..........
.debatt
...
sammanfattning
KONSEKVENSBESKRIVNING
SKB
SOCIAL
KONSEKVENSBESKRIVNING
bakgrund
Hållbar
stadsutveckling
SOCIAL KONSEKVENSBESKRIVNING
SKB
Axplock från nätet
Vad
skall en SKB innehålla?
Redan 1980 startade IAIA (International
Association for impact Assessment)
I en specialpublikation från 2003
anges riktlinjer, principer och kärnvärden för
SIA (Social
Impact Assessment) som motsvarar vårt SKB.
Läs under:
http://www.iaia.org/publicdocuments/special-publications/SP2.pdf
Där
står skrivet fritt översatt bland annat:
Varför ha principer
för SKB?
Det har funnits ett stort intresse för att producera
"Internationella riktlinjer och principer för SKB"-
ett
internationellt dokument producerat under beskydd av en huvudorganisation sådan
som IAIA.
IAIA kan:
• Assistera i utvecklingen av lagstiftning
och politik på den nationella nivån.
•
Förse
med standarder för praktisering av SKB i internationella sammanhang.
•
Sprida uppfattningen
om att det behövs SKB till en större åhörarkrets, genom att
förstärka dess legitimitet
•
Etablera minimistandard
för praktiserande av SKB.
•
Upprätta
en förklaring om hur SKB bäst praktiseras för att kunna fungera
som en eftersträvansvärd modell.
•
Ta bort förvirring
över terminologi genom att utforma en tydlig ordbok.
•
Upprätta
lämplig ram för den sociala komponenten för konsekvensbeskrivningar.
•
Gynna en integration
av SKB i alla konsekvensbeskrivningar ( särskilt i miljö och strategiska
konsekvensbeskrivningar.)
-------------------------------------------------------------
Under
länken
Social
konsekvensbesrkrivning Engelbrektsson pdf(skyddad)
finns ett förslag
till definition utifrån Banverkets perspektiv.
"En
social konsekvensbeskrivning (SKB) ska synliggöra de olika grupper som finns
i samhället samt systematiskt undersöka och beskriva de sociala förändringar
och konsekvenser som exempelvis byggande av ny transportinfrastruktur kan få
för respektive grupp. Målet är att maximera alternativt upprätthålla
den sociala kvaliteten beträffande god tillgänglighet, trygghet samt
jämställdhet."
(Engelbrektsson 2005)
Därefter
redogörs för vad en god SKB skall innehålla.
Av framställningen
framgår att en hel del är hämtat från www.iaia.org.
Drivkrafter
för SKB räknas upp förutom Plan- och bygglagen och Miljöbalken,
exempelvis:
FN-konferensen i Rio 1992, regeringsskrivelsen "En svensk
strategi för hållbar utveckling".
Bland övriga nationella mål omnämns Miljökvalitetsmålet , Regeringens nationella demokratipolitik, målet för jämställighetspolitiken, barnkonventionen och handlingsplan för äldrepolitiken.
Under
Nuläge anges under
Internationellt att SKB = SIA(Social
Impact Assessment)
Det finns såväl praxis som forskning och experter.
Hemsidan
www.iaia.org nämns.
Finland har lagkrav på SBK däremot
inte Sverige.
Därefter
redovisas när SKB skall tillämpas.
En mängd parametrar
för social förändring räknas upp och
följs av en redogörelse för de olika processtegen.
Även
svårigheter och utmaningar räknas upp.
Möjliga
förklaringar till varför sociala frågor är dåligt representerade
i planeringen idag tas upp.
Bland
annat nämns att planerarnas yrkesutbildning inte alls innefattar eller i
mycket begränsad utsträckning, sociala aspekter i planeringen.
Socialtjänsten
är inte van att handha frågor om fysisk planering. Listan är från
(Nyström 2003)
____________________________________________
Från
Internet är också följande hämtat.
Presentation
vid MKB- dagarna på SLU 24 april 2009
av Charlotta Faith-Ell
Tillämpningar
av SBK i Sverige
Några
av hennes slutsatser är:
•
Långt kvar innan vi når internationell standard i Sverige.
•
Behov av en ökad förståelse för att det finns en etblerad
process på vilken vi kan hänga andra aspekter/utredningar.
•
Behov av fler yrkeskategorier i NKB/SKB arbetet.
Sociologer,
SAmhällsvetare, Ekonomer,genusvetare, Hälsokonsekvensbedömare etc.
•
Behov av ökad kompetens men även förståelse hos olika myndigheter
och konsulter.
___________________________________________
Anteckningar
från en heldagsseminarium den 12 mars 2007
som arrangerades av FoU i
Väst GR och GR Planering
Från
fysisk planering till samhällsplanering
-hur tillvarata kommunens samlade
kunskap?
Bo Aronsson presenterade den här dagen som ett led i GR:s arbete med uthållig tillväxt, som i sin tur utgår från Vision Västra Götaland - det goda livet.
En förutsättning för hållbar utveckling är att den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionen utvecklas gemensamt.
Det handlar att tvärsektoriellt öka kunskaperna och inte minst att lyfta fram de sociala aspekterna av hållbar utveckling.
Eva Öresjö framförde att i planeringssammanhang har miljöperspektivet miljöbalken att luta sig emot och den fysiska planeringen bygglagen (PBL). Men hur är det med den sociala planeringen? Eller snarare social kunskap?
Sören
Olsson professor emeritus i socialt arbete ställde frågan om det går
att hitta vägar så att sociala aspekter kommer in i den fysiska planeringen.
Sören
anser att sociala frågor är underkommunicerade i planeringen.
Läs pdf-dokumentet!
samt Sören-manus GR 14 mars 2007
________________________________________
Ytterligare
ett pdf-dolument från Internet!
Vägledning för sociala
konsekvensbeskrivningar
Förslag på innehåll och process inriktad
mot exploateringskonsekvenser för samebyar
Ur
Förordet
På
uppdrag av Lycksele kommun har Södra Lapplands Forskningsenhet (SLF) utarbetat
en vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) för rennäringen
vid vindkraftetablering. Vi har identifierat ett antal psykosociala, ekonomiska
och kulturella faktorer och problemområden som kan påverkas vid en
markexploatering, samt utredningar och analyser som bör genomföras i
en SKB. Syftet är att skapa ett ramverk med rekommendationer för vad
en SKB för renskötande samer bör innehålla och hur SKBprocessen
kan genomföras. I stället för att göra en ”lathund”
för hur ett SKB-arbete bör genomföras har vi försökt
att förklara på vilka sätt, och genom vilka processer en markexploatering
kan påverka samebyarna och de renskötande samerna ekonomiskt, kulturellt,
socialt och hälsomässigt. Även om SKB:er vid planerade vindkraftutbyggnader
är rapportens fokus kan ramverket också tjäna som vägledning
vid andra typer av exploateringar, som t.ex. skogsbruk, gruvdrift och turism.
______________________________
Till miljökonsekvensbeskrivning!
Till ekonomisk konsekvensbeskrivning!