.debatt
..SENIORER
Ur sammanfattningen av SENIOR 2005
3 En åldrande
befolkning
3.1 Demografi
SENIOR 2005 konstaterar:
· En åldrande befolkning är en naturlig utveckling av
den demografiska omvandling som de flesta europeiska länder gick
igenom under 1800- och 1900-talen. Denna omvandling, som även kallas
ålderstransition, fortsätter nu på global nivå.
Under omvandlingens sista skede, åldrandefasen, ligger tyngdpunkten
i befolkningsökningen i de äldsta åldersgrupperna. Den
del av befolkningen som är under pensionsåldern förblir
då konstant eller börjar t.o.m. att minska. Till år 2030
beräknas Europas västra hälft bli den första region
i världen som kommer in i åldrandefasen.
För Sveriges del innebär detta att nästan 25 procent av
invånarna år 2030 kommer att vara över 65 år, jämfört
med drygt 17 procent i dag. Antalet personer som är 80 år och
äldre kommer under samma period att öka från knappt en
halv miljon till omkring 750 000...
SENIOR 2005
anser:
Det är hög tid att konsekvenserna av den demografiska utvecklingen
på lokal och regional nivå utreds med utgångspunkt i
möjligheterna att leva och verka under hela livet i olika delar av
landet.
3.2 Samhällsekonomi
SENIOR 2005 konstaterar:
· De globala trenderna i befolkningsutvecklingen ger förutsättningar
för nya tyngdpunkter i världsekonomin. Regioner som befinner
sig i vissa tidigare faser av ålderstransitionen förväntas
få en ökad ekonomisk aktivitet när Nordamerikas, Europas
och Östasiens befolkning blir allt äldre. Men det finns flera
faktorer som har betydelse för den ekonomiska utvecklingen, t.ex.
miljö- och rersursfrågor.
· För de länder och regioner som går in i åldrandefasen
kommer tillgången till arbetskraft att bli en alltmer kritisk fråga.
De prognoser och scenarier som har gjorts i Sverige och andra länder
ger något olika resultat när det gäller tillgången
på arbetskraft, inte minst beroende på skillnader i metodik
och antaganden, men trenden är genomgående och dramatisk på
några decenniers sikt. Även dessa förändringar kommer
att beröra många områden som ligger utanför vårt
uppdrag, men som kommer att ha avgörande betydelse även för
möjligheterna att långsiktigt utveckla äldrepolitiken.
De lösningar som diskuteras i Sverige och andra västländer
är också likartade. Det handlar bl.a. om ökade födelsetal,
möjligheter att förlänga den aktiva tiden i arbetslivet,
senarelagd pensionsålder, insatser för att öka sysselsättningsgraden
bland invandrare, större arbetskraftsinvandring och ökade satsningar
på humankapitalet, särskilt bland yngre åldersgrupper.
Olika försök att teckna den framtida utvecklingen visar att
den svenska ekonomin redan om ett par decennier kan komma att befinna
sig i en vansklig situation. Samma framskrivningar pekar dock på
att en fortsatt ökning av den genomsnittliga materiella standarden.
Hur denna standard ska fördelas kan därför bli en betydande
utmaning för hela samhället.
SENIOR 2005 anser:
· Det kommer att fordras kraftfulla åtgärder inom många
av de områden som i dag diskuteras i Sverige och andra länder
för att möta de exceptionella förändringar som en
åldrande befolkning kommer att ställa oss inför under
de närmaste decennierna. Under alla förhållanden kommer
samhället att bli mer beroende av de insatser som den äldre
delen av befolkningen kan bidra med inom bl.a. arbetslivet.
· En utredning av den demografiska utvecklingens konsekvenser för
samhällsekonomin bör snabbt påbörjas. Utredningen
bör bl.a. beakta olika långsiktiga scenarier med såväl
nationella som globala perspektiv när det gäller tillgång
till arbetskraft, tillväxt och sparande. Utredningen bör syfta
till att förbättra Sveriges möjligheter att möta de
utmaningar som följer med en åldrande befolkning och som faller
utanför direktiven till SENIOR 2005.
· Det politiska beslutsfattandet måste kunna möta konsekvenserna
av en åldrande befolkning utan att det uppstår stora motsättningar
inom och mellan olika åldersgrupper.
3.3 Resurser hos morgondagens äldre
SENIOR 2005 konstaterar:
Morgondagens äldre, dvs. de som i dag är 50 år och äldre,
förefaller att ha relativt goda egna resurser. Det gäller såväl
hälsa som ekonomi, sociala nätverk och utbildningsnivåer.
När det gäller hälsa och ekonomi spelar dock många
faktorer in, som det i dag inte är möjligt att fullt ut överblicka.
Följderna av ändrade familjemönster för äldre
är ännu ett relativt outforskat fält. Och ny teknik kan
snabbt resa krav på kunskaper som det kan vara svåra att skaffa
sig, särskilt om man har lämnat arbetslivet.
Skillnaderna i tillgång till olika resurser bland äldre personer
under kommande decennier kan bli betydligt större än vad som
varit vanligt i Sverige. Den ökade medellivslängden gör
att flera generationer samtidigt kommer att ingå i äldregruppen,
vilket gör att skillnader mellan dessa kommer att få genomslag
under längre tid och i högre åldrar än vad vi har
varit vana vid. Skillnader mellan kvinnor och män, olika socioekonomiska
grupper och mellan invandrare och personer som är födda i Sverige
kommer sannolikt också att bli större och tydligare inom vissa
områden.
När det gäller hälsa och ekonomi finns det tecken på
att skillnaderna mellan äldre och yngre generationer har ökat
under de senaste decennierna. Utvecklingen har varit positiv i åldersgrupperna
över 45 år, men inte för personer under 45 års ålder.
Fram emot 2000-talets mitt kan de äldres hälsomässiga och
ekonomiska förutsättningar därför vara sämre
än under de närmaste 20-30 åren.
SENIOR 2005 anser:
· Tendenserna till ökande skillnader mellan olika generationer
när det gäller hälsa och ekonomiska förhållanden
är oroande. Det krävs en ökad och fortlöpande uppmärksamhet
på dessa skillnader inom bl.a. forskning, myndigheternas arbete
och statliga utredningar. Även i fortsättningen krävs det
också stor uppmärksamhet på skillnader i hälsa och
ekonomiska förhållanden inom olika generationer.
