...
sammanfattning
GÖTEBORGS
FRAMTID
HÅLLBAR STAD
REGERINGEN
HAR INRÄTTAT EN
DELEGATION
FÖR
HÅLLBARA STÄDER
GÖTEBORG
ÖVERSIKTSPLANEN
GÖTEBORGSREGIONEN
MÅL
UR
ARTIKEL I ARKITEKTUR
DEN HÅLLBARA STADEN ..nedan!
cccccccccccc
bakgrund
Planerade rivningarna av fastigheter i Vasastaden under 1980-talet
HÅLLBAR STAD
REGERINGEN
HAR INRÄTTAT EN
DELEGATION
FÖR
HÅLLBARA STÄDER
GÖTEBORG
ÖVERSIKTSPLANEN
GÖTEBORGSREGIONEN
MÅL
UR
ARTIKEL I ARKITEKTUR
DEN HÅLLBARA STADEN
Av
Per G Berg Referat: AP.........nedan!
Den
statistiska analysen är tydlig: det är människans egen aktivitet,
som i nuvarande form visar ett mycket starkt samband med klimatförändringarna.
Det är nuvarande matproduktion, våra resmönster och vårt
boende framför allt för en växande global stadsbefolkning, som
driver oss mot det okända.
Är
stadslivet dömt? Det behöver inte alls gå så.
Men framtidens
städer och stad- landsystem måste vara radikalt mer uthålliga
än i dag samtidigt som de förmår ge rum för ett gott liv
med många friheter.
Det
finns redan sådana städer. Göteborg har genom Göteborg 2050
kommit långt. Ett myller av goda exempel gror i Europa idag.
Enligt
Per G Berg finns idag flera mer eller mindre färdiga urbana pusselbitar,
som vi kan hitta i olika delar av världen.
Ett
växande antal modellområden utvecklas i och utanför städerna.
Ett
sådant radikalt exempel i habitatagendans anda är Hågaby i västra
Uppsala där uthållighetsanpassning har skett i sju dimensioner.
Här
kan besökare studera ett femtiotal aspekter på uthållighet på
ett tydligt och pedagogiskt vis.
Det ger också möjligheter att se kopplingarna mellan till exempel sociala, biologiska, organisatoriska, ekonomiska och kulturbestämda faktorer å ena sidan och å den andra fysisk resursförbrukning av till exempel värmeenergi, bilbränsle, material, vatten och mark.
Det frågas vilka förändringskrafter i omvärlden som har betydelse för att kunna skapa uthålliga städer och vilka större tendenser kan vi se?
Den första tendensen gäller vår syn på hushållningssystem - vår ekonomi.
Såväl plan som marknadsekonomin har sina brister. Den utpräglat informella ekonomin i civilsamhället har ofta rättsliga brister och präglas ibland av godtycke och ojämlikhet.
Det vi ser växa fram är en diskussion om hur vi ska balansera stat, marknad och civilsamhälle som ekonomiska styrkrafter i samhället.
En annan helt avgörande värderingsförskjutning rör synen på vad som är lönsamt eller inte.
Betydelsen av delvis nya sociala och kulturella mönster för att skapa utgålliga lokalsamhällen nämns.
En tredje tendens handlar om delvis nya värderingar till exempel mat och etik. Vår syn på tid. Vår syn på rörlighet. Vår syn på boendets värden.
Två strategiska "hävstänger"mot framtiden. Den ena är att tillsammans med många aktörer skapa framtidsbilder av radikalt mer hållbara städer. Den andra strategin handlar om att bygga staden inifrån - från dess komponenter: lokalområden och stadsdelar.
Skräddarsydda strategier för radikalt mer hållbara stadsdelar, där invånare planerare, politiker och forskare, alla i en process med gemensamt lärande är med på noterna föreslås.
__________________________________________________
Konklussion av AP: Under ca 40 år har vi försökt att förstå hållbar utveckling. Mängder med utredningar modeller och pilotområden har tillkommit. De biologiska och ekonomiska faktorerna och den fysiska resursförbrukningen har blivit de mest analyserade och debatterade. De sociala aspekterna har först senare uppmärksammats och ännu har inga plattformar för dem skapats
Göteborg som olyckligtvis växt ut till en starkt segregerad stad är i stort behov av en sådan social plattform för att uppnå den kraftbalans som erfordras för att bli en uthållig stad.
_________________________
Till
New Urbanism!
Tillbaka
till Götebors framtid index!
............
