..........START

anmärkningar och länkar

.debatt

..............................‹

Godsterminalen i Fiskebäck blir klar i oktober 2007.

,

..............................‹
Varianterna har stor betydelse för det fortsatta arbetet
varför de här
redovisas detaljerat.

..............................‹
Vad innebär detta för Fiskebäck

..............................‹
Hur vill Göteborgarna
uppleva Saltholmen?

..............................‹
Söder om Fiskhamnen

..............................‹
............Fördjupning !

..............................‹
Älvsborgsborna samtycker enligt tidigare enkäter.

..............................‹
I överensstämmelse
med medborgarkraftens inlagor.

..............................‹
Vad är balktrafik
egentligen?
Läs om balktrafik, spårtaxi och automatbanor
SwedeTrack System AB

..............................‹
Hur vill Göteborgarna
uppleva Saltholmen?
Synpunkter!

..............................‹
Skall Salholmen garderas för en sådan utveckling?

..............................‹
Framtidens bilpool?

..............................‹
.........Fördjupning!

..............................‹
Vad är balktrafik
egentligen?
Läs om balktrafik, spårtaxi och automatbanor
SwedeTrack System AB

..............................‹
Vad innebär detta för Fiskebäck
Se länkar!

Fallstudie Styrsö 2003
Livskraft och hållbar utveckling i
Göteborgs södra skärgård

Referat AP
Kapitel 6 fortsättning

6.2.1 På öarna
Öborna förflyttar sig och sitt gods till fots,med cykel eller moped. Kommunen kan ge näringsidkare tillstånd att transportera med bilar.

Öarna skiljer sig lite åt vad det gäller tillåtna färdmedel.
På Köpstadsö tilåts endast skottkärror och handikappfordon, på Asperö, Brännö och Vrångö tillåts cykel, trehjulig moped och företagsbilar och på Donsö och Styrsö tillåts cykel, mopeder och företagsbilar. Det finns ungefär 80 stycken biltillstånd på öarna sammanlagt.

6.2.2 Mellan öarna och mellan öarna
och fastlandet – skärgårdsbåtarna
Kollektivtrafiken i Göteborgs södra skärgård sker med
passagerarbåtar,som drivs av Styrsöbolaget, efter
upphandling hos Västtrafik.

Västtrafik, Trafikkontoret , Svensk energiförsörjning AB och privatpersoner har bidragit med följande information om resandet.

Resandet varierar mycket under året från cirka 100 000 resor per månad vintertid till 260 000 resor per månad sommartid. Uppskattningsvis pendlar cirka 1200 personer varje dag till och från fastlandet.

Varje dag reser cirka 2 500 passagerare med skärgårds-båtarna till Saltholmen. Cirka 1300 av dessa passagerare fortsätter sedan att åka kollektivt på land, cirka hälften av de resande med kollektivtrafiken från Saltholmen har centrala Göteborg som slutmål.

Turerna med båtarna är som tätast på morgon och
eftermiddag. Under sen kväll och natt går några få turer.
Restiden är under dagtid ungefär 50 min från Vrångö till
Saltholmen och 20 min från Brännö till Saltholmen.

Både restiden och den glesa trafiken under sen kväll och
nattetid upplevs som ett problem av många av de
boende i skärgården.
Styrsöbolaget har sex båtar som trafikerar Södra
skärgården; Fröja, Vesta, Vipan, Silvertärnan, Skarven och Ylva. Båtarna tar mellan 300 och 447 passagerare.

Dieselåtgången för Styrsöbolaget för år 2001 var
1 800 000 liter. Vid beräkning med schablonen 2,6 kg koldioxid per liter diesel ger detta 4 680 000 kg koldioxid per år. Varje resa ger alltså i medel cirka 2,6 kg koldioxid per resande vilket motsvara en liter diesel.

Båttrafiken är kostsam och intäkterna från biljettförsäljning täcker inte kostnaderna.
En resa i kollektivtrafik med båt kostar 23 kronor, med buss 8,50 kronor och spårvagn 9 kronor.

Biljettintäkterna för persontrafiken i Södra skärgården
täcker 30 procent av de totala utgifterna,resten betalas med kommunala medel. Bussarna har 60 procentig täckning.

