.debatt
..SENIORER
Ur sammanfattningen av SENIOR 2005
4 Fyra nycklar
till framtiden
4.2 Människans värde och väl
SENIOR 2005 anser:
· Äldrepolitiken behöver, som all annan politik, en värdegrund
som hävdar människans värde och människans väl.
Utifrån idéerna om människans värde och väl
kan övergripande etiska argument urskiljas. Det gäller särskilt
mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter, humanitet
och solidaritet.
4.3 Behövs det en särskild äldrepolitik?
SENIOR 2005 konstaterar:
De nationella mål som riksdagen beslutat om för äldrepolitiken
omfattar både insatser av äldre personer och insatser som andra
kan göra för äldre personer. Vår beskrivning av åldrandet
och en åldrande befolkning understryker att äldre människors
egna insatser de närmaste decennierna får en allt större
betydelse inom många områden för att skapa, öka,
byta och i vissa fall fördela värden av olika slag.
Förekomsten av en särskild äldrepolitik kan leda till att
föreställningen om äldre som en särskild kategori
befästs och att människor i högre åldrar inte uppmärksammas
inom arbetsmarknadspolitik, demokratipolitik, kulturpolitik, bostadspolitik
och andra politikområden.
SENIOR 2005 anser:
· De politiska insatser som omfattar insatser av äldre människor
behöver utvecklas. Frågor som gäller människors möjligheter
till inflytande, delaktighet och aktivitet måste integreras inom
de olika politikområden som berörs. En sådan mainstreaming
får dock inte leda till att aspekter som gäller åldrande
och äldre personer osynliggörs. Under en begränsad period
behövs en ram för samordnade insatser på nationell nivå
i syfte att möjliggöra integreringen. När vi här skriver
om äldrepolitik är det denna särskilda och avgränsade
betydelse som vi syftar på.
· Ett förverkligande av den framtidsbild som vi skisserar
kräver följande insatser: riv ålderstrappan och forma
flexiblare livsloppsmönster, bryt åldersbarriärer, planera
för aktivt åldrande och stärk ömsesidighet och ansvarstagande
över generationsgränser.
4.4 Riv ålderstrappan
- forma flexiblare livsloppsmönster
SENIOR 2005 konstaterar:
Med flexiblare livsloppsmönster kan utbildning, arbete, samhällsengagemang
och fritid bli parallella spår i alla åldrar och inte bara
aktiviteter förknippade med vissa åldrar. Flexiblare livsloppsmönster
kan bidra till en frigörelse från roller och begränsningar
som i dag utgår från uppdelningen av livsloppet i avgränsade
fack. Den frigörelsen behöver inte begränsas till åren
kring pensionsåldern och därefter. Större möjligheter
till karriär och vidareutbildning i 50-årsåldern skulle
också kunna underlätta för människor att ägna
mer tid åt bl.a. sina barn när man är i 30- och 40-årsåldern.
Det nya svenska pensionssystemet understödjer en sådan flexibilitet.
Det ger möjligheter till flexibla kombinationer av förvärvsarbete
och pensionering, men också ekonomiska incitament för förvärvsarbete
högt upp i åren, även förvärvsarbete efter 70
års ålder bidrar till att höja pensionssumman. En diskussion
om ändrade livsloppsmönster i 60- och 70-årsåldern
behöver inte heller överskuggas av hot om minskade pensionsnivåer.
Kvinnors ökade förvärvsarbete under 1900-talet visar att
livsloppsmönster kan ändras på ganska kort tid. Samtidigt
måste sådana livsloppsförnyelser få tillåtas
ta tid. Ytterst berör de människors förväntningar
på livet och samhället.
SENIOR 2005 anser:
· Politiska insatser inom olika områden bör inriktas
på att främja nya och mer flexibla livsloppsmönster som
alternativ till de kronologiskt bundna mönster som i dag dominerar.
En mångfald av nya kombinationer behöver stimuleras...
4.5 Bryt åldersbarriärer
SENIOR 2005 konstaterar:
Negativ särbehandling på grund av ålder är en diskrimineringsgrund
bland andra. Vi välkomnar därför förslaget att komplettera
regeringsformen med en föreskrift där diskriminering på
grund av ålder nämns som en av flera otillåtna former
av diskriminering...
SENIOR 2005 anser:
· Staten, kommunerna och landstingen bör vara föregångare
när det gäller att förändra ett språkbruk som
bara associerar äldre människor med improduktivitet och behov
av hjälp.
· Officiell statistik och offentligt finansierad forskning som
ska gälla hela befolkningen eller personer över 65 år
bör omfatta personer i alla åldrar, utan någon övre
åldersgräns, om det inte finns särskilda skäl som
talar emot detta. Undersökningar från statliga myndigheter,
kommuner och landsting behöver också utformas så att
de ger underlag för analyser och slutsatser som gäller alla
berörda personer, oavsett ålder.
· Det är angeläget att organisationer och företag
så snart som möjligt ser över sina etiska regler och policydokument
i syfte att synliggöra och motverka negativ särbehandling på
grund av hög ålder.
4.6 Planera för
aktivt åldrande
SENIOR 2005 konstaterar:
Världshälsoorganisationen WHO betonar att planering för
aktivt åldrande handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar
för fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande under livsloppet
i syfte att öka antalet friska levnadsår, förmågan
att skapa olika värden och livskvalitet i hög ålder. Att
vara aktiv betyder i detta sammanhang att fortlöpande vara delaktig
i sociala, ekonomiska, andliga, kulturella och medborgerliga frågor.
Planering för aktivt åldrande behöver också fokusera
äldre människors rätt till lika möjligheter och jämlikt
bemötande i alla delar av livet. Men det aktiva åldrandet är
också en fråga för hela samhället och för enskilda
människor i alla åldersgrupper...
SENIOR 2005 anser:
· En central uppgift för myndigheter och andra aktörer
är att skapa förutsättningar för den enskildes egen
planering och eget ansvarstagande för ett aktivt åldrande.
· Det är viktigt att former och underlag för prioriteringar
av samhällets insatser för aktivt åldrande utvecklas.
Bedömningar av den långsiktiga nyttan av olika insatser bör
vara vägledande i sådana prioriteringar.
4.7 Stärk ömsesidighet och ansvarstagande över generationsgränser
SENIOR 2005 konstaterar:
Det generationsöverskridande perspektivet är påfallande
klent utvecklat i Sverige. I flera andra länder finns särskilda
program för arbete över generationsgränser. Dessa är
medel för målmedvetna och varaktiga utbyten av resurser och
lärande mellan äldre och yngre generationer för individuell
och samhällelig nytta...
SENIOR 2005 anser:.
· De utmaningar som en åldrande befolkning innebär för
samhället kräver fortsatta insatser för en hållbar
utveckling mellan generationer över tid. Särskilt måste
ömsesidigheten över generationsgränser stärkas och
utvecklas inom områden av betydelse för samhällsekonomin
och maktstrukturen i samhället. Med en sådan ömsesidighet
blir äldre personers delaktighet även en fråga om att
delta i och ta ansvar för politiska beslut.
· Möjligheterna att långsiktigt främja möten
och samverkan mellan personer ur olika generationer bör uppmärksammas
inom alla delar av samhället. Strukturer för detta behöver
byggas upp och kunskaper om metoder och arbetsformer samlas till en bas
för fortsatt utveckling.
