HABITATAGENDAN
Habitat II - inledning, innehåll och resultat
Kommenterande artiklar av Madeleine Granvik
Förord - Varför Habitat?
Varför världskonferenser?
Förarbetsprocessen
Unik konferens
Vad hände?
Goda exempel i Sverige
Goda exempel i andra länder
Vad händer efter Istanbul?
Nyhetsrapporter från Habitat II av Mats Ossung
NGO
Beteckningen på de ickestatliga oberoende orgainsationer som verkade
under konferensen.
Varför Habitat?
Förord
Omkring år 2000 kommer jordens befolkning till största del bo
och verka i städer. Denna allt snabbare urbaniseringprocess leder till
en rad ekonomiska, politiska, sociala och inte minst miljömässiga
konsekvenser. Hur städernas tillväxt ska hanteras i framtiden
ställer länder inför enorma utmaningar som diskuterades i
två veckor i juni 1996 (3 juni till 14 juni) i Istanbul i Turkiet
under FN:s världskonferens om boende- och bebyggelsefrågor -
Habitat II.
Habitat
FN:s första konferens med tema boende och bebyggelse hölls
i Vancouver 1976, Habitat I. I och med den konferensen bildades en speciell
kommission för boendefrågor och ett sekretariat - United Nations
Center for Human Settlements (UNCHS). Habitat som det vanligen kallas
för verkar internationellt för bättre boendeförhållanden
i världen. Arbetet sker dels direkt genom olika projekt och dels
indirekt genom att påverka beslutsfattare i regeringar för
att få dem mer engagerade i bostadsfrågor. Kommissionen har
ca. 250 stycken anställda och ca. 500 personer i projekt med fältarbete.
Genom ett frivilligt årligt bidrag på ca. 5 milj. kr. är
Sverige en av Habitat:s största bidragsgivare. Detta antyder något
vilken betydelse i-världens regeringar tillmäter organisationen.
Vad betyder då Habitat? Om man slår upp det i ett lexicon
står det fyndort, hemvist och som ekologiskt begrepp, ett område
där individen/arten deltar i de processer som sker i området.
Utifrån den logo som Habitat-sekretariatet använder sig av
förstår man betydelsen enkelt.
= Det här är jag
det här är mitt hus
och det här är mitt HABITAT
Varför världskonferenser?
Är det verkligen så viktigt att hålla dessa världskonferenser,
de kostar oerhört mycket pengar och tid. Är resultaten i proportion
till insatserna, är det många som frågar sig. Jag kan
inget annat säga än att självklart är världskonferenser
av största betydelse eftersom det just är globala gemensamma
problem som ventileras. Snarare kanske diskussionen och kritiken bör
riktas mot arbetsformer och hur besluten implementeras, (om det överhuvudtaget
finns en politisk vilja att genomföra åtaganden). Den som vill
minska arbetet inom FN är skyldig att redovisa alternativ. Hur kan
vi i en växande globalisering åstadkomma politiskt samarbete
mellan nationer om vi inte har en gemensam organisation. FN befinner sig
i kris, särskilt ekonomiskt. I huvudsak beror det på bristande
ekonomisk styrning och medlemsländernas ovilja att ge ekonomiskt
stöd. En annan sida är, vad har tidigare konferenser gett i
konkreta resultat.
Under denna konferens stod boendefrågor på världsagendan,
varför just detta ämne just nu? Dels var det hela 20 år
sedan ämnet diskuterades under en världskonferens sist och dels
går utvecklingen i rask takt mot mega-urbanisering.
Dagens läge kan sammanfattas i följande punkter:
-Omkring hälften av jordens befolkning bor idag i tätorter,
-Två tredjedelar av befolkningstillväxten sker redan idag i
dessa tätorter,
-Det bor redan nu fler människor i u-ländernas tätorter
än vad det finns människor i Europa, Japan och Nordamerika,
-Nära två tredjedelar av u-ländernas BNP genereras i tätorter,
vilket leder till ett tärande på miljön i form av föroreningar,
förslumning, sociala/kulturella problem,
-5,8 miljarder människor idag blir 10 miljarder om 50 år!
Det finns en mängd motsägesefulla trender i världens storstäder.
