Untitled Document

.........START VASASTADEN GRUNDERNA, EN TILLBAKABLICK	debatt...	..................
	City: Vasastaden och Lorensberg Utdrag av protokoll från sammanträde 2002 08 20 Byggnadsnämnden beslöt: att anta detaljplan för kvarteret 1-9 inom stadsdelen Vasastaden, upprättad den 12 februari 2002 och levererad den 27 maj 2002. Grundförstärkningar Problemen kvarstår:Utförda grundförstärkningar har inte skett kvartersvis. Successivt kommer ett antal kulturhistoriskt värdefull bebyggelse därmed att få sättningsskador.
	Förslag till detaljplan för kvarteren 1-9 i Vasastaden. Avsikten har varit att möjliggöra ett långsiktigt bevarande av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, att tydliggöra användningssätt och att precisera de kulturhistoriska kvaliteterna som stöd vid bygglovgivning.
	City: Vasastaden och Lorensberg Senaste nytt: Våren 2006 Begrundan Processkonstverk i form av DVD översänds till ett antal berörda. Bland annat ställs frågan: Är verkligen Stenstaden räddad? Läs mer! Fria ord GP 2005 04 07 av Kjell Björkqvist (referat) Vi behöver tänka nytt i stadsbyggandet (replik till Torbjörn Lindstedt) I New York har det utvecklats ett samarbete mellan fastighetsägare och näringsidgare i samförstånd med stadens myndigheter. De tar ut en avgift som går direkt till upprustning av den fysiska gatumiljön. Som motprestation får fastighetsägarna sänkt fastighetsskatt. Systemet tilltalar KB mycket. För att få detta att fungera fullt ut måste det till ett samspel mellan kommun, stat och de privata fastighetsägarna. Det behövs olika vägar för att utveckla våra städer i Sverige. Idag finns ett genuint intresse av att inte riva värdefulla stadsmiljöer till skillnad från för cirka 20-25 år sedan. Att ta ett ansvar för sin stadsdel som i New York (ägare och förvaltare) i samspel med myndigheterna skulle naturligtvis vara möjligt även i Sverige. Ur artikel i GP av TL 2005- 04- 02 (referat) Utveckla Göteborgs stadsmiljö efter ny amerikans modell Vi ser hur de historiska stadskärnorna blir alltmer attraktiva för både etableringar och boende. För TL går bevarande och stadsförnyelse hand i hand. Rot-avdraget har återuppstått, och fördelen den här gången är att det gäller arbetskostnaden och inte byte av byggnadsmaterial och byggnadsdelar. Men vad finns det för ekonomiska incitament till förvaltning och utveckling av våra unika historiska stadskärnor undrar TL. I New York har det till exempel utarbetats så kallade Bussiness Improvment Districts (BID). Detta har skett i en form av samarbete mellan fastighetsägare och näringsidgare i samförstånd med stadens myndigheter. Ett BID kan utveckas om 51 procent av ett områdes fastighetsägare beslutar sig för att gå samman. Då tas en avgift ut som går direkt till upprustning och renhållning av den fysiska gatu- och närmiljön. I gengäld får ägarna till fastigheterna sänkt fastighetsskatt i området. Ett nytänkande kring estetiska och praktiska frågor av dessa slag, med delvis nya kompetenser, arbetsuppgifter och arbetsformer, skulle kanske kunna vara fruktbärande även för svenska stadsmiljöer tror TL. Ur GP DEBATT augusti 2004 Exploatera inte miljön vid Landsarkivet Byggnadsnämnden har föreslagit en exploatering av området kring Landsarkivet i Göteborg. Större delen av trädgården ska bebyggas och kvarteret blir nästan helt slutet. Detta trots att området utpekas som riksintresse av riksantikvarieämbetet, skriver margita Björklund (fp) Långt gångna planer finns på att bygga två fyravåningshus i en av stadens värdefullaste kulturmiljöer. byggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till ny detaljplan för området kring Landsarkivet i stadsdelen Lorensberg. Förutom de nya husen utmed Arkivgatan skall trädgården från 1900-talets början grävas upp så att en byggnad i två plan kan anläggas under mark. I granitmuren intill den nuvrande huvudentrén mot Geijersgatan anordnas garageinfart och i korsningen mot Arkivgatan kommer en låg byggnad att uppförs med stenmuren som fasad. Resultatet blir alltså att större delen av trädgården bebyggs och kvarteret blir i det närmaste helt slutet. som kompensation för träd och växter som försvinner skall den kvarvarande lilla innergården, det vill säga taket på bland annat den underjordiska byggnaden, förses med ett planterbart bjälklag för att ge en upplevelse av trädgård. För att vara en stad som undergått andra världskrigets bombningar finns väldigt lite av äldre bebyggelse kvar i Göteborg. Tidigare generationers politiker lät grävskoporna gå fram och jämna hela stadsdelear med marken så det lilla som finns kvar borde vi gemensamt ta väl vara på. Men dagens politiker tycks inte inse, att inte bara rivningar utan också förtätning och annan förändring av ett kvarter stark påverkar miljöns kulturhistoriska värde... Än har inte byggnadsnämnden fattat något beslut, det väntas de göra under hösten. Än går det att rädda landsarkivet med dess parkområde så att också kommande generationer kan få uppleva ett sammanhängande stråk av parker, platser och enskilda byggnder, präglade av omsorgsfullt utformad arkitektur. Margita Björklund vice ordförande (fp) i kulturnämnden Otillräckligt skydd ...en slutsats är att dagens skydd i fom av bevarandeprogram, riksintresse, Q-märkning med mera är klart otillräckligt när starka , inte minst ekonomiska intressen står däremot.... 