord Samverkan
kring regionens styrkor är grunden för utvecklingsarbetet, där
man för att lyckas behöver vara öppen för omvärlden,
skaffa tydliga mandat, formulera och förankra målbilder och att genomföra
strategier.
Framgångsfaktorer i processen är alltså: 1.
SPANA! Förändra den mentala kartan. 2. SMID! Skaffa
ett tydligt mandat. 3. FÖRHANDLA! Förankra målbilden. 4.
HANDLA! Genomför strategier.
Anm. Forum-arena-court-modellen
är en vidareutveckling av J.M. Brysons teoretiska modell. | | | PILOTPROJEKT
7 Fysisk
planering och vattenförvaltning Enligt
EU:s vattendirektiv är alla medlemsländer i EU skyldiga att se till
att statusen god vattenkvalitet uppnås. Därför
finns sedan 2009 beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram
för alla 26 500 vattenförekomster i Sverige. Projektets syfte har
varit att belysa hur länsstyrelserna och kommunerna kan hantera miljökvalitetsnormerna
och åtgärdsprogrammen för vatten i den kommunala fysiska planeringen.
Fokus har legat på hanteringen i översiktsplaner och detaljplaner samt
på det planeringsunderlag som behövs. PILOTPROJEKT
8 Effektiva
planeringsprocesser strategier för ytstora kommuner med liten befolkning .Den
glesa strukturens förutsättningar för utveckling erbjuder många
möjligheter och utmaningar. Till utmaningarna hör att vända en
sedan generationer pågående befolkningsminskning. För att översiktsplanen
ska bli ett aktivt verktyg för att nå målen krävs en politisk
vilja och insikt om att samhällsplaneringen är en väsentlig del
i strävandena efter en hållbar utveckling. Projektets syfte har
varit att belysa strukturella hinde för samhällsutveckling och att belysa
förutsättningar för fysisk planering i ytstora kommuner med liten
befolkning. Syftet har även varit att utveckla strategier för en
översiktsplanering anpassad till dessa kommuners förutsättningar. | | | |