.debatt
...
sammanfattning
CMB: REFERAT
bakgrund
CMB
Ur
CMB:s referat
Text:
Stefan Hollertz, CMB
CMB:s Strategidag 2010 arrangerades i VR-salen, Chalmers tekniska högskola i Göteborg, den 6 oktober.
Folk mår som vi planerar och bygger
Förutsättningar för en god hälsa är något som berör oss alla. En rad olika faktorer påverkar hur vi mår – inte minst våra bostäder, bostadsområden och de städer där vi arbetar och lever våra liv. Trots detta är folkhälsoperspektivet ofta frånvarande i projektering och stadsplanering. Vid CMB:s årliga Strategidag samlades folkhälsoforskare och samhällsbyggnadssektorns aktörer för att diskutera hur hälsofrågorna på ett bättre sätt kan integreras i planering och byggande.
Intresset var på topp när CMB i samverkan med Folkhälsoinstitutet och White arkitekter bjöd in till en heldag på temat "Folk mår som vi planerar och bygger". Strategidagen lockade representanter från samhällsbyggnadssektorn, den politiska arenan och expertisen inom folkhälsa och de sammanlagt 230 deltagarna fick under ledning av moderatorn Thabo Motsieloa ta del av ett välfyllt och varierat seminarieprogram.
Den svenska folkhälsan
Folkhälsofrågorna är sammanflätade med en rad olika samhällsaspekter, men just kopplingen till den byggda miljön behöver enligt Sarah Wamala tydliggöras och utforskas mer noggrant. Särskilt för de grupper som är mest utsatta i samhället kan bra stads- och samhällsplanering göra stor skillnad.
Vardagsmotion viktigare än traditionell muskeluppbyggnad
Ett
aktivt liv skapar bra förutsättningar för god hälsa. Peter
Schantz är professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet och arbetar
utifrån tesen att stadsplaneringen kan användas för att stimulera
fysisk aktivitet. Kunskapen kring träning har utvecklats mycket under de
senaste åren. Det råder idag en stor enighet om att traditionell uppbyggnad
av muskler inte är den viktigaste formen av fysisk aktivitet. Lågintensiv
träning, som vi på olika sätt utför i vardagen, har visat
sig vara långt mer betydelsefull. Den fysiska aktiviteten som är kopplad
till vardagens transporter, till exempel till och från arbetsplatsen, är
alltså viktigare än traditionell fritidsmotion.
Närheten till mataffär och kollektivtrafik, möjligheter att cykla och förekomsten av trottoarer är några av exemplen på sådana hälsofrämjande faktorer. För skickliga stadsplanerare är det med andra ord fullt möjligt att skapa miljöer som främjar folkhälsan. Peter Schantz avslutade med en uppmaning om att också inkludera barnens perspektiv i stadsplaneringen: ”Om barnen mår bra så mår alla bra!”.
Barnens behov i centrum
Även Dario Espiga (S), kommunalråd i Göteborgs stad och ordförande i den sociala resursnämnden, betonade vikten av att utgå från barnen i samhällsplaneringen. En av de största utmaningarna för politikerna i Göteborg är att göra naturen, havet och stränderna tillgängliga för samtliga familjer, och det oavsett sociala förhållanden som bostadssituation och inkomst. Alla människor ska kunna semestra i sin egen stad.
Enligt Dario Espiga är bristen på analys av sociala frågor ett generellt problem i byggsektorn. Byggföretagen är tekniskt skickliga i byggandet men de är ofta mindre intresserade av de sociala konsekvenserna av sina beslut och planeringsprocesser.
Dario öppnade också för en dialog med aktörerna i byggsektorn och med expertisen inom folkhälsa. Det finns planer på att instifta ett slags råd som ska fungera som stöd i dessa frågor.
Bevisat samband
Många av diskussionerna under Strategidagen rörde svårigheterna att legitimera kopplingen mellan samhällsbyggandet och människors hälsa. Hur kan vi säkert veta att bra planering och byggande ger en friskare och gladare befolkning? Erik Skärbäck, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, arbetar just med att leda detta samband i bevis. I sin forskning visar han bland annat hur vår koncentrationsförmåga och stressnivå kan påverkas i positiv riktning av rekreation i gröna miljöer.
Erik
Skärbäck argumenterade för att folkhälsofrågorna ska
lyftas in tidigt i planeringsprocessen och hanteras i fördjupade översiktsplaner.
I ett exempel hämtat från ett stadsutvecklingsprojekt i Lomma kommun
kategoriserades och kartlades ett stort antal ”karaktärer” –
miljöer som enligt forskningen är starkt kopplade till folkhälsan.
Det handlar till exempel om rofyllda platser, områden med vild eller orörd
natur och allmänningar som fungerar som naturliga samlingspunkter
för invånarna.
Ekonomiska förutsättningar avgörande
Sist ut bland talarna var Ben Cave, som driver ett konsultbolag med inriktning mot hälsa, hållbarhet och samhällsplanering. I en historisk tillbakablick på begreppet folkhälsa pekade han på hur dessa frågor redan på 1800-talet var en del i stadsplaneringen. Han gav också sin bild av hälsoläget i Europa och pekade på stora skillnader i den förväntade livslängden mellan olika länder, men även mellan olika områden i samma städer. I ett exempel hämtat från Glasgow i Skotland var medellivslängden i området Lenzie hela 82 år, medan siffran i området Calton var skrämmande låga 54 år. Den stora skillnaden mellan de båda områdena förklaras främst av invånarnas ekonomiska situation.
Ben Cave underströk att en stor del av ansvaret för folkhälsan ligger i samhällsplaneringen. För att branschen ska kunna axla detta ansvar på ett bra sätt krävs utbildning och träning, starka nätverk och nära samarbeten med experter på hälsofrågorna. Och, kanske viktigast av allt – att planeringsprocessen utformas på ett sådant sätt att medborgarna känner ett engagemang och en vilja att påverka sin närmiljö.
Bred samverkan nyckel för utveckling
Seminariet avslutades med en paneldiskussion där reflektionerna kring dagen samlades och summerades upp av bland andra Folkhälsoinstitutets Sarah Wamala, Whites vd Anders Svensson och Göteborgs stadsträdgårdsmästare Helena Björnegård. I diskussionerna, som också engagerade åhörarna, märktes en tydlig entusiasm över mötet mellan experter inom folkhälsa och byggande. Och det kanske är just detta som är den viktigaste lärdomen från dagen – att en långsiktig och nära samverkan mellan politiker, kommuner, näringsliv och forskare kan skapa fysiska miljöer som främjar god hälsa.
Utöver de talare som nämns ovan medverkade även följande personer med initierade och spännande föreläsningar: Arvid Lindén, analyschef på Handisam ”Tillgänglighet som en nyckelfaktor för bättre folkhälsa”, Kristina Gabrielii, miljöchef på Peab, ”Hur möter byggbranschen folkhälsans utmaningar”, Lasse Olson och Elisabeth Skoog Garås, planeringschef respektive folkhälsosamordnare i Botkyrka kommun: ”Från ord till handling”, Lena From, arkitekturjournalist: ”Arkitektur för hälsa”. Introduktion av Magnus Borglund, styrelseordförande, White arkitekter.
Text: Stefan Hollertz, CMB