Fallstudie
Styrsö 2003
Livskraft och hållbar utveckling i
Göteborgs södra skärgård
Kapitel
5
Referat
AP
Framtida
arbetsmöjligheter
mångsyssleri och besöksnäring
Författare:
Pether Bäversjö
Linus Denzler
Carolina Porshede
Olga Sandberg
Redaktörer:
Lisa Hedin
Charlotta Svensson
Elisabeth Undén
Huvudrubriker
5.1 Avgränsning
5.2 Frågeställning och hypoteser
5.3 Arbetsmarknaden förr och nu
5.4 Metoder använda i denna del av fallstudien
5.5 Resultat från utvärderingsbanan
5.6 Diskussion
5.7 Resultat
5.8 Avslutning
5.9 Referenser
Framtida
arbetsmöjligheter
mångsyssleri och besöksnäring
Bosättning har i alla tider varit nära förknippat med
möjligheten att försörja sig, och i Södra skärgårdens
fall kunde lokalt självhushåll och naturbruk ersättas
med
arbetstillfällen på fastlandet.
I drygt trettio
år har det funnits tämligen goda allmänna kommunikationer
mellan Göteborg och skärgården.
Göteborgsregionen har numera en integrerad
arbetsmarknad med goda kommunikationer, varför
bostadens placering har blivit mindre viktig.
Val av bostadsort
beror också på en rad andra faktorer, såsom livskvalitet,
priser, livssituation .
Fortfarande finns många traditionella arbetstillfällen kvar
i Europas skärgårdsmiljöer, främst inom fiske, handel
och sjöfart. Södra skärgården är inget undantag.
Frågan är dock var de nya arbetstillfällena ska komma
från, när de gamla näringarna minskar.
5.2
Frågeställning och hypoteser
För att uppå ett livskraftigt samhälle anser deatt det
bör
finnas möjligheter att bo och arbeta på samma plats.
Några saker som därför har legat till grund för arbetet
inom studien har varit hur man kan:
öka möjligheten att arbeta lokalt för de som bor
här
uteckla befintlig verksamhet
etablera ny verksamhet
Den frågeställning som fick utgöra grunden för analysgruppens
arbete lyder:
Hur kan jobb-/näringslivsstrukturen och den sociala
servicen i Södra skärgården se ut om 20 år (år
2023)?
5.2.1
Hypoteser som har använts som grund för arbetet
Hypoteser:
1. Invånare i Södra skärgården vill ha större
möjlighet
att arbeta lokalt, vilket innefattar heltid, deltid och
även olika former av arbete hemifrån.
2. Ett aktivt och organiserat samhälle föder ett
livskraftigt samhälle, vilket i sin tur ger upphov till
fler arbetstillfällen. För att Södra skärgården
ska
vara ett livskraftigt samhälle om 20 år är en
bibehållen organisationsgrad en viktig faktor.
3. Det finns ledig markyta för exploatering, vilket är
en viktig faktor för att kunna skapa fler arbetstillfällen.
Det finns också en del outnyttjade lokaler, som skulle kunna gå
att använda mer effektivt.
4. Turismen kan göras till en inkomstkälla.
5. Ålderspyramiden välter. Om 20 år kommer antalet
gamla att vara fler än idag. Detta kan generera fler
arbetstillfällen inom den sociala servicen om man
förbereder sig i tid genom att bygga fler äldreboende, samt
möjliggöra för människor i arbetsför ålder
att leva här.
"höststämning
på Saltholmen"
5.3.5
Kommersiell passagerartrafik och
besöksnäring
Kommunikationer gäller också rörligheten
av människor till andra öar längs kusten. Det finns inte
längre något sätt att resa som fartygspassagerare längs
västkusten, utan resenärer är hänvisade till landtransporter
för att ta sig mellan skärgårds-samhällena. Att ta
sig från Södra skärgårdens nordligaste bebodda öar
till Göteborgs norra
skärgård, på andra sidan Rivöfjorden i Öckerö
kommun, tar ungefär två och en halv timme och involverar sex
bussar, båtar och spårvagnar enligt Västrafik.
Ett förslag som framförs ar att kustkommunerna tillsammans med
Västtrafik utformade någon form av sommartrafik till sjöss,
så att besökare lättare kan förmås att besöka
skärgårdssamhällena.
Öarna och kustorterna på västkusten är inte identiska,
utan har olika karaktär och kompletterar varandra, varför det
borde vara intressant att på ett effektivt sätt länka
passagerartransporterna för besöksnäringens skull. Intresset
bland kunderna finns redan.
Enligt Västtrafik ökar passagerartrafiken i Södra skärgården
med cirka
2 500 resenärer per dag under sommarmånaderna.
5.4.4
Utvärdering av framtidsvarianterna
De fyra framtidsvarianter som togs fram har bedömts av
fallets aktörer, alltså personer med anknytning till och
kunskap om Södra skärgårdens boende och jobb.
Liksom i
referensgruppen har försök gjorts att få en så bred
spridning som möjligt med avseende på yrke och geografisk tillhörighet
och i möjligaste mån har de varit
rollmässiga nyckelpersoner. Den metod som användes för
utvärdering kallas utvärderingsbana.
Nästa!
uR "
|