.......VASASTADEN

SAMMANFATTNING

Redan under 70-talet när man började intressera sig för saneringen av Vasastadens fastigheter på lergrund, insåg man att detta bör ske kvartersvis med hänsyn till grundläggningen. Sedan dess har åtskilliga grundförstärkningsprojekt genomförts. Detaljplanen för kvarteren 1-9 inom stadsdelen Vasastaden har nu varit utställd och man kan ana resultatet av alla försök till samordnad grundförstärkning.

I genomförandebeskrivningen under
ekonomiska frågor/kostnader kan läsas:

Ersättning p g a rivningsförbud och skyddsbestämmelser

För att få ett långsiktigt bevarande av bebyggelsen innehåller planförslaget skyddsbestämmelser, varsamhetsbestämmelser samt rivningsförbud.

Planbestämmelser med syfte att säkerställa bevarande av byggnader kan i vissa fall leda till att fastighetsägaren blir berättigad till ersättning. Detta gäller i första hand rivningsförbud och skyddsbestämmelser. Avgörande för frågan om ersättning bör dock inte vara vilken beteckning bestämmelserna har i planen, utan om de förorsakar en sådan skada som berättigar till ersättning enligt plan- och bygglagens regler.

Enligt plan- och bygglagens regler är kommunen skyldig att betala ersättning till berörda fastighetsägare om rivningsförbud medför en skada som är betydande i förhållandet till värdet på berörd del av fastigheten. För skyddsbestämmelser gäller att ersättning skall utgå om bestämmelsen medför att den pågående användningen av fastigheten avsevärt försvåras.

Det är i dagsläget inte möjligt att bedöma i vilken omfattning bestämmelserna kan berättiga fastighetsägarna ersättning. En bedömning måste göras i varje enskilt fall. Tidsfristen att väcka talan om ersättning för skada p g a rivningsförbud eller skyddsbestämmelse är normalt två år från den dag detaljplanen vunnit laga kraft.

Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att staten genom länsstyrelsen har hjälpt ett flertal fastighetsägare inom området att finansiera grundförstärkning och andra bevarandeåtgärder genom bidrag. Vidare har kommunen tagit initiativ till och bekostat inventering av byggnadernas grundläggning. Detaljplanen avser att fastställa de riktlinjer som redan tidigare varit utgångspunkten för arbetet med att bevara den värdefulla bebyggelsen inom planområdet.

Nedan redovisas grundförstärkningssituationen för 5 av de 9 kvarteren:

Dagsläget: (Bild ur utställningshandlingen som färglagts)
De med orange färg betecknade fastigheterna är inte åtgärdade.
De blågrå är grundförstärkta byggnader
Debrungrå har grundmurar till berg

1983:(Bild ur Projekt Stenstadens handlingar)
Med gatukontorets grundvattenrör och en läckagelokaliseringsmetod kunde
i början av 80-talet ett antal läckagetrattar lokaliseras.

1982. (Från stadsbyggnadskontorets förslag till saneringsåtgärder i stenstaden:)
De oranga prickarna anger byggnader som bör bevaras, grundförstärkning erfordras

Vid jämförelse av de tre planerna framgår det tydligt att flera av de
ej grundförstärka byggnaderna måste vara i behov av åtgärder.

De fyra små kvarteren utmed Södra Allégatan har lite annorlunda
förutsättningar än de övriga. Lerdjupet är här betydligt större än för
de övriga.

...................................____________________
15 KV GRANEN

Projekt Stenstaden hade kvarteret Granen som pilotkvarter.
6 st byggnader var rivningshotade. Intresset kom att i första
hand ägnas dessa. Vilken metod som skulle användas för att
säkra hela kvarteret kom inte att behandlas så som avsetts
med projektet. Allmännyttans 7 problemfastigheter fick styra.

Utförda grundförstärkningar i Vasastaden
Enligt artikel från 1997 har "de grundförstärkta husen stålpålar på
upp till 35 meter eller till fast underlag. Det ger ett perspektiv på
hundra år framåt i tiden. Det är lite jämfört med Stadsmuseet i
Ostindiska huset, som är förstärkt i 500-årigt perspektiv".

Nedan visas fasaderna utmed Viktoriagatan
så som de ser ut idag och om 100 år.

År 2002
I samband med ombyggnaden av de rivningshotade fastigheterna
i kvarteret lät Bostadsbolaget grundförstärka sin enda fastighet
utmed Viktoriagatan med pålar. Fastigheten hade sedan flera år
varit försedd med en infiltrationsanläggning som inte fungerade.
Bestämmelserna är sådana att man har rätt att säkra sitt eget hus.

År 2102
Om inga ytterligare förstärknigsåtgärder utförs utmed Viktoriagatan
kan det förväntas att de som då lever upplever fasaden som nedan.

År 2102
Om Bostadsbolaget inte hade förstärkt sin byggnad
hade troligen kvartersfasaden kommit att se ut så här!

