..........START

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eXTReMe Tracker

 
  

.debatt

..{2}.forum...  

sammanfattning
KONSEKVENSBESKRIVNING

SKB
SOCIAL
KONSEKVENSBESKRIVNING

bakgrund
Hållbar stadsutveckling

SOCIAL KONSEKVENSBESKRIVNING

SKB

Axplock från nätet

Vad skall en SKB innehålla?
Redan 1980 startade IAIA (International Association for impact Assessment)

I en specialpublikation från 2003 anges riktlinjer, principer och kärnvärden för
SIA (Social Impact Assessment) som motsvarar vårt SKB.
Läs under: http://www.iaia.org/publicdocuments/special-publications/SP2.pdf

Där står skrivet fritt översatt bland annat:
Varför ha principer för SKB?
Det har funnits ett stort intresse för att producera
"Internationella riktlinjer och principer för SKB"-
ett internationellt dokument producerat under beskydd av en huvudorganisation sådan som IAIA.

IAIA kan:
• Assistera i utvecklingen av lagstiftning och politik på den nationella nivån.

Förse med standarder för praktisering av SKB i internationella sammanhang.

Sprida uppfattningen om att det behövs SKB till en större åhörarkrets, genom att förstärka dess legitimitet

Etablera minimistandard för praktiserande av SKB.

Upprätta en förklaring om hur SKB bäst praktiseras för att kunna fungera som en eftersträvansvärd modell.

Ta bort förvirring över terminologi genom att utforma en tydlig ordbok.

Upprätta lämplig ram för den sociala komponenten för konsekvensbeskrivningar.

Gynna en integration av SKB i alla konsekvensbeskrivningar ( särskilt i miljö och strategiska konsekvensbeskrivningar.)

-------------------------------------------------------------

Under länken
Social konsekvensbesrkrivning Engelbrektsson pdf(skyddad)
finns ett förslag till definition utifrån Banverkets perspektiv.

"En social konsekvensbeskrivning (SKB) ska synliggöra de olika grupper som finns i samhället samt systematiskt undersöka och beskriva de sociala förändringar och konsekvenser som exempelvis byggande av ny transportinfrastruktur kan få för respektive grupp. Målet är att maximera alternativt upprätthålla den sociala kvaliteten beträffande god tillgänglighet, trygghet samt jämställdhet."
(Engelbrektsson 2005)

Därefter redogörs för vad en god SKB skall innehålla.
Av framställningen framgår att en hel del är hämtat från www.iaia.org.

Drivkrafter för SKB räknas upp förutom Plan- och bygglagen och Miljöbalken, exempelvis:
FN-konferensen i Rio 1992, regeringsskrivelsen "En svensk strategi för hållbar utveckling".

Bland övriga nationella mål omnämns Miljökvalitetsmålet , Regeringens nationella demokratipolitik, målet för jämställighetspolitiken, barnkonventionen och handlingsplan för äldrepolitiken.

Under Nuläge anges under
Internationellt att SKB = SIA(Social Impact Assessment)
Det finns såväl praxis som forskning och experter.
Hemsidan www.iaia.org nämns.
Finland har lagkrav på SBK däremot inte Sverige.

Därefter redovisas när SKB skall tillämpas.
En mängd parametrar för social förändring räknas upp
och följs av en redogörelse för de olika processtegen.

Även svårigheter och utmaningar räknas upp.
Möjliga förklaringar till varför sociala frågor är dåligt representerade i planeringen idag tas upp.

Bland annat nämns att planerarnas yrkesutbildning inte alls innefattar eller i mycket begränsad utsträckning, sociala aspekter i planeringen.
Socialtjänsten är inte van att handha frågor om fysisk planering. Listan är från (Nyström 2003)

____________________________________________
Från Internet är också följande hämtat.

Presentation vid MKB- dagarna på SLU 24 april 2009
av Charlotta Faith-Ell

Tillämpningar av SBK i Sverige
Några av hennes slutsatser är:
• Långt kvar innan vi når internationell standard i Sverige.
• Behov av en ökad förståelse för att det finns en etblerad process på vilken vi kan hänga andra aspekter/utredningar.
• Behov av fler yrkeskategorier i NKB/SKB arbetet.
Sociologer, SAmhällsvetare, Ekonomer,genusvetare, Hälsokonsekvensbedömare etc.
Behov av ökad kompetens men även förståelse hos olika myndigheter och konsulter.

___________________________________________

Anteckningar från en heldagsseminarium den 12 mars 2007
som arrangerades av FoU i Väst GR och GR Planering

Från fysisk planering till samhällsplanering
-hur tillvarata kommunens samlade kunskap?

Bo Aronsson presenterade den här dagen som ett led i GR:s arbete med uthållig tillväxt, som i sin tur utgår från Vision Västra Götaland - det goda livet.

En förutsättning för hållbar utveckling är att den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionen utvecklas gemensamt.

Det handlar att tvärsektoriellt öka kunskaperna och inte minst att lyfta fram de sociala aspekterna av hållbar utveckling.

Eva Öresjö framförde att i planeringssammanhang har miljöperspektivet miljöbalken att luta sig emot och den fysiska planeringen bygglagen (PBL). Men hur är det med den sociala planeringen? Eller snarare social kunskap?

Sören Olsson professor emeritus i socialt arbete ställde frågan om det går att hitta vägar så att sociala aspekter kommer in i den fysiska planeringen.
Sören anser att sociala frågor är underkommunicerade i planeringen.

Läs pdf-dokumentet!

samt Sören-manus GR 14 mars 2007

________________________________________
Ytterligare ett pdf-dolument från Internet!

Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar
Förslag på innehåll och process inriktad mot exploateringskonsekvenser för samebyar

Ur Förordet
På uppdrag av Lycksele kommun har Södra Lapplands Forskningsenhet (SLF) utarbetat en vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) för rennäringen vid vindkraftetablering. Vi har identifierat ett antal psykosociala, ekonomiska och kulturella faktorer och problemområden som kan påverkas vid en markexploatering, samt utredningar och analyser som bör genomföras i en SKB. Syftet är att skapa ett ramverk med rekommendationer för vad en SKB för renskötande samer bör innehålla och hur SKBprocessen kan genomföras. I stället för att göra en ”lathund” för hur ett SKB-arbete bör genomföras har vi försökt att förklara på vilka sätt, och genom vilka processer en markexploatering kan påverka samebyarna och de renskötande samerna ekonomiskt, kulturellt, socialt och hälsomässigt. Även om SKB:er vid planerade vindkraftutbyggnader är rapportens fokus kan ramverket också tjäna som vägledning vid andra typer av exploateringar, som t.ex. skogsbruk, gruvdrift och turism.

______________________________

Till miljökonsekvensbeskrivning!

Till ekonomisk konsekvensbeskrivning!

Till processkonstverket Heden steg 4

Synpunkter!....Inlägg