Å ena sidan är storstaden möjlighetens stad för många,
där finns utbildning, arbete, infrastruktur, växande penningekonomi,
kulturell och social aktivitet. Å andra sidan är det här
den högsta kriminaliteten finns, slumområden, drogmissbruk,
sanitära olägenheter- en följd av brister i vattenförsörjning
och avloppssytem och en hög grad av miljöproblem.
Om man funderar närmare över boendets egentliga betydelse upptäcker
man ganska snart att bostaden är oerhört central i ens liv,
mer än vad man kanske inser i sin vardag. För vad är det
första man tänker på när man kommer till en helt
främmande plats, jo var ska vi bo? Hotellet, tältet eller stugan
ger dig trygghet, en fast punkt dit du alltid kan vända dig. Miljontals
människor världen över har ingenstans att bo, vilket ger
förödande konsekvenser för det dagliga livet. Bristande
hygien, sjukdomar, svält, arbetslöshet, ingen möjlighet
till utbildning etc. hör ofta ihop med hemlöshet.
av Madeleine Granvik
Förarbetsprocessen
Sammanfattning av den svenska Nationalrapporten till Habitat II
I juni 1993 beslöt den förra regeringen att Sverige skulle
upprätta en särskild förberedelsegrupp inför Habitat
II, med dåvarande mark- och planminister Görel Thurdin som
ordförande. Idag är det inrikesminister Jörgen Andersson
som har ordförandeposten. I förberedelsegruppen ingick företrädare
för riksdagspartierna, departement, myndigheter, organisationer och
föreningar. Gruppen antog namnet Boplats 96. Arbetet indelades i
sex programområden vilket verkligen visar spännvidden på
de frågeställningar som Sverige ville lyfta fram inför
Habitat II.
Lokala Agenda 21 och förankringsarbetet i Sverige
Rätten till ett hem, äganderättsfrågor, institutionella
frågor
Användning av ny teknik och involvering av näringslivet
Strategier för u-landsinsatser
Urbaniseringen och det kretsloppsanpassade industrisamhället
Sveriges nationalrapport
Utgångspunkten för den svenska nationalrapporten har varit
att de svenska prioriteringarna måste rymmas inom de ekonomiska
ramar som satts upp och samtidigt vara förenliga med hållbar
utveckling. Medlemsskapet i EU och regeringens beslut att de offentliga
utgifterna ska minska för att återuppfå ett förtroende
för den svenska ekonomin stryper självklart handlingsutrymmet.
Nationalrapporten visar ett program för de kommande årens arbete
inom området. De viktigaste utmaningarna för rimliga boendeförhållanden
och en utveckling mot hållbara städer sammanfattas i följande
åtta områden:
En allmän social bostadspolitik med nya ekonomiska förutsättningar.
Anpassning av byggnader och byggda miljöer till kretsloppsamhällets
krav och kraven på sund inomhusmiljö och god tillgänglighet
för alla.
Bättre livsvillkor i krisdrabbade bostadsområden.
Bättre integration av invandrare i landets olika delar.
Förstärkning av kommunernas kapacitet och handlingsutrymme.
Försäkring av tätorters attraktionskraft för människor
och företag.
Markanvändningsmönster som främjar städernas kretsloppsanpassning.
Utvecklad lokal demokrati genom fortsatt arbete med lokal Agenda 21.
Det internationella förberedelsearbetet ägde rum inom ramen
för en förberedelsekommittÈ, Preparation Committee (Prep.
Com.) där representanter för varje deltagarland träffades
för att utarbeta dokument och riktlinjer inför Habitat II. Fyra
förberedande konferenser har hållts sedan hösten 1994.
Gemensamt för samtliga deltagarländer har varit att skriva en
nationalrapport, där riktlinjer och åtaganden anges för
det enskilda landet samt att dela med sig av goda exempel som sedan skulle
presenteras i och med Habitat II. Kravet för ett gott exempel var
att projektet redan skulle vara genomfört och att det var baserat
på ett samarbete mellan så många parter som möjligt.
Sveriges process kring detta startade hösten -94 då arbetsgruppen
"Agenda 21 och förankringsarbetet i Sverige" fick i uppdrag
att tillsammans med organisationer, föreningar, myndigheter, kommuner
och allmänhet få fram ett antal goda exempel från Sverige.
Gruppen kom till slut överens om att hela tio goda exempel skulle
rapporteras in till Habitat-kontoret i Nairobi.
NÄSTA SIDA
Synpunkter!
..Inlägg
|