..

6.3.3 På fastlandet
Vid en resa mellan en ö i Södra skärgården och centrala
Göteborg är en stor del av restiden och ressträckan
förlagd på fastlandet. Därför är förutom båttrafiken också
de skärgårdsanknutna fastlandskommunikationerna av
stor vikt för de boende i Södra skärgården.

Idag ligger fastlandsterminalen för båttrafiken vid Saltholmen. Både passagerarbåtar och godsfärjor har
sina fastlandsterminaler här.

Göteborgs kommunalfullmäktige beslutade 14 december 2000 att ny godsterminal skall projekteras och byggas i Fiskebäck. (Stadsbyggnadskontoret, 2002).



Från fastlandsterminalen kan persontransporter ske med bil,spårvagn eller med busslinjen Ö-snabben. Spårvagnen tar cirka 32 minuter mellan Saltholmen och Brunnsparken och kostar två kuponger, det vill säga ungefär tolv kronor.

Ö-snabben går i anslutning till morgon- och eftermiddags- båtarna. Med Ö-snabben (expressbuss) tar det cirka 21 minuter mellan Saltholmen och Brunnsparken och kostar tre kuponger

Ett stort problem vid Saltholmen är bilparkeringen.
Antalet fasta parkeringar räcker inte till de öboende. De boende i Saltholmenområdet vill inte ha mer mark exploaterad som parkeringsyta för bilar på Saltholmen och inte heller mer trafik i form av bilar ut dit.

Enligt Göteborgs stads parkering AB finns det 889
parkeringsplatser på Saltholmen.
Av dessa är 408 stycken fasta parkeringar och 353 stycken är tillståndsparkeringar, det vill säga flera användare har tillgång till ett antal parkeringsplatser.
Av de 353 tillståndsparkeringarna hyrs 100 ut till
båtägare sommartid. Det finns även 128 betalparkeringar med myntautomat.

6.2.4 Godstrafiken
Godstransporterna i Södra skärgården utförs idag av
två fraktbolag; Vrångö transport AB och Styrsöbolaget.
Styrsöbolaget kör färjorna Göta och Ärlan. Lastfärjan
Ärlan kan ta upp till 4 stycken standardlastbilar. Den går
1 eller 2 turer per dag måndag till fredag. Göta lastar
styckegods och går 1 tur per dag måndag till fredag enligt Västtrafik,digital.

Styrsöbolagets godsfärjor går efter en tidtabell till de sex huvudöarna i skärgården och efter förbokning även till Knarrholmen, Kårholmen, St Fotö och Vargö vissa dagar.

Båtarna lastas på morgonen vid Saltholmen, och lämnar fastlandsterminalen klockan 07.00 och klockan 10.30.
med sista inlämning av gods klocka 10.00. Därefter
besöks varierande öar under dagen.

En del skärgårdsbor upplever det som en nackdel att sista godsinlämningen vid fastlandet är så tidigt.

Vrångö transport AB kör färjetrafik från Önnered. De har ett avtal med renhållningsverket för att transportera sopor, både på öarna med lastbilar och med
båtar till Önnered.

En del gods tar passagerare med sig på passagerar-båtarna. Även vissa mindre godssändningar exempelvis till affärer och posten fraktas med passagerarbåtarna.

Godstransporterna är subventionerade till cirka 2/3.
Dessa subventioner betalas av Vägverket.

6.3 Arbetsmetoder
De metoder som står beskrivna i det inledande
metodkapitlet för fallstudien, kapitel 2, är exempel på systematiska tillvägagångssätt för att utreda och
analysera ett fall.

För att angripa problematiken kring transporterna i Göteborgs södra skärgård arbetades med en systemmodell som beskrevs av ett antal variabler.
Arbetet mynnade ut i fyra framtidsbilder, varianter, vilka är beskrivna i avsnitt 6.4.

För att ta del av kunskaper hos aktörer inom stadsdelen
genomfördes ett flertal intervjuer.
Två referensmöten genomfördes där en utvald grupp med personer från olika aktörsgrupper deltog.
En enkätundersökning genomfördes. Enkäten spreds via
dörrknackning till 1060 personer över 15 års ålder i Södra
skärgården. Det inkom 398 svar på enkäten. Resultaten
från enkäten användes för att utvärdera varianterna.

