Det fanns
de som tvivlade på läckagemetodens värde i områden
där marken sluttade.
Tätning i ett kvarters lågpunkt skulle inte kunna medföra
grundvattenhöjning i de
högre belägna delarna av kvarteret menade man.
För
att bevisa motsatsen utfördes ett experiment i liten skala som visade
att detta
inte är några omöjligheter. Se bilden nedan.
Omöjligheten
för fastighetsägarna att kunna finansiera "riktiga"
grundförstärkningar
hade medfört att andra mer eller mindre provisoriska metoder fick
utnyttjas i avvaktan
på bättre tider.
Olika grundvattenhöjande åtgärder såsom infiltrationsanläggningar
kom därmed till
användning. Ofta anlades tätskärmar av bentonit utmed fastigheten.
De flesta av dessa anläggningar fungerade dåligt. Anläggningarna
kom ofta till utan
föregående analys av vad som verkligen förorsakat grundvattensänkningen.
Det bästa
resultatet erhölls om tätningen utfördes där läckaget
uppstått.
För
att övertyga var det nödvändigt att i bilder kraftigt överdriva
situationen.
En blockering av t ex Tingstadstunneln och Älvsborgsbron skulle påverka
trafiken i hela Göteborg, vilket inte händer om alla gatorna
i t ex Tynnered
blockeras.
Timglaset nedan var en annan bild som togs fram för att övertyga.
På
vissa ställen i centrum har speciella rännstensbrunnar
fått ersätta de gamla för att på ett fiffigt sätt
ta tillvara dagvattnet.
Brunnarna är perforerade och omgivna av ett makadammagasin..
Tyvärr kan de även få motsatt effekt dvs att istället
utdränera husgrunder.
Ledningsdragningarna
i gatorna var av avgörande betydelse för att komma underfund
med hur grundvattnet flödade.
Nästa
sida......Åter
historik
|