Bostadskrisen

..............MEDBORGARKRAFTEN
........................FÖRSTA SIDAN (ILLUSTRERADE VERSIONEN)

....... .

::::::
{ ....................................................................1}
.....BOSTADSKRISEN 2013

Ur artikel i DN
Regeringen; Budgetförslag.
Gemensamma tekniska byggregler i hela landet ska underlätta byggandet av fler och billigare bostäder. Regeringen föreslår därför att kommunerna inte ska kunna ställa krav som går längre än de nationella normerna. Skriver bostadsminister Stefan Attefall (KD).
Regeringen föreslår därför att det framöver inte längre ska vara möjligt för kommunerna att ställa egna tekniska egenskapskrav, det vill säga krav som går längre än de nationella normerna när det ska byggas villor, bostadsrätter och hyresrätter i kommunen. Förslaget kommer inom kort att gå ut på remiss och målet är att det ska träda i kraft under 2015.
Stefan Attefall (KD), bostadsminister
Ur ETC GÖTEBORG
HYRESGÄSTFÖRENINGEN
Oavsett om regeringen väljer att tänka om när det gäller statligt investeringsstöd eller inte löser inte det den akuta situationen. Det kommer att ta år innan bristen är bortbyggd och i väntan på det behöver den akuta situationen lösas.
Det har redan framförts en rad förslag, till exempel att bygga mer utanför centrum för att undvika överklaganden och bygga om nedlagda äldreboenden och andra kommunala lokaler som i dag bara står och tickar pengar.
Eller varför inte utnyttja vattnet i Göteborg? Om det går att ha flytande hotell i älven borde det vara fullt möjligt att även ha bostäder där?
Ta vara på de många idéer som redan finns och framför allt, gör något nu.
Anna Lönn Lundbäck,
Regionchef Hyresgästföreningen västra Sverige
Ur DN
Budgetförslag.
Gemensamma tekniska byggregler i hela landet ska underlätta byggandet av fler och billigare bostäder
skriver bostadsminister Stefan Attefall (KD).
I dag har landets kommuner ett lapptäcke av olika tekniska egna särkrav på byggnader. Det kan handla om exempelvis energi och tillgänglighet. Krav som går utöver nationella byggregler och som kommunerna ålägger dem som ska bygga i kommunen.
Konsekvensen blir att det är svårt att utveckla ett hus som kan uppföras på många olika platser i Sverige. Antingen får fabriken ställas om för de olika kraven eller så får huset byggas på plats. Oavsett så blir resultatet detsamma - längre byggtid och högre kostnader. Små och medelstora företag har också svårt att konkurrera, eftersom de inte har samma resurser som byggjättarna att rita varje hus från grunden och ställa om sina fabriker utifrån lokala önskemål.

Byggkravsutredningen (SOU 2012:86) har i sitt arbete under förra året konstaterat att kostnaden för nya bostäder ökar med 10-15 procent som en följd av de särkrav som olika kommuner ställer utöver de nationella byggnormerna...

Låt oss göra en enkel jämförelse: för 80 år sedan kostade en ny Volvo och en ny villa - exklusive mark - ungefär lika mycket att producera. I dag får du fem nya Volvo V70 för en standardbostad. De billigaste varianterna av bostäder, till exempel SABO:s kombohus och kataloghus, motsvarar 3-4 nya bilar hos bilhandlaren, medan kostnaden i exklusiva områden som Norra Djurgårdsstaden i Stockholm motsvarar tio nya V70. Markpriserna oräknade.
Hur har det blivit så? Svaret är enkelt. Bilindustrin har tillåtits industrialisera, standardisera och optimera produktions-systemen. Regelverken sätts ofta på EU- eller världsnivå.
I byggindustrin har däremot floran av kommunala särkrav motverkat utvecklingen.

Regeringen föreslår därför att det framöver inte längre ska vara möjligt för kommunerna att ställa egna tekniska egenskapskrav.

De kritiker som säger att detta skulle sätta stopp för innovativa byggprojekt med miljöprofil har fel. Många byggbolag bygger i dag med långt skarpare egna gränser än Boverkets regler.
Men kommunerna ska inte kunna sätta egna, specifika tekniska regler som de kräver att byggbolagen håller sig till. Det blir spretigt och dyrt och drabbar i slutändan de boende genom högre priser på bostäder.
Stefan Attefall (KD), bostadsminister
Ur artikel i GP
Folkpartiet
När det talas om tillgänglighet och utanförskap i boendet är det oftast fysisk tillgänglighet som förs fram. Den är viktig men det ekonomiska utanförskapet är det största hindret för att bryta mönstret att få en stad för alla.