6.3.1 Arbetet med systemmodellen
För att studera transportsystemet byggdes en teoretisk
modell av systemet upp. Modellen ska likna verkligheten så mycket som möjligt, men är dock en förenkling av verkligheten, vilket gjorde transportsystemet hanterbart att arbeta med. Det är viktigt att inte förenkla för
mycket.

Det första steget i skapandet av systemmodellen var att
bli insatt i fallet. Analysgruppen läste bland annat utredningar om dagens trafik och översiktsplanen.

Sedan gjordes fallmöten där en dag ägnades åt att göra praktik på en arbetsplats ute i skärgården. Detta för att få en allmän bild av hur vardagen för människor i Södra skärgården kan gestalta sig och hur transporterna fungerar.

Systemvariabler och de fyra delmodellerna
Systemvariablerna skilde sig åt därför delades systemet upp i fyra delmodeller.

Dessa fyra var:
• transporter på öarna,
• transporter mellan öarna och mellan dessa o fastlandet,
• transporter på fastlandet
• godstransporter.

Begreppet hållbar utveckling brukar ofta studeras ur
tre aspekter, sociala, ekonomiska och miljömässiga. Det framkom tydligt genom intervjuer, samtal och framförallt på referensgruppmötena att den sociala aspekten var av stor betydelse för fallaktörerna.

Vidare visade sig säkerhet, restid och antal byten vara exempel på variabler som på ett tydligt sätt var förankrade i nutid och som för fallaktörerna var enkla att förstå och utvärdera.

Även resultat från enkäten svarade på frågor om
den sociala aspekten och om vilket transportsystem fallaktörerna vill ha i framtiden.
Vid variantbyggandet lades vikt även på de mer abstrakta variabler såsom global miljöpåverkan, lokal miljöpåverkan, buller, kostnader och andel exploaterad yta.

6.4 Beskrivning av varianter
Nedan beskrivs de fyra olika varianterna utgående från
de fyra delmodellerna mera detaljerat än i kapitel 3.

6.4.1 Variant A – 5 000 boende och
sysselsättning på öarna
I denna variant är det 5 000 helårsboende och 1 500
delårsboende. Det finns en hög grad av sysselsättning och
service på öarna och det är få som pendlar till fastlandet.
Det finns ett stort transportbehov för gods och människor på och mellan de olika öarna. Fastighetspriserna är höga, vilket resulterar i att de boende i relativt hög utsträckning är höginkomsttagare.

På öarna
Många färdas på öarna vilket ger en potentiellt stor lokal
miljöpåverkan till exempel i form av VOC och buller.
Därför är endast elmopeder, tillåtna. Speciella regler för
exempelvis Köpstadsö förekommer.

Mellan öarna och mellan öarna och fastlandet
Det är färre passagerare än idag som pendlar till fastlandet och passagerarna är prisokänsliga men har hög
tidskänslighet. Små och snabba båtar används för att
upprätthålla en godtagbar frevens och en rimlig
fyllnadsgrad. Båtarna rymmer 120 passagerare, kan köra i 18 knop och har iskapacitet.

På grund av tidskänslighet hos resenärer och förändrat
resmönster är linjesträckningen förändrad. De boende
uppvisar större behov av resor mellan öarna och mindre
behov av resor till fastlandet.

Rännan mellan Asperö och Brännö är muddrad vilket tillåter en snabbare rutt. Förutom de ordinarie båtarna finns en typ av modifierad cafébåt som går under benämningen ”champagnebåt”. Denna går i reguljär trafik under kvällar och helger.

Denna båt fungerar som ett mer lyxbetonat komplement
till skärgårdsbåtarna för de som värderar komfort högre
än tid. Linjesträckningen för champagnebåten innefattar
samtliga öar, Fiskebäck och Stenpiren i city. På sommaren
trafikerar båten även Saltholmen. Genom att trafikera
city erbjuder båten möjligheten att åka komfortabelt
direkt från kvällsnöjet till hembryggan.

