.debatt
De ålderstrappor som fortfarande finns i samhället måste rivas.
..SENIORER
Ur sammanfattningen av SENIOR 2005
Att åldras
2.1 Vad är åldrande?
SENIOR 2005 konstaterar:
Åldrandet är en långsam process utan bestämda gränser
och med en stor variation mellan olika människor. Det finns stora
möjligheter att påverka den del av åldrandet som har
att göra med att människor lever eller har levat i en viss miljö.
Ofta påverkar miljöfaktorer även sådana förändringar
som ger intryck av att bero på biologiska förhållanden.
Gamla myter om åldrandet och äldre personer förvränger
dock ofta perspektivet. De förstärker negativa attityder och
stereotyper som kan skada människors hälsa, självkänsla
och oberoende. I samhällsekonomiska analyser avförs människor
efter 65 års ålder ofta automatiskt från den "arbetsföra"
eller "produktiva" delen av befolkningen. Och när ordet
"äldre" används så är det ofta enbart knutet
till vård- och omsorgsområdet. Det gäller t.ex. äldrenämnder
och äldreombudsmän.
Med ett livsloppsperspektiv kan åldrandet ses som en del av hela
livet, lika sammansatt och värdefull som de andra delarna. Om man
ser åldrandet på det sättet blir det tydligare hur ålder
och åldersnormer påverkar människors möjligheter,
förväntningar och beteenden under livet. Åldersnormer
kan beskrivas som enhetliga uppfattningar om den "typiska" åldern
då man innehar vissa roller under livsloppet. Istället för
att se "de äldre" som en enhetlig grupp kan man med ett
livsloppsperspektiv också urskilja de särskilda livserfarenheter
som olika åldersgrupper har gjort under tidigare delar av livet.
Bilden av äldre bestäms till stora delar av samhällets
struktur och maktförhållanden. I dag överväger de
negativa bilderna i vår del av världen. Men det blir vanligare
med positiva bilder av äldre som konsumenter av varor och tjänster
och som aktiva i olika fritidsverksamheter. Bilder av äldre människor
som producenter saknas däremot nästan helt.
SENIOR 2005 anser:
· Att ersätta "negativa bilder" med "positiva
bilder" löser inte det grundläggande problemet med myter
om åldrandet och äldre personer. Istället måste
vi alla vara öppna för att människor är och vill vara
olika varandra oavsett ålder.
· Livsloppsperspektivet bör uppmärksammas mer i analyser
och beslut som påverkar såväl äldre personer som
synen på åldrandet i samhället.
2.2 Biologi och psyke
SENIOR 2005 konstaterar:
Åldrandet är något normalt och inte någon sjukdom...
Åldrandet innebär ofta anpassningar till genomgripande förändringar.
Det grundläggande för ett bra liv för äldre personer
är i stora delar detsamma som för yngre: en trygg ekonomi, god
hälsa, ett bra socialt nätverk, meningsfull sysselsättning
och att kunna bestämma över sitt liv. Attt
ha tillgång till flera meningsfulla livsområden kan minska
sårbarheten och öka
möjligheterna att skapa och bevara sammanhang i tillvaron vid förändringar
och förluster...
Forskare har dock pekat på att mer successiva övergångar
mellan förvärvsarbete och pensionering kan göra det lättare
att hitta och utöva engagerande aktiviteter även efter pensioneringen.
SENIOR 2005 anser:
För att underlätta den enskildes anpassning till åldrandet
är det viktigt att fler äldre personer får tillgång
till flera meningsfulla livsområden och till successiva övergångar
mellan förvärvsarbete och pensionering.
2.3 Kultur och samhälle
SENIOR 2005 konstaterar:
Ålder och åldrande är genomsyrat av sociala och kulturella
innebörder. Genom kulturer och epoker har ett genomgående drag
i inställningen till äldre människor och till hög
ålder varit kluvenhet, ambivalens. Hög ålder har representerat
både visdom och skröplighet, respekt och förakt, prestige
och lidande.
Ålder har sedan länge spelat en viktig roll när det gäller
att dela in människors liv i olika faser. Under det senaste seklet
har livsloppet institutionaliserats och kronologiserats i tre separata
fack: skolgång, arbete och livet efter pensioneringen. Samtidigt
tycks människor lägga större vikt vid annat än kronologiskt
bundna fack och roller när de ser på sig själva.
Det moderna konsumtionssamhället har inneburit en ökad individualisering
av livsloppet. Att hålla olika möjligheter öppna och undvika
fastlåsningar vid en viss identitet blir allt viktigare för
människor. Även i högre åldrar är det troligt
att fler kommer att söka nya utmaningar och individuella kombinationer
av aktivitet och avkoppling. Åldrandet blir då också
alltmer den enskildes eget val och ansvar.
Under senare år har begreppet "ålderism" börjat
användas av forskare som studerar hur ålder och åldersnormer
begränsar äldre människors möjligheter att delta på
samma villkor som andra i arbetsliv och samhällsliv. På svenska
har "ålderism" definierats som "stereotypa föreställningar
eller diskriminering som utgår från en människas ålder".
Ålderism är dock ett omdebatterat begrepp.
SENIOR 2005 anser:
De ålderstrappor som fortfarande finns i samhället måste
rivas.
Åldersnormer får inte vara avgörande för människors
delaktighet och inflytande eller för deras möjligheter att utvecklas.
· En ökad individualisering av livsloppet behöver mötas
genom fler möjligheter till individuella kombinationer av aktivitet
och avkoppling även i högre åldrar.
2.4 Åldrande, genus och etnicitet
SENIOR 2005 konstaterar:
Många tidigare skillnader mellan kvinnor och män består
under åldrandet. I vissa fall kan de även fördjupas. Dessutom
är äldre kvinnor ofta utsatta för dubbla negativa attityder.
Men åldrandet kan också innebära nya möjligheter
till frigörelse från roller och normer för både
kvinnor och män. Det kan handla om en ny frihet att leva oberoende
och finna äkthet bortom förväntade roller. Åldrandet
kan också innebära att traditionellt "manligt" och
"kvinnligt" beteende blandas och byts. Som anhöriga får
män möjligheter att ta på sig vårdande uppgifter,
medan många kvinnor får huvudansvaret för t.ex. hushållets
ekonomi när deras män blir sjuka.
Begreppen "etnicitet" och "kultur" kan inte ensamma
förklara invandrares erfarenheter, nuvarande livssituation och framtidsvyer.
Tvärtom kan de lätt skymma betydelsen av bl.a. socialt utanförskap
och ekonomiska omständigheter. Istället för att beskriva
etniska grupper som väl avgränsade enheter behövs en öppenhet
för att alla människor - oavsett ålder - är kulturellt
föränderliga. Samtidigt behöver olika hierarkier, även
etniska, uppmärksammas när det gäller bl.a. boende, inkomst,
möjligheter på arbetsmarknaden och individernas handlingsutrymme
att forma sina liv.
SENIOR 2005 anser:
· Det behövs mer forskning om åldrande i relation till
genus och etnicitet, men också om bl.a. funktionshinder och socioekonomiska
förhållanden. Bristen på kunskap om hur dessa faktorer
påverkar och samverkar med livslopp och åldrande är oroande.
Skillnader mellan individer och grupper tenderar att öka med stigande
ålder.
