sammanfattning
av sidan SENIOR
2005 är en parlamentariskt sammansatt beredning under Socialdepartementet.
Beredningen består av ordföranden Claes-Bertil Ytterberg, biskop i
Västerås stift, och 17 ledamöter. Till beredningen har också
knutits sakkunniga från Socialdepartementet, Näringsdepartementet,
Kulturdepartementet, Socialstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,
LO, TCO, SACO och regeringens pensionärskommitté.
Senior
2005
..SENIORER
Vårt
uppdrag
SENIOR
2005 är en parlamentariskt sammansatt beredning under Socialdepartementet.
Beredningen består av ordföranden Claes-Bertil Ytterberg, biskop i
Västerås stift, och 17 ledamöter. Till beredningen har också
knutits sakkunniga från Socialdepartementet, Näringsdepartementet,
Kulturdepartementet, Socialstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,
LO, TCO, SACO och regeringens pensionärskommitté.
Vår
huvuduppgift är att skapa förutsättningar för en långsiktig
utveckling av äldrepolitiken. Analyser och förslag ska utformas med
tanke på äldres situation i samhället år 2005 och framåt.
Beredningen kallas därför SENIOR 2005 - Äldrepolitik för framtiden.
En ålderdom
i trygghet och oberoende I Sverige ska alla kunna åldras i trygghet
och med bibehållet oberoende. Äldre människor ska kunna leva ett
aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. De ska
bemötas med respekt. Och de ska ha tillgång till god vård och
omsorg.
Dessa
mål beslutades av riksdagen 1998 när den antog regeringens förslag
till nationell handlingsplan för äldrepolitiken.
För
att nå de nationella målen krävs insatser på många
olika samhällsområden. Staten, landstingen och kommunerna spelar en
viktig roll men också arbetsmarknadens parter, föreningslivet, trossamfund
och andra sammanslutningar - och inte minst enskilda personer.
Våra
analyser och förslag ska bidra till att de nationella målen för
äldrepolitiken uppfylls. Om det finns skäl ska vi föreslå
nya mål.
Bred
diskussion Vårt arbete syftar till att skapa en bred diskussion
om äldrepolitikens roll, möjligheter och begränsningar. Arbetet
ska bedrivas utåtriktat. Analyser och förslag kommer att prövas
och förankras vid seminarier, offentliga utfrågningar och liknande
arrangemang.
Resultatet
av vårt arbete ska redovisas till regeringen senast den 1 maj 2003. Under
våren 2002 lägger vi fram ett principbetänkande med vår
bild av ett framtida samhälle för äldre. Konkreta förslag
på lösningar lämnas i slutbetänkandet.
Nya
förhoppningar och nya krav Utgångspunkterna för vårt
arbete är de förändrade krav som ställs på samhället
när både antalet och andelen äldre i befolkningen ökar. I
våra direktiv anger regeringen att vi särskilt ska beakta hur äldre
människors erfarenheter, kompetens och kunskaper i högre utsträckning
kan tas till vara inom olika samhällssektorer.
Idag
är drygt 17 procent av befolkningen över 65 år. Om trettio år
kommer nästan var fjärde invånare i Sverige att vara över
65 år enligt SCB:s prognoser. Diagrammet visar befolkningens ålderssammansättning
i ett längre perspektiv.
Antalet
personer som är 80 år och äldre kommer under samma perod att öka
kraftigt - från cirka 460 000 år 2000 till omkring 750 000 år
2030. Detta framgår av diagrammet nedan.
Frågor som vi ska behandla är bl.a. · äldres
inflytande och delaktighet i beslutsprocesser · tillgänglighet
i samhället för äldre med funktionshinder · utveckling
av IT-hjälpmedel för äldre i hemmiljö liksom inom vård
och omsorg · kvalitet inom vård och omsorg · anhörigas
roll i vård och omsorg · sociala kontakter och umgänge över
generationsgränser · äldres delaktighet i arbetslivet och
möjlighet att fortsätta ett aktivt yrkesliv efter uppnådd pensionsålder
· äldre möjligheter att delta i eller ta del av kulturlivet
Till våra uppgifter hör också att belysa skillnader mellan mäns
och kvinnors förutsättningar och villkor och att beakta det ökande
antalet äldre med utländsk bakgrund.
Fokus
på tre livssituationer I vårt arbete fokuserar vi tre livssituationer:
· Äldre i arbetslivet · Livet efter pensioneringen
· Äldre inom vård och omsorg
Äldre
i arbetslivet Den nuvarande trenden mot ökad förtida avgång
från arbetslivet kommer att utsätta både samhällsekonomin
och välfärdssystemet för stora påfrestningar. Äldre
människor ska oberoende av ålder bedömas utifrån sin förmåga
och kapacitet och inte utifrån attityder och förutfattade meningar
om vad äldre människor kan och vill. En långsiktig förändring
av regler, villkor och attityder behöver därför diskuteras. Vårt
arbete inom detta område inriktas på att identifiera, synliggöra
och påverka omständigheter som gör att åldern inverkar negativt
på den enskildes möjligheter delta och utvecklas i arbetslivet.
Livet
efter pensioneringen De allra flesta ålderspensionärer klarar
sig själva långt upp i åren. Vår uppgift är att underlätta
ett självständigt liv med hög livskvalitet högt upp i åldrarna
även för kommande generationer. Nyckelbegrepp är självbestämmande,
personlig utveckling och möjligheter att hitta sin egen livsrytm - men också
inflytande och delaktighet i samhällslivet. Vi lägger särskild
vikt vid att stärka de friska pensionärernas villkor som medborgare,
boende, anhöriga till andra äldre som behöver stöd och hjälp,
aktiva i kultur- och föreningslivet och verksamma i frivilligt eller avlönat
arbete.
Äldre
inom vård och omsorg Vår avsikt är att långsiktigt
främja äldre människors tillgång till god vård och
omsorg. Vi kommer att lägga stor vikt vid att klargöra samhällets
ansvar för att möta de äldres framtida behov av vård och
omsorg. Olika möjligheter att stärka den enskildes inflytande över
vård- och omsorgsinsatser i vardagen ska analyseras, liksom olika sätt
att stödja de anhöriga. God vård och omsorg förutsätter
dessutom tillgång till kompetent personal. Den nya informationsteknikens
möjligheter inom vård- och omsorgsrådet kommer att belysas. Även
kostnads- och finansieringsfrågor uppmärksammas i vårt arbete.