Strategi för billigare boende
Folkpartiet har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att ta fram en strategi för hur vi kan bygga billigare bostäder, såväl hyres- som bostadsrätter, samt bevara äldre lägenheter med låg hyra. Det absolut nödvändigt att se över möjligheterna att skapa billigare bostäder för att få till en blandad bebyggelse som är värd namnet. Om det inte görs något åt det kommer de nya bostäder som nu byggs med höga prisbilder bli otillgängliga för många.

För att ändra på detta måste vi lägga om kursen rejält. När det talas om tillgänglighet och utanförskap i boendet är det oftast fysisk tillgänglighet som förs fram. Den är viktig men det ekonomiska utanförskapet är det största hindret för att bryta mönstret att få en stad för alla.
Det är därför Folkparitet föreslår att man tar fram en strategi i staden för hur man kan bygga billigare bostäder och bevara de äldre lägenheter där hyran är låg. Våra förslag är en blandning av olika åtgärder och idéer som bör prövas, men det finns säkert många fler bra idéer som kan inrymmas i strategin.
Förslagen är bland annat att staden använder markanvisningstävlingar med direktiv på att viss del av bostäderna ska vara billiga hyresrätter, att man undersöker om mark som inte kommer att användas under många år kan bebyggas med tillfälliga bostäder, att man prövar med att lägga parkeringshus i närheten av bostäder i stället för att bygga parkeringar under husen, att våga ifrågasätta riktlinjer som fördyrar byggandet samt att ta fram en plan för långsiktigt bevarande av befintliga lägenheter med låg hyra.
BoKlok Housing AB.
Låt oss samarbeta för billigare bostäder
Publicerad: 2010-10-06 08:10, Uppdaterad: 2011-11-02
Ansvaret för att lösa bostadsbristen är delat mellan beslutsfattare och bostadsutvecklare. Det finns sätt att lösa de problem som idag sätter käppar i hjulen för en ökad bostadsproduktion...
Ett annat problem är oskäligt långa överklaganden. Förenklas reglerna så skapas en snabbare process för alla inblandade parter.
För att öka produktiviteten och bygga billigare bostäder utan att sänka kvalitén behöver vi varandra skriver
Jonas Spangenberg, VD, BoKlok Housing AB.
Motion 2013/14:C468
Bostadskrisen

Förslag till riksdagsbeslut
... Bostäder i Sverige är generellt redan kraftigt övervärderade och bostadsbubblan fortsätter tyvärr att expandera. Det normala borde vara att en bostadsrätt eller villa sjunker i pris med cirka 20 procent när den första ägaren sätter nyckeln i dörren. Nu stiger den kanske med 20 procent i stället vilket är helt absurt.
Värdestegringsspiralen på ägda bostäder har smittat av sig på hyresrätterna, bland annat genom ombildning till bostads-rätter, och lett till de abnorma hyresnivåer vi ser idag.

Som EU-land finns det enligt EU-rätten enbart en lösning för det allmänna att förvalta bostäder utan att utsätta dem för marknadens prisdrivande mekanism och det är att förvalta dem med sociala förturer.
Regeringen bör därför som ett första steg för att lösa bostadskrisen låta utreda hur de kommunala fastighetsbolagen ska kunna ombildas till bolag med sociala förturer. Detta måste ske innan dessa bolag hinner säljas till den privata marknaden. Någon annan väg att återgå till så kallade bruksvärdehyror torde inte finnas inom EU:s ram. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna som sin uppfattning att en sådan utredning bör tillsättas.