På fastlandet
Passagerarnas tidskänslighet samt att Saltholmsgatan inte anses klara av de ökade godstransporterna har lett till att fastlands- terminalen för både gods och passagerartrafik
ligger i Fiskebäck.

Där går bussar till city, Ö-snabben, och Mölndal via Frölunda, Frö/Mö-snabben.

Skärgårdsbornas bilar användas inte lika ofta utan står vid terminalen under i genomsnitt längre tider än idag.
Vissa ur den relativt penningstarka öbefolkningen
kommer sannolikt att vilja ha en egen bil även år 2023. Därför finns det garage för en del av öbornas bilar i Fiskebäck.

Den nordvästra sidan av den före detta deponin för
fyllnadsmassor som nu är fritidsområde, är delvis utgrävd och där är ett tvåvånings parkeringshus nedsänkt, med plats för 400 bilar. I nära anslutning till parkeringshuset finns en parkeringsplats med plats för 800 bilar.

Saltholmen är ett område med restauranger, rekreation och kultur. Det är en viktig plats för Göteborg och för göteborgarna, en plats som vårdas som ett kulturminne.


"guldbåt"

Spårvagnslinjen till Saltholmen är delvis en sommarlinje som erbjuder möjligheten att resa på ett traditionellt vis för att ta del av det som Saltholmen har att erbjuda i form av kultur, butiker, nöje och inte minst natur.

Denna sommarlinje trafikeras delvis av 1900-tals vagnar. På vintern trafikeras spårvagnslinjen av moderna 2020-tals standardvagnar. På Saltholmen finns inga parkeringsplatser avsedda för boende på öarna.

Godstrafiken
Eftersom det finns många företag, bland annat i form av
mindre verkstadsindustri, har godstrafiken ökat mot
idag. Även en ökning av transporter av gods till affärer
och dylikt har skett.

Terminalen ligger i Fiskebäck, kanske där fiskehamnen idag ligger. Trafiken är utökad med ytterligare färjor för att upprätthålla god turtäthet.
Färjornas motorer drivs med biogas.

6.4.2 Variant B – 5 000 boende och pendling dominerar
I denna variant är det 5 000 helårsboende på öarna och i
stort sett inga delårsboende. Även här, liksom i variant A,
dominerar höginkomsttagare på öarna. De allra flesta,
både vuxna och ungdomar, pendlar till sysselsättning på
fastlandet.

På öarna
Det är en minskad, eller maximalt oförändrad mopedtrafik på öarna till följd av de boendes resmönster. De mopeder som är tillåtna idag är tillåtna även här.

Mellan öarna och mellan öarna och fastlandet
Resenärerna är mycket tidskänsliga och samtdigt
förhållandevis prisokänsliga. På grund av den omfattande pendlingen körs betydligt fler passagerarbåtar än idag.
Båttrafiken utgörs av snabbgående småbåtar. På dessa finns plats för 80 passagerare och de kör i uppemot 22 knop.

För att hålla nere lönekostnaderna på båtarna
har de endast enmansbesättning, vilket är möjligt
eftersom dispens beviljats beroende på båtarnas
utformning bland annat gällande räddningsutrustning
och nödutgångar. Ny innovativ båtdesign gör att
svallproblematiken kan hållas nere. Båtarna drivs med förnyelsebara energikällor. Linjesträckningen är här utformad för att tillgodose pendlarnas behov, genom en snabb direkttrafik från öarna till Fiskebäck.

På fastlandet
I denna variant är det en utökad pendling till fastlandet. Det är inte hållbart att öka trafikbelastningen på
Saltholmen, vilket skulle bli en realitet om en pendlings- station som behövs i denna variant skulle anordnas där.



För att minska trängsel och miljöpåvekan bör antalet resenärer med egen bil minskas, till förmån för
kollektivtrafik.

För att utvecklingen skall bli sådan att de flesta väljer att resa kollektivt från fastlandsterminalen in till city krävs en mycket snabb och bekväm kommunikation.

En sådan kollektivtrafik kräver ett nytt transportslag.
Samtidigt behöver de boende kring, och på vägen ut
mot, Saltholmen behålla sin kollektivtrafik i form av
spårvagn.

