.........
START
  

.debatt

...............forum...

sammanfattning av sidan

År 2001 var 83 procent av 55-åringarna, 67procent av 60-åringarna och 30 procent av 64-åringarna sysselsatta.
Yngre och äldre medarbetare har olika kompetenser och erfarenheter som snarare kan komplettera än ersätta varandra.
Många arbetsgivare tar på sig stora kostnader genom att erbjuda avtalspensioner eller genom att inte vidta åtgärder som kan bidra till att fler äldre orkar och vill arbeta kvar på arbetsplatsen
.

SENIOR 2005 konstaterar:
Av hälsoskäl är en del förhindrade att arbeta heltid.
Andra värderar fritiden högt och upplever en konflikt mellan arbetsliv och familjeliv. Deltidslösningar kan därför vara ett sätt att göra det möjligt och intressant för många som annars hade slutat helt att vara kvar i arbetslivet ytterligare ett antal år.

SENIOR 2005 anser:
Åtgärder måste vidtas för att förhindra att människor blir "inlåsta" i yrken och på arbetsplatser som de inte vill vara kvar i och som de inte mår bra av. Därför behövs ökade möjligheter för att kunna byta yrke, anställning eller starta eget.

bakgrund

Senior 2005

 

..SENIORER

Ur sammanfattningen av SENIOR 2005

5 Arbetsliv
5.1 Arbetsliv i förändring
SENIOR 2005 konstaterar:
Arbetslivet komprimeras. En allt kortare del av vår livstid ägnas åt
förvärvsarbete medan vi får allt fler friska år efter pensioneringen.
Nuvarande trend med tidigt utträde från arbetsmarknaden och
senare inträde i arbetslivet på grund av ökade krav på utbildning
kommer i kombination med den demografiska utvecklingen att
skapa en situation där allt färre ska försörja allt fler. Fram till år
2015 förväntas uppemot 50 procent av de anställda i vissa
yrkesgrupper att gå i pension...
Fler kvinnor än män tvingas av hälsoskäl att lämna arbetslivet i
förtid. Det finns en stor potential av arbetskraft i åldrarna 50 år
och äldre och bland personer födda utomlands. Enligt
Arbetsmarknadsverkets bedömningar kan antalet sysselsatta
öka med 180 000 personer fram till år 2010 om andelen i varje
åldersklass i åldrarna 50-64 år som stannar i kvar i arbete ökar
från nuvarande nivå till 75 procent.
År 2001 var 83 procent av 55-åringarna, 67procent av
60-åringarna och 30 procent av 64-åringarna sysselsatta...
Yngre och äldre medarbetare har olika kompetenser och
erfarenheter som snarare kan komplettera än ersätta varandra.
Många arbetsgivare tar på sig stora kostnader genom att erbjuda
avtalspensioner eller genom att inte vidta åtgärder som kan bidra
till att fler äldre orkar och vill arbeta kvar på arbetsplatsen...

SENIOR 2005 anser:
· En viktig förutsättning för att fler äldre ska vara aktiva i arbetslivet
är att arbetsgivarnas och individernas intressen kan förenas.
För arbetsgivarna är tillgången på kompetent och erfaren personal
en nyckelfråga för företagens, organisationernas och myndig-
heternas effektivitet och lönsamhet. För individen har arbetet både
ekonomiska och sociala värden och att själv kunna påverkapen-
sioneringsprocessen har också stor betydelse för välbefinnandet
under resten av livet som pensionär...
.
5.2 Strategier för ett livsloppsanpassat arbetsliv