Finansiering av nybyggnation
Grundorsaken till att det byggs för lite bostäder är att bostaden numera i första hand är en finansiell placering, i andra hand en symbol eller markör för identitet och/eller framgång och först i tredje eller fjärde hand en bostad i normal bemärkelse.
Samtliga berörda intressenter i bostadsbyggandet har därför starka intressen i att byggandet hålls på en låg nivå. Bankerna är rädda för sina kraftigt uppblåsta säkerheter, kommunpolitikerna vill inte riskera sina väljares fastighetsvärden genom att släpa fram nya bostäder, byggföretagen tjänar mer på att inte bygga på sina byggrätter än att göra det, fastighetsförvaltarna höjer hellre hyrorna på de bostäder de förvaltar än tar risken att utöka sitt bestånd och så vidare.
Pensionsförvaltarna byter bostadsbestånd med varandra och trissar vid varje byte upp priset så att det ska se ut som om värdet i fonderna ökar trotts att det är samma bostäder det handlar om, bubblan växer hela tiden.

Statens kan bryta detta på delar av bostadsmarknaden genom att utöva den makt staten har. En väg är att lagstifta om att banksystemet delas upp i skilda banker för affärsverksamhet och spekulation och gamla hederliga sparkassor för medborgarnas bostadsfinansiering.
Om detta finns en separat motion från miljöpartister.
Eftersom bostäder har varit det mest lönsamma investeringsobjekten de senaste 30 åren enligt Dagens samhälle så borde det ändå vara en tämligen bra strategi för pensionärerna att långsiktigt äga nybyggda bostäder. Ett extra tillskott av bostäder på denna nivå varje år borde dessutom kunna bidra till att bromsa ökningstakten av hyresnivåerna vilket i slutändan de flesta pensionärer har glädje av...

Regeringen bör därför utreda förändringar av regelverket för AP-fonderna så att fondkapitalet kan användas både för uppbyggande av finansiell säkerhet och för att bidra till att lösa bostadsbristen i landet.
Stockholm den 3 oktober 2013 Jan Lindholm (MP)
Ur Hyresgästföreningen:
"Vi står inför en regelrätt bostadskris"
Bostadsbristen i Sverige är på väg att bli så pass akut att vi står inför en regelrätt bostadskris.

En grundläggande orsak till det låga byggandet av hyresrätter är att hyresrätten är missgynnad skattemässigt.
Medan den som äger sitt boende kan göra både ränteavdrag och ROT-avdrag finns det inga stimulanser som hyresgästerna kan ta del av. Det innebär att hyresgäster i snitt betalar 14 000 kronor mer i skatt varje år. Bara på grund av att de bor i hyresrätt.
Trots det så kommer bostadsfrågan långt ned på den politiska agendan.
Det finns inget land med marknadshyror som inte också tvingas ha någon form av sociala bostäder. Och det vill vi inte ha i Sverige - om det råder stor enighet. En så kallad "fri hyressättning" leder också till att människor tvingas lämna sina hem, för att de inte längre har råd att bo kvar. Vart de ska ta vägen talas det inte om.
I nyproducerade hyresrätter ger lagen möjlighet att tillämpa en friare hyressättning, så kallade presumtionshyror.

"Ta bort hyrskatten"
Det är dags för politiken att ta sitt ansvar för att åtgärda den ekonomiska obalansen, ta bort hyrskatten och se till att stimulera byggnation av fler hyresrätter. Snart ger vi oss in i en valrörelse. Vår uppmaning till de politiska partierna är: Lyft fram bostadspolitiken i era valprogram! Ge hyresrätten rättvisa ekonomiska villkor! Det tjänar både samhället och människorna på!
Hyresgästföreningen region Mitt
Uttalande taget vid Hyresgästföreningen Region Mitts måldialog i Borlänge 12-13 oktober 2013
Boverket; Nya regler
Värdeskapande samspel
Ingen ändring i sikte i bostadskrisens Sverige 01.08.2013

Det har blivit omöjligt att bygga billiga hyreslägenheter.
Sverige närmar sig snabbt en akut bostadskris. Befolkningen ökar med cirka 80 000 varje år. Dessutom har vi Europas näst kraftigaste urbanisering och den påverkar inte bara de tre storstadsregionerna.
För att hålla jämna steg borde vi bygga 30 000-40 000 bostäder per år. I stället byggs bara cirka 20 000.
Mest oroande är att utvecklingen går åt fel håll.
Sedan 2006 har småhusbyggandet minskat med 70 procent och hotar nu att radera ut en hel bransch. Motsvarande sifror för hyreslägenheter är 62 procent och för flerbostadshus 56 procent.
Lyckligtvis har både regeringen och oppositionspartierna fått upp ögonen för bostadsfrågan. Ett antal goda åtgärder har vidtagits när det gäller regelförenklingar och man ifrågasätter också kommunernas planmonopol. Men tyvärr spretar analysen och inget parti kan ge en sammanhängande förklaring till det minskande byggandet.

