.........START
.debatt
...
sammanfattning
av sidan
6.1
Aktivt medborgarskap
SENIOR
2005 konstaterar:
En ny, samlad syn på demokrati och medborgarskap har börjat ta form.
Där ger deltagande i politiska aktiviteter, kulturliv, livslångt lärande
och social ekonomi mervärden för såväl individ som samhälle.
Denna syn har dock på många sätt varit "åldersblind".
Närmast i förbifarten har statliga utredningar noterat att det finns
en tydlig övre åldersgräns vid 65 års ålder för
inflytande och delaktighet.
SENIOR
2005 anser:
· I arbetet med att förnya demokrati och medborgarroll får förnyelse
inte bli liktydigt med föryngring. Frågor om äldre människors
inflytande och delaktighet måste därför bli självklara delar
av arbetet med att utveckla demokratins och medborgarrollens olika dimensioner
inom bl.a. politik, kultur och social ekonomi.
SENIOR
2005 anser:
· Människor i alla åldrar måste omfattas av arbetet med
att utveckla inflytande och delaktighet i lokalsamhället.
SENIOR
2005 anser:
· Det förebyggande hälsoarbetet under åldrandet bör
organiseras så att det lokalt omfattar insatser inom bl.a. samhällsplanering,
socialtjänst och kultur- och fritidsverksamhet.
bakgrund
Senior 2005
..SENIORER
Ur sammanfattningen av SENIOR 2005
6 Samhällsliv
6.1 Aktivt medborgarskap
SENIOR 2005
konstaterar:
En ny, samlad syn på demokrati och medborgarskap har
börjat ta form. Där ger deltagande i politiska aktiviteter, kulturliv,
livslångt lärande och social ekonomi mervärden för såväl
individ som samhälle. Denna syn har dock på många sätt varit
"åldersblind". Närmast i förbifarten har statliga utredningar
noterat att det finns en tydlig övre åldersgräns vid 65 års
ålder för inflytande och delaktighet.
I takt med att åldrandet
"individualiseras" behöver äldre personer ses som individer
i samhällslivet och inte som en enhetlig grupp. Det behövs också
större uppmärksamhet på vad ökande skillnader i bl.a. tillgång
till ekonomiska resurser inom och mellan olika åldersgrupper betyder för
möjligheterna till inflytande och delaktighet i samhällslivet.
Många
parter har ansvar för att bidra till en ändrad syn på äldre
personers inflytande och delaktighet. Enskilda människor har själva
ett ansvar att engagera sig. Det handlar både om att ges möjlighet
till delaktighet och inflytande, och att aktivt vilja använda dessa möjligheter.
Föreningar, politiska partier, trossamfund, myndigheter och företag
kan på olika sätt möjliggöra deras engagemang.
SENIOR
2005 anser:
· I arbetet med att förnya demokrati och medborgarroll
får förnyelse inte bli liktydigt med föryngring. Frågor
om äldre människors inflytande och delaktighet måste därför
bli självklara delar av arbetet med att utveckla demokratins och medborgarrollens
olika dimensioner inom bl.a. politik, kultur och social ekonomi.
·
Genom förnyelsearbetet bör de åldersnormer som idag begränsar
inflytande och delaktighet i samhällslivet synliggöras och omprövas.
Ett konkret mål bör vara att öka deltagandet i olika beslutsprocesser
bland personer äldre än 65 år, som i dag är underrepresenterade
i bl.a. valda församlingar.
6.2 Politiskt inflytande
SENIOR
2005 konstaterar:
Alla ska, oavsett ålder, kunna och vilja påverka
samhällsutvecklingen och känna ansvar för den. Det gäller
såväl den egna livssituationen som samhällsutvecklingen i stort.
En viktig del i detta är att utveckla möjligheter till inflytande
och delaktighet i lokalsamhället. Det handlar både om möjligheten
att påverka politiska processer och att politiska organ lämnar över
makt till enskilda människor eller lokala råd och liknande.
