.debatt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HABITATAGENDAN

Svenska goda exempel
Gemensamt för samtliga deltagarländer har varit att skriva en nationalrapport, där riktlinjer och åtaganden anges för det enskilda landet samt att dela med sig av goda exempel som sedan skulle presenteras i och med Habitat II. Kravet för ett gott exempel var att projektet redan skulle vara genomfört och att det var baserat på ett samarbete mellan så många parter som möjligt. Sveriges process kring detta startade hösten -94 då arbetsgruppen "Agenda 21 och förankringsarbetet i Sverige" fick i uppdrag att tillsammans med organisationer, föreningar, myndigheter, kommuner och allmänhet få fram ett antal goda exempel från Sverige. Gruppen kom till slut överens om att hela tio goda exempel skulle rapporteras in till Habitat-kontoret i Nairobi.

1. Introduktion av Agenda 21 till de svenska kommunerna
Efter Rio-konferensen 1992 ordnade Svenska kommunförbundet och Miljövårdsberedningen snabbt skriftlig information och ett antal nationella, regionala och lokala konferenser om Agenda 21 för kommunala representanter. Budskapet var att få kommunerna att starta lokala Agenda 21 processer.

2. Ungdomsnätverket q2000
Efter Rio-konferensen 1992 startades ungdomsnätverket q2000 som står för kommunal utveckling inför år 2000. q2000 arbetar med att informera och påverka i Agenda 21-arbetet. Nätverket har fått stor uppmärksamhet pga en mycket framgångsrik lobbyverksamhet både gentemot kommuner och statliga myndigheter. Metoden är att skapa dialog, inte konfrontation.

3. Hela Sverige ska leva kampanjen
Kampanjen startade 1987 för att få människor att bo kvar i glesbygdsområden. 1995 var 3.000 olika grupper involverade i kampanjarbetet med olika aktiviteter för att gynna sin hembygd.

4. Kvinnokraftkampanjen
Kampanjen startade 1992 och är en uppföljning av Kvinnor kan kampanjen. Arbetet har främst kretsat till att få till stånd ett nationellt kvinnoresurscentra samt regionala i varje län. Idag finns ett nationellt och åtta regionala.

5. Rehabilitering av bostadsområden
Många bostadsområden lider av miljonprogramstiden. Höga betonghus trängs på en liten asfaltsplätt. Är dessa områden gjorda för människor? Med tiden har dessa områden ofta fått en karaktär av problemområden med hög omflyttning och segregation. Här hamnar ensamstående unga mödrar, missbrukare och invandrare. Det vi kan se idag i många av de här områdena är att det börjar växa fram sub-kulturer, framförallt bland unga människor, vilka riskerar hamna utanför samhället. I Sverige har det satsats mycket pengar på att förbättra desa områden genom att bygga bort problemen. Tyvärr har det inte lyckats, särskilt inte på längre sikt. De metoder som använts i t.ex. Bergsjön i Göteborg, Kronogården i Trollhättan och Backlura i Nynäshamn har varit desto mer lyckade. Det första steget som togs, var en ny syn på hyresgästen. Från att ha betraktat hyresgästen som en passiv konsument så sa man att det här duger inte, hyresgästen måste ses som aktiva medarbetare som både vill och kan ta ansvar för bostadsområdet. Det andra steget var att lyssna ödmjukt på folk, att lyssna med respekt, vad vill de boende ändra på. Det tredje steget handlar om självförvaltning. De boende tar själva hand om vissa arbetsuppgifter, städning, trädgårdsskötsel mm. Vilket har lett till att arbetslösa i områdena har fått arbete och att hyran blivit lägre.

6. Ekologiskt boende
Ladugårdsängen i Örebro är ett bostadsområde med 950 lägenheter och ca. 500 arbetsplatser. Kravet för projektet var att allt skulle planeras ur ett så ekologiskt perspektiv som möjligt.

7. Nationalstadsparksprojektet
Området Djurgården-Haga-Brunnsviken är sedan 1995 enligt lag klassat som Sveriges första nationalstadspark.

8. Stockholmvatten och Gotland
De insatser som Stockholmvatten gjorde på åttiotalet för att rena Stockholmsström samt de urgamla metoder med biodammar som Gotland använder sig av allt mer för rening av avloppsvatten, är båda goda exempel på vattenområdet.

9. Östersjövisionen
Ett samarbete om situationen kring Östersjön har pågått sedan 1992 på ministernivå. Ambitionen är att främst få bukt med utsläppsproblemen som drabbar hela regionen katastrofalt.

10. Svenskt biståndsarbete i u-länder
Fyra stycken Sidaprojekt valdes ut. I Costa Rica ges resurser till fattiga områden för att ge hushåll rätt till att äga egen mark. Stöd ges till att planera bostadsområden utifrån en socioekonomisk och etnisk integration i Botswana. I Burundi pågår ett projekt för att hjälpa flyktingar att finansiera och bygga bostäder. Uppbyggnad av digital kartritning och landmätningar har gjorts i Bhutan med hjälp av Swedesurvey.

av Madeleine Granvik

Tolv exempel i topp
I förarbetet av konferensen fick alla länder i uppdrag att dela med sig av goda exempel från sitt eget land som sedan skulle presenteras i och med Habitat II.
I det följande redovisas ett urval av de exempel på Agenda 21 arbete som at på att förbättra boendet för de som har det sämst genom att utgå från individuella behov och vad som är finansiellt hållbart i ett längre perspektiv.

Tilburg, Holland
Kommunledningen i Tilburg använder kvalitetsstandarder för den kommunala servicen. Detta system behandlar kommuninvånarna som "kunder" vilket ger folk ett mer naturligt utrymme att påverka utvecklingen och utförande av kommunala planer.

Lublin, Polen
Ett brett samarbete mellan olika lokala parter för att få fler bostäder och bättre infrastruktur i staden.

Alexandra, Sydafrika
Kommunens informationsresurscentrum har startat en användarvänlig databas tillägnad alla invånare, där information kan sökas om olika undersökningar och projekt som pågår i kommunen.

New York, USA
I stadsdelen Bronx i New York har projektet "Don´t Move, Improve!" startat för att få människor att bo kvar. Satsningar har gjorts i att förbättra hälsovården, utbildningsmöjligheter, standarden på husen och transportmöjligheter.

Chattanoga, USA
1969 klassades Chattanoga som USA:s mest förorenade stad. Idag har staden fått utmärkelsen av USA:s motsvarighet till Naturskyddsföreningen att vara landets bästa "turn-around story". Genom ett samarbete mellan industrin, myndigheter och allmänhet har man lyckats förbättra luften och vattendragen. Den mest kända insatsen är det elektriska bussystemet.

av Madeleine Granvik

NÄSTA SIDA

 

 

Synpunkter!

 

..Inlägg