.debatt
...
sammanfattning
LJUDLANDSKAP
-
en samhällsresurs
vi måste ta på allvar.
bakgrund
Ur Plan nr 2-3 2010
LJUDLANDSKAP
-
en samhällsresurs vi måste ta på allvar.
Av
Östen Axelsson
Det förhärskande perspektivet på vår ljudmiljö betraktar samhällsljud som en avfallsprodukt som ska undanskaffas. Fokus ligger på att bekämpa bullerproblemet. Ljudlandskapsforskningen däremot betraktar ljud som en begränsad samhällsresurs som måste förvaltas på samma sätt som rent vatten eller ren luft. Vi vet också att de ljud som utgör ljudlandskapet ger ett betydande bidrag till hur det upplevs.Det innebär att man medvetet kan utforma en miljö som ur ljudsynvinkel inger lugn och ro eller som upplevs som händelserik och spännande.
Begreppet ljudlandskap myntades på 1960-talet sedan dess har har forskningen inom ljudlandskap expanderat kraftigt och intresset är idag större än någonsin.
Många har insett att ljudlandskap representerar framtiden och ett nytt sätt att tänka kring samhällsljud och hållbar utveckling. Allt fler inser att bullerbekämpning ensamt inte är en framkomlig väg till en livsmiljö av hög akustisk kvalitet och att det behövs komplement.
Vår
omgivande ljudmiljö som den upplevs av människor
Begreppet Soundscape
myntades omkring 1968 av den kanadensiska kompositören Murray Schafer. Han
ville lära människor att lyssna aktivt till vår ljudmiljö
likt en musiker och göra oss medvetna om hur vi alla bidrar till att skapa
den komposition av ljud som ljudmiljön utgör.
På 1990-talet bildades World Forum for Acoustic ecologi i syfte att formalisera sitt arbete.
Den internationella organisationen har idag nationella föreningar i cirka tio länder.
Soundskape definierades först i Handboök for Acoustic Ecologi 1978. Enligt denna är ett ljudlandskap en miljö av ljud med betoning på hur den upplevs eller förstås av individen eller av ett samhälle. Betoningen på människans upplevelse av och förståelse för ljudmiljön är central inom ljudlandskapsforskningen. Ljudlandskap kan således inte mätas i decibel.
Ljudlandskap
är trivsamma eller händelserika
En växande mängd forskning
visar att ljudlandskap kan upplevas som trivsamma eller händelserika. Ett
ljudlandskap som är både händelserikt och trivsamt upplevs som
spännande. Motsatsen upplevs som enformigt och tråkigt. Ett ljudlandskap
som är både trivsamt och händeslelöst upplevs som lugnt och
stilla. Motsatsen upplevs som kaotiskt.
Vi vet också att de ljud som utgör ljudlandskapet ger ett betydande bidrag till hur det upplevs. Naturljud upplevs i regel som trivsamma. Omvänt är teknologiska ljud, som vägtrafik ofta störande. Ljud från människor, som röster och ljud av fotsteg, gör ljudlandskapet händelserikt.
Om man eftersträvar en händelserik och spännande ljudmiljö ska man motverka teknologiska ljud och främja mänsklig närvaro genom att till exempel bygga lekplatser, uteserveringar eller shoppingstråk.
Dessa resultat ligger nu till underlag för arbetsgruppen Perseptual asessment of soundscape. quality inom Internationella Standardiseringsorganisationen ISO.
ISO standardena är avsedda för samhällsplanerare och akustikkonsulter som vill ligga i framkanten av utvecklingen inom ljudlandskapsplanering och design.
Vi
kan utforma goda ljudlandskap
Termen
ljudlandskap är mycket vid och omfattar även effekter och upplevelser
av buller. Fokus ligger inte på bullerbekämpning utan på att
skapa goda ljudlandskap.
De flesta ljudlandskapsforskare har inte som mål att avskaffa bullerforskningen eller att förklara den icke önskvärd. Målet är i stället att förena olika vetenskapliga discipliner och förflytta vårt fokus från ljudmiljöns negativa eller icke önskvärda aspekter till de positiva och önskvärda.
Ljudlandskap
är en samhällsresurs
Denna måste förvaltas på
samma sätt som rent vatten eller ren luft. Vid genomläsning av dagens
kommunala och regionala översiktsplaner omnämns ljud i det närmaste
uteslutande i negativa termer som bullerproblem.
Internationellt
är ljudlandskapsforskningen allt mer
inriktad på att utveckla metoder
och modeller baserade
på det nya synsättet. Målet är
att ljudmiljön ska få samma status som den visuella miljön där
man sedan länge framhäver både estetiska och kulturella värden.