.debatt

HABITATAGENDAN


Habitat II - inledning, innehåll och resultat

Kommenterande artiklar av Madeleine Granvik
Förord - Varför Habitat?
Varför världskonferenser?
Förarbetsprocessen
Unik konferens
Vad hände?
Goda exempel i Sverige
Goda exempel i andra länder
Vad händer efter Istanbul?

Nyhetsrapporter från Habitat II av Mats Ossung

NGO
Beteckningen på de ickestatliga oberoende orgainsationer som verkade under konferensen.

Habitat
FN:s första konferens med tema boende och bebyggelse hölls i Vancouver 1976, Habitat I. I och med den konferensen bildades en speciell kommission för boendefrågor och ett sekretariat - United Nations Center for Human Settlements (UNCHS). Habitat som det vanligen kallas för verkar internationellt för bättre boendeförhållanden i världen. Arbetet sker dels direkt genom olika projekt och dels indirekt genom att påverka beslutsfattare i regeringar för att få dem mer engagerade i bostadsfrågor. Kommissionen har ca. 250 stycken anställda och ca. 500 personer i projekt med fältarbete. Genom ett frivilligt årligt bidrag på ca. 5 milj. kr. är Sverige en av Habitat:s största bidragsgivare. Detta antyder något vilken betydelse i-världens regeringar tillmäter organisationen.
Vad betyder då Habitat? Om man slår upp det i ett lexicon står det fyndort, hemvist och som ekologiskt begrepp, ett område där individen/arten deltar i de processer som sker i området. Utifrån den logo som Habitat-sekretariatet använder sig av förstår man betydelsen enkelt.

= Det här är jag
det här är mitt hus
och det här är mitt HABITAT

Varför världskonferenser?
Är det verkligen så viktigt att hålla dessa världskonferenser, de kostar oerhört mycket pengar och tid. Är resultaten i proportion till insatserna, är det många som frågar sig. Jag kan inget annat säga än att självklart är världskonferenser av största betydelse eftersom det just är globala gemensamma problem som ventileras. Snarare kanske diskussionen och kritiken bör riktas mot arbetsformer och hur besluten implementeras, (om det överhuvudtaget finns en politisk vilja att genomföra åtaganden). Den som vill minska arbetet inom FN är skyldig att redovisa alternativ. Hur kan vi i en växande globalisering åstadkomma politiskt samarbete mellan nationer om vi inte har en gemensam organisation. FN befinner sig i kris, särskilt ekonomiskt. I huvudsak beror det på bristande ekonomisk styrning och medlemsländernas ovilja att ge ekonomiskt stöd. En annan sida är, vad har tidigare konferenser gett i konkreta resultat.

Under denna konferens stod boendefrågor på världsagendan, varför just detta ämne just nu? Dels var det hela 20 år sedan ämnet diskuterades under en världskonferens sist och dels går utvecklingen i rask takt mot mega-urbanisering.

Dagens läge kan sammanfattas i följande punkter:

-Omkring hälften av jordens befolkning bor idag i tätorter,
-Två tredjedelar av befolkningstillväxten sker redan idag i dessa tätorter,
-Det bor redan nu fler människor i u-ländernas tätorter än vad det finns människor i Europa, Japan och Nordamerika,
-Nära två tredjedelar av u-ländernas BNP genereras i tätorter, vilket leder till ett tärande på miljön i form av föroreningar, förslumning, sociala/kulturella problem,
-5,8 miljarder människor idag blir 10 miljarder om 50 år!

Det finns en mängd motsägesefulla trender i världens storstäder. Å ena sidan är storstaden möjlighetens stad för många, där finns utbildning, arbete, infrastruktur, växande penningekonomi, kulturell och social aktivitet. Å andra sidan är det här den högsta kriminaliteten finns, slumområden, drogmissbruk, sanitära olägenheter- en följd av brister i vattenförsörjning och avloppssytem och en hög grad av miljöproblem.