SENIOR 2005 konstaterar:
Viljan och orken att förvärvsarbeta efter 50 år är ett resultat av
tidigare yrkeserfarenheter. En del har tappat motivationen,
andra har arbetsskador och långa sjukskrivningsperioder bakom
sig. Arbetsförhållanden och de möjligheter till kompetens- och
karriärutveckling som erbjuds under tidigare perioder av yrkeslivet
har stor betydelse för senare delen av yrkeslivet.
Negativa attityder bland arbetsgivare, fackliga företrädare och
andra aktörer som har inflytande på personalpolitiken kan vara
ett allvarligt hinder för de äldres möjligheter till arbete och
utveckling. Attityderna bottnar många gånger i brist på insikt och
kunskap om vad de äldre kan och vill göra samt brist på
kunskaper om vad åldrandet innebär.
SENIOR 2005 anser:
· Goda arbetsförhållanden och möjlighet till kompetens- och
löneutveckling under hela yrkeslivet är en viktig förutsättning för
att fler i den äldre arbetskraften ska vilja, orka och kunna arbeta.
Under slutet av yrkeslivet kan det dock vara motiverat med
särskilda insatser som t.ex. att anpassa arbetsuppgifterna till
den enskildes arbetsförmåga, erbjuda kompetensutveckling och
flexibla arbetstider.
· Vi anser att det finns ett stort behov av samverkan mellan
regeringen, berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter och
arbetslivsforskningen för att gemensamt utarbeta strategier och
vidta åtgärder så att utvecklingen att fler lämnar arbetslivet i förtid
kan vändas. En sådan samverkan kan med fördel ske i ett
nationellt projekt. Syftet bör vara att stödja och stimulera
utvecklingen av arbetslivet så att arbetsförhållandena bättre
anpassas till de äldres arbetsförmåga, det blir lättare för äldre i
arbetslivet att börja nya yrkeskarriärer, möjligheterna till flexibla
arbetstider förbättras och möjligheterna att kombinera pension
med förvärvsarbete ökar. Egenföretagarna är ofta yrkesaktiva
längre än anställda och många ser egenföretagande som ett sätt
att kunna kontrollera sin arbetssituation. Att stimulera och
underlätta egenföretagande är därför angeläget.
· Attityderna till den äldre arbetskraften måste förändras.
Det kan ske genom bl.a. saklig information om vad åldrandet
innebär och insikter om vilka värden den äldre arbetskraften har
för verksamheten. Inrotade uppfattningar om åldrandet som
omöjligt att påverka och att åldrandet innebär en försvagning
som direkt kan kopplas samman med åldern måste brytas.
5.3 Individuellt anpassade arbetsmiljöer
SENIOR 2005 konstaterar
Arbetsförmåga beror både på de egna resurserna och på
arbetsförhållandena. Förändringarna i de mänskliga resurserna
är individuella och kan variera i olika faser av livet. I vilken mån
man på företagen kan tillgodogöra sig de äldres kompetens och
tillgodose de äldres önskemål om personligt anpassade
arbetsvillkor handlar till stor del om kunskaper om vad åldrandet
innebär och att det finns en arbetsledning som kan anpassa
arbetsförutsättningarna utifrån individens förmåga. Den anställde
måste också ta sitt ansvar genom att aktivt delta i frågor som rör
arbetets organisation och hur arbetet utförs samt utnyttja de
möjligheter till friskvårdsaktiviteter som erbjuds och följa gällande
skyddsföreskrifter.
Dagens arbetsmarknad handlar ofta om heltidsarbete eller inget
arbete alls. Denna "antingen-eller-syn" gagnar inte möjligheten
att arbeta för många äldre...

SENIOR 2005 anser:

· Ledarskapet har en avgörande betydelse för att de äldres
kompetens tas tillvara och att arbetsförutsättningarna anpassas
utifrån individens arbetsförmåga. Det är viktigt att chefer på alla
nivåer har kunskaper om hur arbetsförmågan påverkas av
åldrandet.
· Arbetsmiljöåtgärder är ofta lönsamma. Personalekonomiska
analyser bör därför vara ett redskap för att bedöma värdet av
investeringar i personalen.


5.4 Flexibla lösningar
SENIOR 2005 konstaterar:
Av hälsoskäl är en del förhindrade att arbeta heltid.
Andra värderar fritiden högt och upplever en konflikt mellan
arbetsliv och familjeliv. Deltidslösningar kan därför vara ett
sätt att göra det möjligt och intressant för många som
annars hade slutat helt att vara kvar i arbetslivet ytterligare
ett antal år...

