..............MEDBORGARKRAFTEN
........................FÖRSTA SIDAN (ILLUSTRERADE VERSIONEN)

....... .

::::::
{ ....................................................................1}

.....BOSTADSKRISEN 2013

EGNA FÖRSLAG

1. Helheten; kraftbalansen
Analyser och konsekvenser med historik, ägarformer som bakgrund och framtidsforskningen som stöd. Motioner och pågående ärenden beaktas.

2. Kortsiktigt och långsiktigt. (Brandkårsutryckning kontra bostäder vi vill ha.)

3. Befintliga beståndet av byggnader och tomter som kan omvandlas.
Industribyggnader, äldreboenden, lägenheter med köksingång, hus med stora
tomter, båtar, husvagnar, garage.

4. Stad/Natur- anpassade stombyggnader för olika rörliga bostäder.

5. Åtgärder som skapar jobb, inkomster och möjligheter att betala för förmåner.
Ex Social Science Park (Generator för hållbar utveckling)

6. Bostadstävlingar ( Samverkan mellan medborgarna och experterna)

7. Översyn av lagar, regler och bestämmelser för att förenkla och förbilliga
etableringen av bostäder. (Regeringen)

8. Förankra Staden vi vill ha , som en permanent väckarklocka.

9. Förenklat regelverk (Alliansen) -- subventioner (S)

GÖTEBORG 400 ÅR;
FÖRSLAG TILL GÖTEBORG & CO

31
Bostadsformer
Inledning
Hyresbostadsbristen framhålls ofta som orsak till
många problem i dagens samhälle.
Är fler hyreslägenheter lösningen? Utredningar idag
påvisar det oekonomiska i att bo i hyreslägenhet.
Finns det alternativ, som leder till hållbar utveckling?
Något att utreda inför och redovisa under jubileet!

Beskrivning

Under lång tid har det ropats efter fler hyreslägenheter för de mindre resursstarka familjerna. Nyligen påvisades att de stora förlorarna när det gäller boendet varit just de som bott i hyreslägenheter. Dvs de resurssvaga.
Detta faktum pådriver försöken att finna andra upplåtelse- och finansieringsformer och lokaliseringar för dem som inte har möjligheter eller vilja att investera i bostadsrätter eller villa.
Ett sätt att angripa problemet är att i stället för att ha fastigheten i centrum låta människan stå i centrum. Låta hennes livsstil avgöra boendets kvaliteter. Ställa behov av hantverkshjälp mot behov av teknisk standard, behov av närhet till natur mot närhet till stadens puls, behov av fordon mot behov av gångstigar osv.
En utveckling av de s. k. månhabitaten där de boende utan att lämna bostaden kan leva under långa tider skulle kunna utvecklas och utplaceras i naturområden utan att krav ställs på gator och ledningssystem.
Vissa livsstilar innebär ett flackande liv mellan olika miljöer. En fast förrådsvolym plus ett flertal korttidsboenden på olika ställen är kanske för dem idealet.
Under jubileet skulle ett stort antal sådana lägenheter kunna ingå i utställningsområdet.
En satsning på optimala hus långsiktigt ekonomiska, ekologiskt konstruerade och livsstilsanpassade skulle leda till många innovativa byggnader och lägenhetstyper som i olika konstellationer skulle kunna bilda de mest skilda närmiljöer. Hus i tät blandstad, i skogen och på vattnet skulle förverkligas.
Det skulle kunna bli en renessans för de små entreprenörerna med specialkompetenser.
Nuvarande monetära system är anpassat för produktionssamhället och dagens värderingar. Livsstilssamhället kommer att kräva sina system anpassade efter sina värderingar.
Industrialismens krav på likriktning har varit vägledande i samhällsplaneringen och arkitekturen. Många är försöken att med "arkitektur" förändra industrialismens livsmönster. Lika många är misslyckandena. En ny bärande stadsbyggnadsteori kan nu utvecklas när vi övergår i livsstilssamhället.
Vi måste lyssna till dagens statistiska uppgifter om att ca 70 procent av alla hushåll utgörs av ensamstående eller sammanboende utan barn och 30 procent av större hushåll med barn.
Vi måste vara flexiblare och vi måste ha fler funktioner i ett och samma rum.
Ett byggnadskrav i framtiden är att det inte skall hålla i evighet. Individualismen framträder mer i dag. Vi önskar i stället förändringar. Vi ser också olika bostadstyper för olika skeden i livet.
Villan är den mest eftertraktade bostadstypen. Kan villans kvaliteter, privathet och individualitet överföras till flerfamiljshuset?
Starkare miljöengagemang, ändrade medievanor och intresse att bo i låga hus kan påverka framtidens bostadsbyggande.
Man förväntar sig att bostäderna är energieffektiva och vill gärna ha kontroll över sin egen energiförbrukning.
De flesta vill bo inne i stan, men husen ska helst inte vara högre än fyra våningar.

BOSTÄDER..INNEHÅLL
....................

SYNPUNKTER!......................Nästa!

© Arne Person.