..........START

anmärkningar och länkar

.debatt

Fallstudie Styrsö 2003
Livskraft och hållbar utveckling i
Göteborgs södra skärgård

Kapitel 6

Referat AP
Framtida transportsätt – ökommunikation
och snabb stadsanslutning

Författare:
Lisa Hedin
Daniel Slorafoss
Charlotta Svensson
Elisabeth Undén
I samarbete med:
Johnny Nylander
Redaktörer:
Lisa Hedin
Charlotta Svensson
Elisabeth Undén

Huvudrubriker
6.1 Problemformulering
6.2 Tidigare och nuvarande transportmöjligheter
6.3 Arbetsmetoder
6.4 Beskrivning av varianter
6.5 Enkätresultat och diskussion av dessa
6.6 Resonemang kring möjliga transportlösningar
6.7 Rekommendationer och diskussion
6.8 Referenser

Framtida transportsätt – ökommunikation
och snabb stadsanslutning
Hållbar utveckling när det gäller transporter i Södra
skärgården är intressant ur flera perspektiv.

Hänsyn behöver tas dels åt miljö- och resursutnyttjande, till exempel vid val av bränsle, och dels ur social synvinkeln, vad fallaktörerna anser vara goda transporter.

Det är även intressant ur ekonomisk synvinkel, exempelvis är subventionsgraden hög. Dagens kollektivtrafik i Södra
skärgården är subventionerad med cirka 2/3 av kostnaden att jämföra med kollektivtrafiken på fastlandet som är 1/3 av kostnaden.

Syftet är här att ge idéer och möjliga lösningar för utformning av transportsystemet. Dessa ska verka för en hållbar utveckling genom att uppfylla kriterierna god transportservice, låg miljöpåverkan och god ekonomi.

Syftet är också att visa hur fallstudiemetoderna har använts i denna del av fallstudien.
Fallstudiens rumsliga avgränsning är Styrsö stadsdel,
det vill säga Göteborgs södra skärgård.

För att få ett helhetsperspektiv av transporterna krävs dock även att vissa områden på fastlandet inkluderas. Placering av fastlandsterminalen för skärgårdsbåtarna är viktigt för resenärernas möjlighet att ta sig vidare mot sitt resmål på land och därför har möjliga fastlandsterminaler och olika typer av fastlandstransporter till och från Södra skärgården till viss del inkluderats i studien.

Den tidsmässiga avgränsningen är år 2023. På 20 år
finns möjligheten till mer omfattande strukturella
förändringar av trafiksystemet. Om en viss utveckling är
önskvärd kan investeringar göras i den riktningen.

6.1 Problemformulering
För att leda arbetet med fallet skapades en problemformulering. Målet valdes till att undersöka möjliga alternativ för transporter av människor och gods i Göteborgs södra skärgård år 2023 som bidrar till en hållbar utveckling det vill säga att uppfylla god transportservice, låg miljöpåverkan och ekonomisk acceptans.

Detta ska göras genom att ta reda på:
1. hur det nuvarande transport systemet ser ut,
2. vilka förslag och åsikter som finns om hur
transporterna kan se ut i framtiden,
3. om idéer och förslag kan kombineras till nya lösningar,
med inslag av nya idéer samt
4. hur det nuvarande transportsystemet och de nya
förslagen överensstämmer med en hållbar utveckling.

Den första tidens arbete ägnades åt att kartlägga
nuvarande transportsystem samt undersöka befintliga
förslag och åsikter kring framtida lösningar.

6.2 Tidigare och nuvarande transportmöjligheter

från orginalbild på Brännö Museum

Före mitten av 1800-talet var de enda transportmöjlig-heterna mellan öarna och fastlandet att segla eller ro.
Det fanns ett behov att ta sig in till stan för att
exempelvis sälja mjölkprodukter eller handla något.

Vid 1800-talets mitt började några familjer från Göteborg att tillbringa somrarna på Styrsö och det blev inledningen till färjetrafiken. Färjetrafik började 1923 att lägga till vid den då nybyggda träpiren inne i centrala Göteborg. Senare flyttade den till Stenpiren strax intill.

I samband med att trafik med passagerarbåtar inleddes
så började pråmar och bogserbåtar för godstransporter att användas.

Senare utgick godstrafiken från Saltholmen. För att frakta godset dit från Göteborg användes en speciell godsspårvagn som utgick från Järntorget.

På 1960-talet beslutades att Fiskebäck skulle användas
som fastlandsterminal, men innan den sattes i bruk skulle
Saltholmen användas provisoriskt.

Kommunfullmäktige beslutade 1991 att Saltholmen skulle vara den permanenta fastlands terminalen för persontrafik
Det beslutades också att bilburet gods skulle utgå från Saltholmen och styckegods från Färjenäs. När bryggan i Färjenäs senare inte längre ansågs vara i tillräckligt gott skick flyttades även styckegodshanteringen till Saltholmen.

Nästa!

uR "