Om man funderar närmare över boendets egentliga betydelse upptäcker man ganska snart att bostaden är oerhört central i ens liv, mer än vad man kanske inser i sin vardag. För vad är det första man tänker på när man kommer till en helt främmande plats, jo var ska vi bo? Hotellet, tältet eller stugan ger dig trygghet, en fast punkt dit du alltid kan vända dig. Miljontals människor världen över har ingenstans att bo, vilket ger förödande konsekvenser för det dagliga livet. Bristande hygien, sjukdomar, svält, arbetslöshet, ingen möjlighet till utbildning etc. hör ofta ihop med hemlöshet.

av Madeleine Granvik

Förarbetsprocessen
Sammanfattning av den svenska Nationalrapporten till Habitat II

I juni 1993 beslöt den förra regeringen att Sverige skulle upprätta en särskild förberedelsegrupp inför Habitat II, med dåvarande mark- och planminister Görel Thurdin som ordförande. Idag är det inrikesminister Jörgen Andersson som har ordförandeposten. I förberedelsegruppen ingick företrädare för riksdagspartierna, departement, myndigheter, organisationer och föreningar. Gruppen antog namnet Boplats 96. Arbetet indelades i sex programområden vilket verkligen visar spännvidden på de frågeställningar som Sverige ville lyfta fram inför Habitat II.

Lokala Agenda 21 och förankringsarbetet i Sverige
Rätten till ett hem, äganderättsfrågor, institutionella frågor
Användning av ny teknik och involvering av näringslivet
Strategier för u-landsinsatser
Urbaniseringen och det kretsloppsanpassade industrisamhället
Sveriges nationalrapport
Utgångspunkten för den svenska nationalrapporten har varit att de svenska prioriteringarna måste rymmas inom de ekonomiska ramar som satts upp och samtidigt vara förenliga med hållbar utveckling. Medlemsskapet i EU och regeringens beslut att de offentliga utgifterna ska minska för att återuppfå ett förtroende för den svenska ekonomin stryper självklart handlingsutrymmet. Nationalrapporten visar ett program för de kommande årens arbete inom området. De viktigaste utmaningarna för rimliga boendeförhållanden och en utveckling mot hållbara städer sammanfattas i följande åtta områden:

En allmän social bostadspolitik med nya ekonomiska förutsättningar.
Anpassning av byggnader och byggda miljöer till kretsloppsamhällets krav och kraven på sund inomhusmiljö och god tillgänglighet för alla.
Bättre livsvillkor i krisdrabbade bostadsområden.
Bättre integration av invandrare i landets olika delar.
Förstärkning av kommunernas kapacitet och handlingsutrymme.
Försäkring av tätorters attraktionskraft för människor och företag.
Markanvändningsmönster som främjar städernas kretsloppsanpassning.
Utvecklad lokal demokrati genom fortsatt arbete med lokal Agenda 21.
Det internationella förberedelsearbetet ägde rum inom ramen för en förberedelsekommittÈ, Preparation Committee (Prep. Com.) där representanter för varje deltagarland träffades för att utarbeta dokument och riktlinjer inför Habitat II. Fyra förberedande konferenser har hållts sedan hösten 1994.
Gemensamt för samtliga deltagarländer har varit att skriva en nationalrapport, där riktlinjer och åtaganden anges för det enskilda landet samt att dela med sig av goda exempel som sedan skulle presenteras i och med Habitat II. Kravet för ett gott exempel var att projektet redan skulle vara genomfört och att det var baserat på ett samarbete mellan så många parter som möjligt. Sveriges process kring detta startade hösten -94 då arbetsgruppen "Agenda 21 och förankringsarbetet i Sverige" fick i uppdrag att tillsammans med organisationer, föreningar, myndigheter, kommuner och allmänhet få fram ett antal goda exempel från Sverige. Gruppen kom till slut överens om att hela tio goda exempel skulle rapporteras in till Habitat-kontoret i Nairobi.

NÄSTA SIDA

Synpunkter!

..Inlägg