SENIOR 2005 anser:
· Den äldre arbetskraften måste ges möjlighet till flexibla
arbetstider och stimuleras till deltidsarbete i stället för att
sluta helt. Den ålder då man kan börja ta ut pension är
olika i olika pensionssystem. I den allmänna pensionen
kan man börja ta ut pension från 61 års ålder och den
lägsta åldern för att ta ut tjänstepensioner och privata
pensioner är 55 år. Det allmänna pensionssystemet
ger stora möjligheter att kombinera förvärvsarbete och
pension efter 61 års ålder. Insatser bör göras för att
informera om de möjligheter som pensionssystemen
ger till flexibla arbetstider och vilka de samlade
ekonomiska effekterna blir för den enskilde.
· Hur den äldre arbetskraftens rätt till deltidsarbete
kan förbättras bör undersökas. Reglerna i gällande
lagstiftning bör ses över i detta avseende.


5.5 Utvecklingsmöjligheter
SENIOR 2005 konstaterar:
Många anställda arbetar i ett annat yrke än det som han
eller hon önskar. Denna grupp, "de inlåsta", rapporterar
trötthet, håglöshet och huvudvärk i större utsträckning
än övriga grupper. Att kunna behålla anställningstryggheten
och ha tillgång till kompetensutveckling är två viktiga
förutsättningar för att den äldre arbetskraften ska kunna
och vilja söka en ny anställning. Det gäller både för dem
som på grund av uppsägning tvingas lämna sin anställning
och för dem som är "inlåsta" i arbeten som de varken vill
eller kan vara kvar i.
Det livslånga lärandet bygger på principen att det vid varje
tidpunkt i individens livscykel ska finnas utbildnings- och
lärandemöjligheter som är anpassade till individens behov,
bakgrund och kompetens.
Det saknas i dag studiestödssystem för den äldre
arbetskraften. För den som fyllt 41 år är möjligheterna att
få studiemedel via det statliga studiemedelssystemet
begränsade...
SENIOR 2005 anser:
· Åtgärder måste vidtas för att förhindra att människor blir
"inlåsta" i yrken och på arbetsplatser som de inte vill vara
kvar i och som de inte mår bra av. Därför behövs ökade
möjligheter för att kunna byta yrke, anställning eller starta
eget. Utmaningen är att förena individens behov av trygghet
i anställningen med arbetsgivarens vilja att anställa.
Detta bör utredas vidare.
· Den erfarenhet som förvärvats under ett långt arbetsliv är
en viktig del av den äldre arbetskraftens samlade kompetens.
Den kompetensen måste synliggöras och utvecklas.
Värdet av erfarenhet och kunskaper som förvärvats
utanför utbildningssystemet kan synliggöras genom
validering och vägledning. Valideringen kan också vara ett
sätt att ge behörighet till utbildning eller till ett annat yrke.
· Det är angeläget att de äldres möjlighet att studera förbättras.
Det kan ske antingen genom förändringar i det statliga
studiemedelssystemet eller via individuella kompetenskonton
eller andra studiefinansieringssystem


5.6 Förvärvsarbete och pension
SENIOR 2005 anser:
· En naturlig och önskvärd utveckling av arbetslivet är att både
arbetsgivare och arbetstagare inser värdet av att fler personer
förenar pension med förvärvsarbete. Lagar och avtal som
förhindrar, försvårar eller gör det ekonomiskt ointressant för
personer som vill kombinera förvärvsarbete med pension måste
identifieras och undanröjas.
· Vilka förändringar som kan göras i arbetsrätten och
skattelagstiftningen för att stimulera arbetsgivarna att
anställa redan pensionerade personer måste undersökas.
· Former för hur kompetens kan överföras från de äldre
personer som lämnar arbetslivet till de yngre som påbörjar
sitt yrkesliv måste utvecklas.

Nästa sida!

Åter startsidan! ..Åter forum!

Synpunkter!....Inlägg