.debatt
...
sammanfattning
BLANDSTAD
DEFINITIONER
bakgrund
BLANDSTAD
DEFINITIONER
Definition
av blandstad
(Ur Ett examenssarbete i PDF-format.
Författarsignatur
saknas.)
Bakgrund
Begreppet
blandstad började användas i Göteborg i samband med planeringen
av Norra Älvstranden. Tanken var att undvika sovstäder och istället
skapa en levande stad. Blandstad uppkom som en reaktion mot den zonerade staden
med liv och rörelse endast vissa tider på
dygnet. Visionen håller
just nu på att utarbetas med olika diskussioner på Stadsbyggnadskontoret
i Göteborg.
Begreppsförklaring Blandstaden
Utifrån
Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs diskussionsunderlag beskrivs nedan vad
som är typiskt för blandstaden. Utifrån tre delar funktioner,
arkitektoniskt och socialt.
Funktioner
Blandstaden
ligger på en plats i staden med en stor genomströmning av människor.
Detta ger större möjligheter till större kundunderlag då
inte enbart de boende utan även gäster rör sig i området.
Det ger också
möjligheter för människor från olika
samhällsklasser att röra sig på gatorna.
Blandstadens funktionsintegrering
kräver en småskalighet, helst på kvarters och byggnadsnivå.
I stor skala så skulle annars t ex hela Göteborg vara blandstad. Funktionsintegreringen
gör att både boende och arbetande har nära till service. Det ger
också större
social kontroll om t ex bostäder ligger på
övervåningen och handel på bottenvåningen. En funktionsintegrerad
stad skapar möjligheter för större närhet. Någon i familjen
kan få närmare till jobbet t ex med ett kontor i bostadsområdet.
Men allt kan inte integreras vissa
tyngre industrier måste fortfarande
p.g.a. miljöskäl ligga avskilt från bostadsområden. Gatunätet
är utformat för stor integration, många vägar går mot
målet. Olika trafikslag samsas på samma väg vilket ger en mer
levande gata. Men transporter av farligt gods måste fortfarande vara separerad.
Arkitektoniskt
I
blandstaden är byggnaderna utformade med stor omsorg om detaljer och med
en variation både stilmässigt och åldersmässigt.
Detta
kan göras genom att blandstaden får byggas under lång tid och
med olika ägare så att varje tid ger sina avtryck i blandstaden. Detta
ger en mer intim känsla och stärker identiteten.
Byggnader utformas
så att de bildar en struktur som skapar halvoffentliga och offentliga platser.
Skalan är viktig den utformas så att det ger förutsättningar
för en social kontroll. I en alltför storskalig bebyggelse finns risken
att den går förlorad.
Socialt
Befolkningsmässigt
är variationen av äldre, yngre samt människor från olika
samhällsklasser stor. Detta ger en stabilitet i blandstaden. Olika priser
på byggnader och olika upplåtelseformer bidrar till detta med
varierande
hyror. I blandstaden finns en blandning av offentliga, halvoffentliga, halvprivata
och privata platser. Det finns zoner där man kan röra sig mellan det
offentliga och privata vilket skapar mer möjligheter för socialt liv.
Blandstaden
kräver också en täthet med avseende på funktioner och invånarantal.
En större invånartäthet och funktionstäthet ger tillfälle
till mer möten och bättre förutsättning för service.
Målsättning
Målet
med blandstaden är att minska segregationen genom att skapa en blandning
av människor från olika samhällsklasser, etnicitet och åldrar.
Blandstaden
betyder större blandning på byggnadsnivå samt kvartersnivå
och områdesnivå. Blandstaden är i grunden en social målsättning.
Det är denna målsättning som sedan styr funktioner och den fysiska
utformningen. Den huvudsakliga målsättningen:
”Alla ska kunna,
vilja och våga befolka stadens gator och andra offentliga rum.” (Stadsbyggnadskontoret
Göteborg 2003 s 8) samt att ”En blandstad ska bygga på närhet
i bemärkelsen att invånarna kan välja att ha sitt vardagsliv inom
rimligt avstånd.”
(Stadsbyggnadskontoret Göteborg 2003 s 6)
Syftet med examensarbetet är att se om det är möjligt att skapa blandstad på Marieholm.
En
viktig faktor för skapandet av blandstad är Marieholms placering i staden.
De är viktigt att höra samman med resten av staden, både med tanke
på bebyggelse, väg och gång och cykelstråk. Det ska helst
inte finnas
något glapp till övriga områden. I kapitlet den
urbana parasiten beskrivs att det är lämpligt att bygga blandstad där
effekten 1+1=3 uppstår dvs. i ett område som ligger mellan två
befintliga områden där båda kan utnyttja ny service. För
Marieholms del så ligger Gamlestaden och Gamlestadens fabriker i ett läge
där båda områden
kan dra nytta av ny service.
Marknaden
Integrering
av bostäder, handel och kontor
Bo Grönlund skriver i sin text: Blandstaden
som nybygge, om problem med att integrera bostäder, handel och kontor. Han
har tittat på Skarpnäck och Södra stationsområdet i Stockholm,
Höje Tåstrup och
Egebjergård i Köpenhamnsregionen samt
Örestaden och Bo01 i Malmö. Bo Grönlund (2002 s1) konstaterar att
alla dessa har stora problem med funktionsblandningen av bostäder, handel
och kontor.
Orsaken till dessa problem är dels för höga hyror
men också en trafikdifferentiering som gör att trafiken går utanför
stadsdelarna vilket görkundunderlaget för litet. Det största problemet
är att behålla småföretag i gatunivå. Många
kontor i gatuplanet vill inte ha insyn
vilket medför att de har igenbommat
med nedrullade persienner. Detta talar emot de ursprungliga tankarna om blandstaden.
Den
urbana parasiten
Problem
Uttrycket
den urbana parasiten myntades av Mats Lundström ( s 78 2003) som i sitt examensarbete
på fysisk planering: Jakten på den försvunna stadsmässigheten
reder ut begreppet stadsmässighet.
En stadsdel med många butiker
drar vanligtvis kunder från angränsande stadsdelar som inte är
lika välförsedda. Ett exempel är när folk från förorten
åker in till centrum för att handla. Detta innebär att ett mindre
antal människor utnyttjar servicen i förorten till förmån
för centrum.
Den stadsmässiga stadsdelen är alltså en
parasit som lever på en annan. För att undvika detta krävs det
en extrem hög täthet så att flera centra kan bildas.
Mats
Lundström ( s 78 2003) menar att det är tveksamt om en sådan stad
fungerar i Sverige. Det kräver en massa
eller täthet som inte ens
Stockholm klarar av.
En ständigt ökande boendeyta per invånare
gör det dessutom ännu svårare att skapa hög boende täthet.
Det är boendetätheten som är avgörande eftersom det är
den
som skapar underlag för service