.........START

.debatt

sammanfattning

BLANDSTAD

bakgrund

BLANDSTAD

DEFINITIONER

Göteborgs översiktsplan

Blandstad
Visionen om blandstad rymmer mer än bara blandade funktioner. Här ryms önskan om en levande, trygg stad, önskan om en spännande och attraktiv stad, om en hållbar och flexibel
stad, en stad där alla får plats.
Blandstadens kvaliteter skapas genom variation i stort och smått, på alla nivåer i planeringen.
Människans upplevelse står i centrum.
En lyckad blandstad gör att alla människor känner sig välkomna, vill
använda stadens rum, vill promenera och cykla och känner sig trygga. Det är gatans miljö som är utgångspunkten,
där blandningen inte bara bör vara i olika funktioner utan även visuell.
Variationen kan bestå av finmaskiga kvarter, funktionsblandning inom kvarteret, en blandning mellan äldre och nyare bebyggelse och en variation av upplåtelseformer.
Offentliga platsers karaktär kan variera i stort och smått. Breda trottoarer kan ha varierande användning och gynna upplevelsen av stadsmiljön.
Det bör finnas ett samspel mellan ute och inne, och bottenvåningarna bör vara publika och kunna förändras i användning över tid.
Se karta 1 Bebyggelseområden

12 October, 2010 Forum Älvrummet
Cecilia Strömer, Stadsutvecklare Älvstranden Utveckling
har funnit en enligt henne fin beskrivning av begreppet blandstad formulerad av Länsstyrelsen i Skåne i sitt arberte kring blandstad.

i blandstaden är trottoarerna lika viktiga som gatorna

i blandstaden krockar det stora med det lilla, det gamla med det nya.

i blandstaden behöver man inte köra bil för att handla mat

i blandstaden leker barnen vid kommunhuset

i blandstaden är det aldrig långt till ett gathörn

i blandstaden finns det bänkar för trötta ben och sällskapssjuka

i blandstaden finns spår av det som en gång var

i blandstaden ligger moskén bredvid folkets hus

i blandstaden hörs musik från körövningar och nattklubbar

i blandstaden är inget hugget i sten

i blandstaden kan man inte alltid undvika konflikter

i blandstaden är det lätt att få idéer och lätt att förverkliga dem

i blandstaden är man ung, gammal och mittemellan

i blandstaden har man alltid ett träd i ögonvrån

i blandstaden kan man välja hyreslägenhet eller bostadsrätt

i blandstaden är osäkerhet ibland något bra

i blandstaden är det lätt att göra sin röst hörd

i blandstaden är innehåll viktigare än form

_____________________________________________

Ur GP Debatt 2010-10-12
av Emma Holmqvist Forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning (IBF)Uppsala Universitet.
Att bygga en blandstad
är lättare sagt än gjort

ref AP

Blandstaden har varit ett stadsplaneringsideal som kommit
och gått de senaste 100 åren.
Men att planera för blandning är lättare sagt än gjort
Därför finns bara få bra exempel på blandade stadsdelar.

I Sverige finns ingen lag om blandat boende utan det är upp till varje kommun att verka i den riktningen.

Politiskt talar man ofta om segregerade områden och hänvisar till hyresdominerade områden. Det mest ensidiga vi har i Sverige är dock villaområden, både vad gäller bebyggelsen och befolkningen. Att bygga hyresrätter i flerfamiljshus i villaområden, ger dock ofta upphov till överklaganden. Hyresrätt i villaform är också ovanligt, men att blanda in villor i hyresområden kan vara lika svårt.

Bygga förblandning är både ett långsamt och inderekt medel för att skapa en blandstad.

Bostadsområden är också dynamiska, folk flyttar in och ut. Ryktet har stor betydelse.
Bostadsområdet kan både ha en blandad bostadsmiljö och flera goda områdeskvaliteter, men genom att det blir bortvalt kommer det att få en koncentration av resurssvaga hushåll.

Dessa så kallade flight and aviodance-beteenden har inom forskningen visat sig ha en betydande förklaringskraft. för segregationsprocesser. Det kan även ta lång tid innan attraktiva miljöer som byggs blandade får en blandad befolkning.

Ett snabbare verktyg för att förändra bostadssammansättningen är ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. Forskningen har dock visat att ombildningen, som genomförts i störst skala i Stockholm, varken frigjort bostadsrätter för hushåll som normalt inte bor i denna boendeform eller lett till den eftersträvade blandningen av bostäder eller människor. Beroende på hur ombildningsverktyget använts kan det alltså vara verkningslöst eller till och med motverka för en blandstad.

Om det nu är så svårt att förverkliga målet om blandstaden i verkligheten är det då ens värt at försöka? Forskningen är tvetydig när det gäller resultaten av mer blandade miljöer.

För det första är boendemiljön inte den enda faktor som påverkar oss, välfärdssystemen har en långt större förklaringskraft än grannskap.

För det andra är det inte säkert att vi kommer att integreras med de som bor i vår närhet och därmed får vi inte del av deras kontaktnät. Det kan lika väl bli ett senario som brukar kallas living apart together En ny avhandling av Zara Bergsten vid Uppsala universitet har dock visat att ungdomar i mer blandade bostadsmiljöer har bättre framtidsutsikter än unga i homogent fattigare områden.

Synpunkter!..Nästa!