Vi kan nu konstatera att nedgången började när fastighetskatten avskaffades och de nya reglerna för reavinstskatten, den så kallade fyttskatten, infördes 2008. Tillsammans med generösa rot-bidrag blev det nu mer attraktivt för äldre hushåll att bo kvar i den alltför stora villan och därmed bröts den första länken i det som kallas flyttkedjan - att billiga lägenheter blir lediga när välbeställda hushåll flyttar till en ny bostad.
Nedgången förstärktes sedan av finanskrisen som gjorde det svårare för mindre byggföretag att få finansiering och snart därefter infördes bolånetaket. Förr var det vanligt att ett nybildat par gick till banken för att låna till sin första bostad. I dag krävs det att man har 15 procent i eget sparande. Det innebär att hushållet behöver 375 000 kronor i insats för att köpa en villa för cirka 2,5 miljoner kronor.
I maj 2011 ändrades dessutom villkoren för de kommunala bostadsföretagen. Nu ska alla byggprojekt genomföras med marknadsmässig avkastning, utan möjligheter att jämna ut kostnaderna inom beståndet. I praktiken har det därmed blivit omöjligt att bygga billiga hyreslägenheter. Oavsett avsikten blir det samlade resultatet av de åtgärder som politikerna vidtagit att ungdomar och andra med svag ställning på bostadsmarknaden hänvisas till den dyra andrahandsmarknaden - där hyrorna dessutom släppts fria nyligen.
Helt uppenbart har politikerna satt sig själva i en rävsax. Samtliga partier önskar ett ökat bostadsbyggande, men en serie politiska beslut har snarare förvärrat situationen. Nu måste det till ett samlat helhetsgrepp och det brådskar!
Dagens Arena
Lennart Weiss (S): Bostadskrisens glömda grundbult
Publicerat 25 februari, 2013 av Debatt

För första gången sedan välfärdssamhället växte fram får vi i dag en medveten politik som gör det betydligt svårare för de allra svagaste hushållen att skaffa en bostad.
Bakom de frågor som i dag dominerar den politiska dagordningen; sysselsättningen och finansieringen av välfärden ligger en gammal paradfråga, medvetet bortglömd i 20 år, och jäser. Bostadsfrågan.

Likt en hotande lavin väntar den bara på en utlösande faktor och när den väl kommer i rörelse är det mycket som talar för att den kommer att drabba politikerna med samma kraft som skedde på 1960-talet. För vi närmar oss åter en bostadskris.
Sverige är det land i Europa som näst efter Norge har den kraftigaste urbaniseringen. För att hålla jämna steg borde vi bygga mellan 30 000-40 000 lägenheter årligen. Årligen byggs runt 20 000 bostäder, att jämföra med cirka 30 000 per år i Norge och Finland...