År 2102
En alternativ lösning som nämndes.
............................................................... .. /dilatationsfog

Som framgår av redovisningen ovan finns
det anledning att återigen diskutera hur vi
skall rädda de aktuella kvarteren i stenstaden.

Skall vi rädda t ex kv Granen nu och efterlämna
hela byggnader?

Eller skall vi låta våra barn och barnbarn få bekosta
förstärkningen av ett illa sargat kvarter?

___________________________________________________________________

............................................________

Nedanstående skrivelse till intressenterna, har motiverats
utav ovan dystra framtidsbild av Vasastaden, som sannolikt
kommer att inträffa om inte intressenterna agerar.

..................................._______

Angående den nyligen utställda detaljplanen för
kvarteren 1-9 inom stadsdelen Vasastaden.

Vasastaden skulle räddas!
Enligt Riksantikvariämbetet, är Vasastaden unik i Sverige. Stadsdelen är nästan helt intakt,
med hus från 1870-1890-talen. Där finns en arkitektur som inte finns någon annanstans i
landet. Det närmaste man kan komma är malmarna i Stockholm, men de är oerhört sargade,
fasadernas dekorationer är utplånade. I Vasastaden är all dekoren kvar.

Utställningshandlingen klargör att stadsdelens värden inte är räddade.
Enligt genomförandebeskrivningen bör ytterligare ett stort antal fastigheter grundförstärkas och
fastighetsägarna kan bli berättigade ersättning p g a rivningsförbud och skyddsbestämmelser.

Vad gick snett? Svar: De kvartersvisa grundförstärkningarna uteblev.
Projekt Stenstaden i början av 80-talet med kv Granen som pilotkvarter utgick från kvartersvisa grundförstärkningar. Stadsdelens värden skulle därmed kunna bevaras långsiktigt. Så blev det
tyvärr inte men fastigheterna räddades undan rivning. En halv seger! Senare projekt har inte heller
lyckats genomföra kvartersvisa grundförstärkningar.

Varför uteblev de kvartersvisa grundförstärkningarna?
Svar: Sysselsättningsaspekterna gick före kulturvärdena.
Motionerna 1982 och 1993 innebar ökad sysselsättning genom en intensifierad ombyggnads-
verksamhet i stenstaden. Det var mer angeläget att snabbt få igång förstärkningsarbeten
än att finna framkomliga vägar för kvartersvisa grundförstärkningar.

Konsekvenser
Vi får se flera av de intakta husen sättningsskadas och inte nog med det. Vi får ersätta
fastighetsägarna eftersom de inte får riva.

Nästa steg i processen
Uppmana våra folkvalda att återigen motionera, men nu för att först finna framkomliga vägar för
kvartersvisa grundförstärkningar och först därefter genomföra förstärkningarna.

Rekommendation
Ta del av den historik kring grunderna som är länkad till debattämnet Vasastaden på hemsidan www.medborgarkraften.com. Några illustrationer i sammanfattningen visar vad som förmodligen
händer om några år. Erfarenheterna kan vara till nytta nu.

Idéer och synpunkter.
Till Arne Person
e-mail: arne.person@hem.utfors.se

Mvh Arne Person

______________________________________________________________________

Erfarenheter
Innan framkomliga vägar för kvartersvisa grundförstärkningar hittas kommer säkert de erfarenheter,
som erhållits med såväl läckagelokaliseringsmetoden som bormetoden dvs tredjepristagarna i
ingenjörstävlingen, att få stor betydelse för att förhindra sättningar innan pålförstärkningar kan utföras.
Metoderna kommer också att vara till nytta när turordningen för de kvartersvisa förstärkningarna skall bestämmas.

Läckagelokaliseringsmetoden har ocskå varit till stort värde för förståelsen av grundvattnets rörelser
och för att förklara varför infiltrationsanläggningar och tätskärmar ofta inte fungerar.

Den har också kunnat påvisa orsakerna till grundvattensänkningarna och är därmed ett värdefullt verktyg
när ansvarsfrågor skall lösas. Den kan få en pådrivande effekt för kvartersvisa grundförstärkningar.

I intakta kvarter med trägrunder, som exempelvis säkert finns utmed Södra Allégatan kan säkringen
av byggnaderna kanske inskränka sig till att installera en grundvattenbevakning där man på en skärm
ser såväl vattennivåerna och avsänkningstrattarnas variationer. Ett alarm utlöses när gränsvärden
överskrids. Orsaken till förändringen kan omgående utläsas och åtgärdas. Bormetoden kan komplettera.
Sådana trägrunder i lera kan ses som förstärkt i gott och väl 500-årigt perspektiv.(Se de friska trägrunder
som bär upp Göteborgs gamla försvarsverk.) Här är en läckagelokaliseringsmetod nödvändig.

På sidan "Läckagelokaliseringsmetoden utvecklas" finns redovisat i stora drag hur metoden används.

Arne Person april 2002

Till startsidan