SENIOR
2005 anser:
· Människor i alla åldrar måste omfattas
av arbetet med att utveckla inflytande och delaktighet i lokalsamhället.
Staten har ansvar för att främja och underlätta utvecklingen i
hela landet. Samtidigt har landsting och kommuner nyckelroller för att driva
detta arbete vidare utifrån regionala och lokala förutsättningar.
· Att undanröja de hinder som finns för äldre personers
deltagande i beslutande församlingar handlar därför inte bara om
att öka deras egna möjligheter till inflytande. Ytterst är det
också fråga om att stärka den representativa demokratin, bl.a.
inför de utmaningar som en åldrande befolkning ställer oss inför.
· De politiska partierna har ett betydande ansvar för att i större
utsträckning försöka ändra attityden att äldre är
för gamla för att åta sig förtroendeuppdrag - såväl
hos äldre personer som hos övriga medlemmar och väljare...
· Staten bör arbeta för att fler personer över 65 års
ålder får uppdrag i kommittéer och myndighetsstyrelser.
6.3 Kultur
SENIOR 2005 konstaterar:
För institutioner,
organisationer och företag inom kulturlivet är det en viktig utmaning
att möta och ta till vara det ökande intresset för olika kulturaktiviteter
bland äldre personer. I detta ingår bl.a. att alla måste kunna
ta del av den offentligt finansierade kulturen oavsett funktionsförmåga.
Det arbete som Statens Kulturråd bedriver för ökad tillgänglighet
fyller en mycket viktig uppgift.
Kulturupplevelser och deltagande i kulturaktiviteter
har en viktig roll för att stärka gemenskap och hälsa bland äldre
personer. Deltagande i kulturaktiviteter gör det bl.a. möjligt att träffa
människor som man kan dela minnen och erfarenheter med. För många
äldre som kommit till Sverige från andra länder är dessutom
möjligheten att bevara banden med kulturen i det land eller område
som man har lämnat särskilt viktig.
Biblioteken har under många
år visat sig vara viktiga samlingspunkter för människor i olika
åldrar och med intresse av olika aktiviteter.
Kulturlivet ger många
äldre möjligheter att möta ny teknik. Ny teknik och nya massmedier
introduceras ofta genom kulturlivet. Aktuella exempel är IT, Internet, digitalisering
av radio- och tv-sändningar samt inläsning av talböcker på
CD-ROM. I flera av dessa fall har biblioteken en nyckelroll för att ge äldre
personer kunskaper om och möjligheter att använda ny teknik.
Kulturlivet
ger många möjligheter till möten över generationsgränser
och en fördjupad syn på ålder och generationstillhörighet.
I Sverige har det dock nästan helt saknats ansatser att ge det generationsöverskridande
arbetet en bas och ett långsiktigt genomslag i kulturlivet.
SENIOR
2005 anser:
· Aktörer inom kulturlivet, inklusive frågor
om lärande och fritidsverksamhet, måste beakta personer i alla åldrar
vid prioriteringar samt vid studier av kulturvanor och kulturintressen. Möjligheterna
till livslångt lärande bör tas till vara inom alla delar av kulturlivet.
· Kulturupplevelser och deltagande i kulturverksamhet har en viktig
roll i det samlade förebyggande hälsoarbetet för äldre personer
och bör utvecklas. ..
6.4 Social ekonomi
SENIOR 2005 konstaterar:
Den sociala ekonomins betydelse och utvecklingsmöjligheter behöver uppmärksammas
mer utifrån effekterna av en åldrande befolkning. De samhällsekonomiska
analyser som vi presenterar i detta betänkande omfattar inte de värden
som skapas genom t.ex. frivilligt arbete.
Äldre och medelålders
personer har i dag en stark ställning i föreningslivet, men det aktiva
medlemskapet i föreningslivet minskar även bland dessa. Aktiviteten
inom den sociala ekonomin förefaller också koncentreras alltmer till
dem som redan deltar i föreningslivet eller det frivilliga arbetet.