I dessa två faktorer, bolånetaket och bankernas restriktioner finns således de viktigaste förklaringarna till att byggandet sedan 2006 rasat med 50 procent och småhusproduktionen med 80 procent, vilket i praktiken innebär att den branschen snart är utplånad. Inför detta faktum står våra politiker märkligt handfallna.
Regeringen vidtar visserligen åtgärder för att förenkla och påskynda planprocessen. De är i allt väsentligt bra men löser inte kärnproblemet. Oppositionen säger "bygg!", en paroll som tyvärr ekar tomt när den varken backas upp av en hållbar analys eller konkreta åtgärder. Men säger inte Socialdemokraterna "jobb, jobb, jobb"? Och sa vi inte förr att bostadsbyggandet är motorn i ekonomin i en lågkonjunktur? Så varför kopplas inte dessa frågor samman i dag?
Förklaringen sitter i en bristande analys av bostadsbyggandets finansiella frågor och detta problem har skapats av politiken själv. För 20 år sedan flyttade politikerna under fullt samförstånd ansvaret för bostadsförsörjningen från samhället till hushållen. Kostnaden för det samhällsdrivna byggandet hade blivit för dyrt och resurserna behövdes till annat.
Genom bankernas beredvillighet att låna ut rullade det ändå på ganska väl ända till nu när det plötsligt gått upp för Riksbanken och Finansinspektionen att det systemskifte som genomförts på bostadsmarknaden leder till att hushållens skulder (på total nivå) ökar. Nu oroas myndigheterna av stigande priser och att skuldsättningen ska hota den finansiella stabiliteten. Mycket talar för att det är en starkt överdriven oro, grundat på ett bristfälligt faktaunderlag.
En färsk analys gjord av analysföretaget Evidens visar att bopriserna kan förklaras av fundamentala faktorer som BNP, inflation, befolkningsutveckling, reallöner med mera. Genom att jämföra med nyproducerade hyresrätter, som i praktiken är marknadsprissatta, kan man se att priserna på bostadsrätter är rimliga. Analysen visar vidare att hushållens tillgångar överträffar skulderna med x 3 vilket gör dem rejält stryktåliga.
Det är uppenbart att det finns ett fundamentalt kunskapsproblem. Sedan bostadsfrågan lämnade dagordningen är det få som i dag intresserar sig för bakomliggande sammanhang. Och vem vågar utmana Riksbanken och Finansinspektionen när de framträder med allvarlig min och talar om risker?
Lennart Weiss, medlem i S i Stockholm
BYGVÄRLDEN
Finskt sisu ska lösa bostadskrisen
Det byggs hälften så många bostäder som behövs i Sverige. Nu presenterar NCC ett finskt recept för att ge fler svenskar tak över huvudet.

Han efterfrågar en nationell strategi för svensk bostadsförsörjning och vill se ett långsiktigt politiskt samarbete över blockgränserna.
NCC föreslår att den kommunala markhanteringen ska reformeras utifrån finska HITAS-modellen. Den går ut på att kommunerna fokuserar på kvalitet och bostadskostnad i stället för att maximera priset på marken. På så sätt kan kommunerna driva på bostadsmarknadens utveckling och samtidigt hålla priserna för bostäder nere.
En annan ingrediens som NCC vill se i den nationella strategin är att planförfarandet förenklas enligt tysk bygglagstiftning - något som regeringen redan börjat titta på efter en utredning av Plan- och bygglagen som presenterades i maj.
NCC vill samtidigt begränsa tiden för överklaganden hos Länsstyrelsen och ersätta kommunala särkrav med skärpta enhetliga krav. De efterfrågar också tuffare nationella energikrav som gäller för hela Norden.
Marie Bergström
Man med 93.000 egna bostäder orsak till bostadskrisen i Stockholm
Publicerad: 2013-04-09

Det pågår en bostadskris i Stockholm.
Antalet människor som aktivt söker en bostad via någon av de största bostadsköerna ökar för varje år.
2011 uppgick dessa till närmare 400.000 personer.
En svårtillgänglig bostadsmarknad, få lägenheter och lågt bostadsbyggande och trafiklandstingsrådet Christer G. Wennerholm tros ha varit anledningarna till varför.
Men nu framkommer nya uppgifter som gör gällande att en enda person kan vara en stor del av krisen.
Enligt uppgifter äger Göran Eriksson, 39-årig entreprenör, 93.000 lägenheter bara i Stockholms Stad. Lägenheter som han själv bor i:
- Ja, det stämmer. Jag äger 93.000 lägenheter i Stockholms Stad.
På frågan vad Göran Eriksson gör med alla dessa lägenheter, svarar han:
- Det är 93.000 lägenheter som jag bor i. Inte samtidigt, men då och då. När jag inte reser utomlands eller bor på hotell.
Enligt Göran Eriksson går "en tredjedel" av hans inkomster till att betala avgifter för de många lägenheterna.
- Precis som de flesta andra i Stockholm, säger han.
Göran Eriksson anser inte att det är osolidariskt att han bor i 93.000 lägenheter medan Stockholmarna genomlider en bostadskris:
- "Osolidariskt"? Haha. Nej, alla människor har den här möjligheten, om de bara vill.
- Det handlar om valfrihet. Nu har jag valt att köpa och bo i 93.000 lägenheter. Hur skulle det se ut om jag inte hade valfriheten att köpa och bo i dessa lägenheter? Vill ni ha det som i Sovjet?

{5}

BOSTÄDER..INNEHÅLL

SYNPUNKTER!......................Nästa!
© Arne Person.