11) City: Höghus
.
u
Ur
artikel i GP 2002 10 12
Kraftigt motstånd mot skyskrapan
Wallenstams planerade höghus mötte massiva
protester
när GP pejlade stämningen
Hallå byggnadsnämnden! Ska det byggas 100 meter högt
är
kanske Gubberogatan vid E6 inte den bästa platsen.
Röstsiffrorna bland GP-läsarna på Olskrokstorget i går
var
förkrossande: fyra för Wallenstams kontorsskrapa - och 100,
kanske 150, emot. Här följer en bråkdel av alla åsikter...
Ur artiklar
i GP 2002 10 11
"Pinnen" döms ut
Förvaltningar och nämnder: Det är fel
plats.
Spännande eller smaklöst? Tja, det kan man tycka om det
33-våningar och 100 meter höga hus som Wallenstam vill
bygga vid Södra gubberogatan och E 6. De Flesta myndigheter,
nämnder och förvaltningar som nu har yttrat sig tycker dock:
fel plats!
Här
kan den nya skrapan byggas
Alla som säger ja till
höga hus men inte vill ha dem hemma i
kvarteret eller stadsdelen - var vill de ha höghusen då?
Det vill byggnadsnämndens ordförande Leif Blomqvist (s)
ha svar på. GP visar på kartan några tänkbara ställen.
Känd
arkitekt vill ha fler höga hus
Göteborgs mest kände arkitekt Gert Wingårdh
vill ha fler
höga hus, för att förtäta städer.
Debattartiklar
i GP 2002 09 21
Fram med visionerna
Hans Knutsson efterlyser visioner och framtidstro i
byggandet av Göteborg. Det är synd att hans artikel om
behovet av förändring är så vag. Den säger några
självklarheter om att historien alltid inneburit förändring,
varnar för att gå lika långt som på 60- och 70-talen
men
tror ändå på ett nytt skede av förtätning.
Det finns en
sådan föänklad pendelrörelse i debatten men ska vi
komma vidare behöver vi diskutera mera nyanserat och
konkret.
Det räcker
inte med antingen bevarande eller förändring.
Möjligen skulle diskussionen vara hjälpt av att se staden
som en redigeringsuppgift. Stadsbyggaren kan förhålla sig
till staden som redaktören till en text. Man börjar med att
läsa noga och ta ställning till om det viktiga finns med och
är formulerat på ett effektivt sätt. Om så är
fallet finns
ingen anledning att göra något. Om inte så finns det
en
hel uppsättning redigeringsverktyg att ta till. Man hittar
dem i menyn på datorn: Att radera ( som på 60-talet) eller
att markera allt ( som bevarandevärt) är extremerna.
Därutöver
finns möjligheter att klippa ut (det som inte
fungerar), klistra in (något nytt och bättre) eller kopiera
(något redan befintligt). Grundläggande är att behandla
den speciella karaktären som förhoppningsvis finns med
respekt. Och att stolt hävda att stadsbyggnadskontorets
uppgift som redigerare är lika viktig och värdefull som
arkitektenförfattares, om än mindre synlig. Som gammal
redaktör kliar det i fingrarna på mig att gå in i Knutssons
text och försöka få honom att förtydliga den.
Jag skall nöja mig med en fråga, för övrigt den enda
konkreta i artikeln, nämligen höghuset i Gårda. Jag har
inte argumenterat på ett abstrakt plan för att "dagens
situation är given för alla tider", Självklart skall
staden
förändras när det finns skäl för det, men det
kan ju inte
vara ett argument för vilka förändringar som helst.
Hans Knutssons
liknelse med Gustav Adolfs Göteborg är
särskilt missvisande eftersom det finns ett antal Göteborg
före Göteborg som aldrig blev något, till exempel det
Nya
Lödöse som nu döljer sig under den trafikapparat som
eufemistiskt kallas Gamlestadstorg.
I stället
uppmanar jag honom att göra det han uppmanar
alla andra till men faktiskt inte gör själv: "diskutera
hur vi
kan och bör utveckla olika rum i staden".
Jag har i
GP 28.8 med en mängd argument, varav platsens
betydelse bara var ett, på en tredjedel av det utrymme
Knutsson använder förklarat varför jag inte ser höghuset
i
Gårda som en utveckling av den platsen i staden.
Ännu
har jag inte fått något svar annat än allmänna fraser
om expansion och utveckling och våga förtäta. Jag börjar
tro att det inte finns några bättre argument för det projektet.
Claes Caldenby
professor i arkitektur
Rädda
stan från skyskrapor
Det finns en rädsla för förändring av staden, ofta
personifierad av stadsbyggnadskontoret, skriver
arkitekt Hans Knutsson i GP.
Som enda
konkreta exempel nämner han "det planerade
höghuset i Gårda".
Syftar Knutsson
då på det tolvvånings kontorshus
Wallenstam redan har bygglov för i kvarteret Svanen i Gårda?
eller menar han det 33- vånings kontorshus samme
byggmästare vill lägga vid Pauli backe i Lunden?
Höghuset
i Lunden vill stadsbyggnadskontoret säga nej till.
Knutsson tolkar kontorets ställningstagande som en rädsla
för förändring". Knutsson förutsätter nämligen
att alla tycker
som Wallenstam; att höghusets arkitektoniska form uttrycker
framtidstro, optimism och utveckling! Konsekvensen blir då,
att alla som är emot höghus är bakåtsträvare
och räddharar.
Även den som säger "Gärna höghus, men inte här"
dras med i
sleven. Logiken haltar betänkligt. vi är många som tycker
höghuserts arkitektoniska budskap är det rakt motsatta.
Skyskrapor känns både förlegat, omodernt och bakåt-
strävande.
Ett ekologiskt byggande vars maktfullkomligt slutna form
utrycker hierarki, människoförakt och framtidsskräck. Den
samtida arkitekturen använder helt andra spännings-
skapande uttryck för profilhus, än att bygga högt.
Så
rädda i stället stan för aningslösa politiker i byggnads-
nämnden som vill driva va igenom skyskrapor i bostads-
områden enbart på argumentet att det är "fräck
arkitektur".
Debatten
om varumärket Göteborg och vad dess arkitektur
ska uttrycka, måste bli betydligt allvarligare.
Anna-Stina
Lindén Ivarsson
journalist
Nästa
sida!
Synpunkter!....Inlägg
|