2004 02 25 Hus för hus 1:e antikvarie Gudrun Lönnroth presenterade sin nyutkomna bok om husen inom Vallgraven och dess historia, i Stadsmuseet. Arne Person var där! Innan presentationen uppsnappades i museets bokhandel en fråga ställd till G Lönnroth med anledning av en nyutkommen bok om Göteborgs stenstad. " Varför inte göra en Hus för Hus bok om Vasastaden." "Ja kanske det, vi har en hel del bakgrundsmaterial om stadsdelen." blev svaret. Reflektioner:Idéen är inte så dum. Det finns verkligen skäl för en sådan genomgång av en antikvarie. I olika sammanhang har det framkommit att långt ifrån alla fastigheter fick behövligt skydd mot sättningar i samband med det senaste stora grundförstärkningsprojektet på 90-talet. I de flesta kvarteren kommer det att inom några decennier med all sannolikhet bli ytterligare sättningar. Orsakerna till detta skulle kunna redovisas i boken. Dessutom skulle en hel del av det material som i olika händer finns bevarat om det gigantiska räddningsarbete som utfördes redan under 80-talet dokumenteras dvs det arbete som ledde fram till beslutet om att inte riva och till de senare regeringsbeslutet att bevilja fördelaktiga lån. Obs! Dessa lån var inte i första hand för att rädda privata fastigheter i Vasastaden utan för att ge arbete till arbetslösa bygnadsarbetare. En uppmaning från Stadsmuseet till alla som var engagerade i Vasastaden, att till museet lämna in material av historiskt intresse vore därför på sin plats. _AP______________________________ Utdrag av protokoll från sammanträde 2002 08 20 Till behandling företogs det den 11 juni 2002, § 523, bordlagda ärendet angående rubricerade detaljplan inom stadsdelen Vasastaden. Byggnadsnämnden beslöt: att anta detaljplan för kvarteret 1-9 inom stadsdelen Vasastaden, upprättad den 12 februari 2002 och levererad den 27 maj 2002. Antagande av detaljplan för kvarteren 1-9 inom stadsdelen Vasastaden i Göteborg. Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för kvarteren 1-9 i Vasastaden. Avsikten har varit att möjliggöra ett långsiktigt bevarande av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, att tydliggöra användningssätt och att precisera de kulturhistoriska kvaliteterna som stöd vid bygglovgivning. Planförslaget har varit utställt för granskning på stadsbyggnadskontoret under tiden 6mars-3april 2002 och har under samma tid sänts till berörda sakägare, styrelser och föreningar enligt lista över samrådskrets. De kommunala nämnderna och länstyrelsen har varit positiva till detaljplanens intentioner att bevara bebyggelsen inom området. Ett mindre antal fastighetsägare har invändningar mot bestämmelsserna i planen. Två av fastighetsägarna åberopar fastighetsägarföreningens yttrande som är kritisk till både användningsbestämmelsserna och skydds- och varsamhetsbestämmelserna. Mindre revideringar har gjorts efter inkomna synpunkter. FÖRSLAG TILL BESLUT Byggnadsnämnden föreslår besluta att anta detaljplan för kvarteren 1-9 inom stadsdelen Vasastaden i Göteborg upprättad den 12 februari 2002 ochg reviderad den 27 maj 2002. Till GRUNDERNA, EN TILLBAKABLICK Kv: Granen I början på åttiotalet startade Projekt Stenstaden med Kv Granen som pilotkvarter för att utreda möjligheterna att bevara alla de fastigheter som på grund av behov av grundförstärkningsåtgäder inte ansågs värda att bevara. Projektet ledde bla till en grundförstärkningstävling och slutligen till att rivningsföreträdarna ändrade ståndpunkt och lät husen stå kvar. Rabatterade grundförstärkningar medförde att ett stort antal av fastigheterna nu är förstärkta. Projektets tanke var att grundförstärkningarna skulle ske kvartersvis med 100% anslutning. Detta lyckades inte. Grundproblemen i stadsdelen är ännu inte lösta. Stadsbyggnadskontoret har nu åter riktat sitt intresse för bevarandekvarteren i Vasastaden. För att säkerställa ett långsiktigt bevarande av byggnaderna och kvarteren har arbetet med att upprätta nya detaljplaner för området påbörjats. I en första etapp kommer grannkvarteren till Granen att studeras. Hur skall kvarvarande grunder förstärkas? Se vidare Vasastaden på Stadsbyggnadskontorets hemsida! ...............____________ 2002 04 12 Ny hemsida för stenstaden som stiftelsen Göteborgs, Stenstad står för. www.stenstaden.nu 2002 03 13 Utställning av detaljplan Bevarande av stenstadskvarteren 1-9 mellan Vasagatan, Vasaplatsen, Haga Kyrkogata och Parkgatan inom stadsdelen Vasastaden. Sista dagen för skriftliga synpunkter är den 3 april 2002. Handlingarna finns att läsa på Stadsbyggnadskontorets hemsida. 2002 03 13 Stiftelsen Göteborgs stenstad Möte hölls på Göteborgs Universitet med gästföreläsare och efterföljande diskussion. Fastighetsnämnden 2001 09 03 7. Yttrande över förslag för detaljplan för kv 1-9 inom stadsdelen Vasastaden. Samrådsremiss. Tillstyrks Nästa! Synpunkter!....Inlägg Åter forum!