.debatt

 

 

 

 

 

 

 

 

 



HABITATAGENDAN

1. Introduktion av Agenda 21 till de svenska kommunerna
Efter Rio-konferensen 1992 ordnade Svenska kommunförbundet och Miljövårdsberedningen snabbt skriftlig information och ett antal nationella, regionala och lokala konferenser om Agenda 21 för kommunala representanter. Budskapet var att få kommunerna att starta lokala Agenda 21 processer.

2. Ungdomsnätverket q2000
Efter Rio-konferensen 1992 startades ungdomsnätverket q2000 som står för kommunal utveckling inför år 2000. q2000 arbetar med att informera och påverka i Agenda 21-arbetet. Nätverket har fått stor uppmärksamhet pga en mycket framgångsrik lobbyverksamhet både gentemot kommuner och statliga myndigheter. Metoden är att skapa dialog, inte konfrontation.

3. Hela Sverige ska leva kampanjen
Kampanjen startade 1987 för att få människor att bo kvar i glesbygdsområden. 1995 var 3.000 olika grupper involverade i kampanjarbetet med olika aktiviteter för att gynna sin hembygd.

4. Kvinnokraftkampanjen
Kampanjen startade 1992 och är en uppföljning av Kvinnor kan kampanjen. Arbetet har främst kretsat till att få till stånd ett nationellt kvinnoresurscentra samt regionala i varje län. Idag finns ett nationellt och åtta regionala.

5. Rehabilitering av bostadsområden
Många bostadsområden lider av miljonprogramstiden. Höga betonghus trängs på en liten asfaltsplätt. Är dessa områden gjorda för människor? Med tiden har dessa områden ofta fått en karaktär av problemområden med hög omflyttning och segregation. Här hamnar ensamstående unga mödrar, missbrukare och invandrare. Det vi kan se idag i många av de här områdena är att det börjar växa fram sub-kulturer, framförallt bland unga människor, vilka riskerar hamna utanför samhället. I Sverige har det satsats mycket pengar på att förbättra desa områden genom att bygga bort problemen. Tyvärr har det inte lyckats, särskilt inte på längre sikt. De metoder som använts i t.ex. Bergsjön i Göteborg, Kronogården i Trollhättan och Backlura i Nynäshamn har varit desto mer lyckade. Det första steget som togs, var en ny syn på hyresgästen. Från att ha betraktat hyresgästen som en passiv konsument så sa man att det här duger inte, hyresgästen måste ses som aktiva medarbetare som både vill och kan ta ansvar för bostadsområdet. Det andra steget var att lyssna ödmjukt på folk, att lyssna med respekt, vad vill de boende ändra på. Det tredje steget handlar om självförvaltning. De boende tar själva hand om vissa arbetsuppgifter, städning, trädgårdsskötsel mm. Vilket har lett till att arbetslösa i områdena har fått arbete och att hyran blivit lägre.

6. Ekologiskt boende
Ladugårdsängen i Örebro är ett bostadsområde med 950 lägenheter och ca. 500 arbetsplatser. Kravet för projektet var att allt skulle planeras ur ett så ekologiskt perspektiv som möjligt.

7. Nationalstadsparksprojektet
Området Djurgården-Haga-Brunnsviken är sedan 1995 enligt lag klassat som Sveriges första nationalstadspark.

8. Stockholmvatten och Gotland
De insatser som Stockholmvatten gjorde på åttiotalet för att rena Stockholmsström samt de urgamla metoder med biodammar som Gotland använder sig av allt mer för rening av avloppsvatten, är båda goda exempel på vattenområdet.

9. Östersjövisionen
Ett samarbete om situationen kring Östersjön har pågått sedan 1992 på ministernivå. Ambitionen är att främst få bukt med utsläppsproblemen som drabbar hela regionen katastrofalt.

10. Svenskt biståndsarbete i u-länder
Fyra stycken Sidaprojekt valdes ut. I Costa Rica ges resurser till fattiga områden för att ge hushåll rätt till att äga egen mark. Stöd ges till att planera bostads-områden utifrån en socioekonomisk och etnisk integration i Botswana. I Burundi pågår ett projekt för att hjälpa flyktingar att finansiera och bygga bostäder. Uppbyggnad av digital kartritning och landmätningar har gjorts i Bhutan med hjälp av Swedesurvey.

av Madeleine Granvik

Unik konferens
Habitat II var FN:s sista världskonferens det här århundradet, ja till och med det här årtusendet. Förutom frågor om boende och urbanisering ville FN lyfta fram Habitat IIs roll som kommunernas världstoppmöte. Betydelsen av lokal Agenda 21 belystes åter igen.(handlingsprogrammet från Riokonferensen). I Agenda 21 sätts den lokala nivån i fokus för en hållbar utveckling. Tanken är att varje lokal myndighet skall arbeta fram sin egen lokala Agenda 21 - en lokal handlingsplan. Nyckelord i arbetet är långsiktig planering, kretsloppslösningar och medborgar-deltagande. I Agenda 21 behandlas bosättningsfrågor särskilt i kapitel sju, men nästan alla kapitel berör människors livsmiljö på något sätt; markfrågor, energi, transporter, hälsa, kommunernas roll osv. Helhetssyn var ett tredje perspektiv för Habitat II. Världsproblemen kan inte lösas var och en för sig eftersom de inverkar och påverkar varandra konstant i verkligheten. Utgångspunkten var att knyta ihop de tidigare världskonferenserna från Rio till Istanbul. Miljö- och utveckling i Rio de Janeiro 1992, mänskliga rättigheter i Wien 1993, befolkningsutveckling i Kairo 1994, sociala frågor i Köpenhamn 1995, kvinnofrågor i Peking 1995 och Habitat II om boende- och bebyggelse 1996 i Istanbul.

Huvudämnen för konferensen var:

-ett rimligt boende för alla

-en hållbar boplatsutveckling i en urbaniserande värld

Hållbar boplatsutveckling är ett bra exempel där man kan visa på nödvändigheten av ett helhetsgrepp. Ämnet är oerhört brett, en mängd olika faktorer berörs direkt av frågan såsom ekonomiska faktorer, miljöförstöring, kvinnors möjligheter till inflytande, barns uppväxtmiljö, sysselsättning, folkomflyttningar, transporter, energi, vattenförsörjning, avloppssystem, etc.
Organisationen av Habitat II var helt banbrytande från tidigare FN-konferenser.
För första gången kunde representanter från kommuner, parlament, näringsliv, stiftelser och välgörenhetsorganisationer, universitet, fackföreningar och NGO:s (non governmental organisations) deltaga i den formella konferensen. Rent praktiskt fungerade det så att varje intressegrupp enades om ett uttalande som sedan ventilerades i en speciell kommitté som tillägnades dessa grupper, kommitté 2 .

Representanter utsedda av ackrediterade internationella sammanslutningar av kommuner i samverkan med nationella sammanslutningar av kommuner, inbjudna till konferensen, får delta, utan rösträtt, i överläggningarna i konferensen, dess, huvudkommitteér och alla arbetsgrupper, i frågor inom ramen för deras verksamhet.

regel 61 i Rules of Procedure

NÄSTA SIDA

 

Synpunkter!

 

..Inlägg