Det offentliga stödet till föreningsliv och kulturliv, inklusive tillgång
till lokaler, har stor betydelse för möjligheterna att driva verksamheter
som främjar delaktighet och gemenskap mellan människor.
SENIOR
2005 anser:
· Det är angeläget att de olika aktörerna
inom den sociala ekonomin prövar nya vägar för att vidga deltagandet
bland äldre personer i föreningsliv och frivilligt arbete.
·
Även offentliga aktörer, bl.a. kommuner, bör stödja utvecklingen
av den sociala ekonomin, inte minst inom egna verksamhetsområden som t.ex.
skola och lokalt säkerhetsarbete.
· Även inom den sociala
ekonomin bör metoder och arbetsformer utvecklas för ett mer systematiskt
generationsöverskridande arbete.
7 Vardagsliv
7.1 Vardagslivets
värden
SENIOR 2005 konstaterar:
Äldre personers hälsa,
boende och närmiljö samt tillgång till handel, service och trafiklösningar
är huvudfrågor även inför framtiden. Detta vardagsliv ger
förutsättningar för deltagande i andra livsområden under
livsloppet, för bevarat oberoende och gemenskap och för vård och
omsorg i hemmet.
Trygghet är ett nyckelbegrepp i vardagslivet...
SENIOR 2005 anser:
· Statliga myndigheter, kommuner och landsting behöver
sammanställa och analysera uppgifter om bl.a. hälsoutvecklingen hos
personer som i dag inte behöver vård och omsorg, var och hur personer
i olika åldrar bor och hur detta på sikt påverkar möjligheterna
till kvarboende i hög ålder.
· Forskningen om åldrande
och äldre personer behöver breddas och fördjupas...
7.2
Förebyggande hälsoarbete och stöd i särskilda situationer
SENIOR 2005 konstaterar:
Med en åldrande befolkning är framgångsrika
insatser för att främja hälsa under åldrandet och bland äldre
personer en hörnsten i det fortsatta folkhälsoarbetet i Sverige. Detta
arbete behöver omfatta insatser inom många olika områden för
att främja oberoende, inflytande, delaktighet och aktivitet. Det handlar
både om förebyggande arbete bland äldre personer och långsiktiga
insatser ur ett livsloppsperspektiv.
SENIOR 2005 anser:
·
Det förebyggande hälsoarbetet under åldrandet bör organiseras
så att det lokalt omfattar insatser inom bl.a. samhällsplanering, socialtjänst
och kultur- och fritidsverksamhet. Förebyggande hälsoarbete bland äldre
personer utan behov av vård- och omsorgsinsatser bör integreras i det
generella folkhälsoarbetet, där formerna för samordning och prioritering
kan utvecklas.
7.3 Boende
SENIOR 2005 konstaterar:
Även om många
personer i 50- och 60-årsåldrarna gör en realistisk bedömning
av vad som krävs av deras boende på sikt är det få som aktivt
planerar eller gör några förändringar...
En mer aktiv
egen planering av boendet inför åldrandet förutsätter fler
alternativ som svarar mot människors önskemål, boendeerfarenhet
och ekonomiska förutsättningar. Under de senaste åren har intresset
för äldre personers ordinära boende dock varit svagt hos såväl
staten som hos kommuner, byggherrar, förvaltare, organisationer och äldre
personer själva.
För möjligheterna till ett aktivt åldrande
och ett tryggt kvarboende har fastighetsägares och fastighetsförvaltares
medvetenhet och kunskaper om boendets betydelse under åldrandet stor betydelse.
I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att de flesta äldre
och medelålders personer i dag bor i småhus som de själva äger.
För dessa saknas information om hur de själva kan planera för ett
aktivt åldrande.
De framtida utmaningarna omfattar både småhusområden
och stora delar av beståndet av flerfamiljshus. Viktiga delar av dessa utmaningar
är den fysiska tillgängligheten och utvecklingen av ett kvarboende med
både oberoende och gemenskap. I många äldre flerfamiljshus är
bristande tillgång till hiss ett problem. Underlaget för att bedöma
omfattningen av detta problem, och konsekvensen av olika lösningar, är
dock påfallande dåligt.
SENIOR 2005 anser:
·
En bred diskussion om hur olika aktörer kan bidra till mer aktiv boendeplanering
hos dagens och morgondagens äldre är nödvändig för att
möta önskemål och behov hos en åldrande befolkning.
· Kommunernas boendeplanering bör kunna bidra till utvecklingen av
äldre personers ordinära boende genom analyser av lokala förhållanden
och lokala lösningar.
· Det behövs en samlad analys av hur
statens styrmedel och insatser inom boendet kan främja ett aktivt åldrande...
· Erfarenheterna av tidigare och pågående utvecklingsarbeten
bör analyseras och tas till vara. Det gäller bl.a. erfarenheterna från
olika former av seniorboenden, som bör kunna användas inom det vanliga
boendet, utan kategoriindelningar, där de flesta äldre och medelålders
personer vill fortsätta bo. Former och metoder för utvecklingsarbete
i bostadsområden bör också ges stor vikt.
7.4 Teknik,
handel och service
SENIOR 2005 konstaterar:
Tekniska lösningar
kan ha stor betydelse för människors oberoende och säkerhet, men
de behöver utgå från vad människor i olika åldrar
värderar i sitt vardagsliv. Äldre personers långa erfarenhet av
olika former av ny teknik kan bidra till att öka kunskaperna om detta.
Dagens omstrukturering inom handeln kan påverka möjligheterna till
ett aktivt och oberoende åldrande...
En viktig förutsättning
för kvarboende är att den äldres behov av service i hemmet kan
ordnas.
SENIOR 2005 anser:
· För tillverkare och produktutvecklare
innebär en åldrande befolkning en stor utmaning att utforma vardagstekniken
så att den blir tillgänglig för personer i alla åldrar och
med olika förutsättningar, såväl när det gäller
funktionsförmåga som ekonomiska möjligheter.
7.5 Närmiljö
och trafik
SENIOR 2005 konstaterar:
Aktivt åldrande förutsätter
en väl fungerande närmiljö. Den fysiska tillgängligheten till
närmiljön är viktig, liksom tryggheten när man rör sig
i miljön. Tillgång till grönområden och motionsanläggningar
har stor betydelse för möjligheterna till ett aktivt åldrande.
Lokaler för gemensamma aktiviteter eller särskilda arrangemang i ett
kvarter eller bostadsområde kan bidra till att upprätthålla nätverk
högt upp i åren...
Flera studier pekar på att samspelet
mellan bilkörning, kollektivtrafik och färdtjänst kan utvecklas
mer genom forskning, produktutveckling samt samhälls- och boendeplanering.
Flexlinjer och andra trafikformer med mindre bussar vars färdväg styrs
av förhandsbokningar öppnar t.ex. nya möjligheter till attraktiva
kollektivtrafiklösningar i bl.a. småhusområden och landsbygdsområden,
där en väl fungerande kollektivtrafik i dag ofta saknas.
SENIOR
2005 anser:
· Tillgången till en väl fungerande närmiljö
bör ges särskild uppmärksamhet i samhällsplaneringen och i
det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet
· Arbetet
med den fysiska tillgängligheten till allmänna platser behöver
vägledas av en vision om hundraprocentig tillgänglighet på allmänna
platser - en "hundravision".
· Kunskaper om åldrande
och funktionsnedsättningar måste vara grundläggande för all
utveckling inom trafik- och transportområdet. Huvudmän och trafikbolag
bör ta till vara nya möjligheter att utveckla kollektivtrafiken till
ett attraktivt alternativ för morgondagens äldre.
Nästa
sida!