"gloria över Vässingsö"

Att behålla spårvagnsspåren och samtidigt bygga infrastruktur för ett nytt transportslag är inte
möjligt utan att drastiskt förändra miljön vid och på vägen ut till Saltholmen. Därför ligger fastlandsterminalen i
Fiskebäck, vilket för majoriteten av boende i Södra
skärgården ger en kortare båtresa.
Sträckan mellan Fiskebäck och City trafikeras av en typ av balkbana, vilket är ett snabbt och miljömässigt fördelaktigt färdmedel. Denna balkbana har små,förarlösa vagnar som medger flexibla avgångstider och destinationer.


Till Frölunda och vidare till Mölndal går bussar av express karaktär, som benämns Mö-snabben.

På Saltholmen har antalet parkeringsplatser kraftigt reducerats, och området är restaurerat och återställt till att domineras av natur, kultur och rekreation.

I Fiskebäck finns det cirka 1 000 parkeringsplatser.
Att ha fastlandsterminalen i Fiskebäck ter sig än mer
lämpligt då man ser till möjligheten att låta balkbanan gå
via Frölunda, vilket bidrar till att öka fyllnadsgraden och
utnyttjandegraden av densamma.

För att det visuella intrånget skall minimeras är det viktigt att balkbanan har en lätt konstruktion. Det är endast möjligt om vagnarna är små, och i gengäld många till antalet. Dessa vagnar måste då vara förarlösa för att lönekostnader skall kunna hållas nere.

En fördel med små vagnar är att frekvensen blir hög.
Dessutom kan små, anropsstyrda vagnar transportera
passagerare till den plats som passagerarna vill åka.

Godstrafiken
Transportbehovet av gods är inte förändrat jämfört med
idag. Godsterminalen är förlagd till Fiskebäck. Godset
levereras därför fortsatt med godsfärjor liknande dem
som finns idag. De drivs dock med förnyelsebara
energikällor.

6.4.3 Variant C – 10 000 boende och
sysselsättning på öarna
Här är befolkningen i Södra skärgården utökad. Den
består av 10 000 helårsboende och 10 000 delårsboende.
Det finns en hög grad av sysselsättning på öarna, varför
de flesta arbetar där. Den största delen av transporterna
sker på och mellan de olika öarna, medan transporter till
fastlandet inte är särskilt omfattande. Antalet resenärer
till och från fastlandet, jämfört med idag, är oförändrat
eller något fler, det vill säga cirka 2500 till 3000 resenärer
per dag (RUS, 2000). Här kommer pendlingen till öarna
vara mer omfattande än idag och pendlingen mellan öarna är mycket mer omfattande.

På öarna
På öarna finns kollektivtrafik med urbantåg, en typ av eldrivna gatugående tåg som går efter tidtabell.
När det gäller mopeder är endast eldrivna tillåtna då
trafiken är starkt utökad mot idag. Det finns även
minibussar i kollektivtrafik.

Mellan öarna och mellan öarna och fastlandet
Det finns vägbroar mellan huvudöarna, utom till
Köpstadsö, vilket möjliggör linjetrafik med urbantåg och
minibuss. Broarna är liknande den som redan finns mellan Donsö och Styrsö.

Eftersom transportbehovet av passagerare och gods mellan öarna är relativt stort, trafikerar där även passagerarbåtar som kan ta en viss mängd styckegods.

Det finns två fastlandsterminaler och passagerartrafiken är delad mellan Fiskebäck och Saltholmen. En båt som benämns ”snabbpendel” trafikerar sträckan Saltholmen – Styrsö – Donsö – Fiskebäck – Saltholmen.

På fastlandet
Mellan Fiskebäck och city går bussar, den så kallade
Ö-snabben, samt mellan Fiskebäck och Frölunda och
vidare till Mölndal, Frö/Mö-snabb. Från Saltholmen går spårvagn. Fiskebäck har karaktären av en
pendlingsterminal och de resande via Saltholmen
domineras av de som bor och är verksamma på öarna.

Antalet parkeringsplatser på Saltholmen är oförändrat mot idag men stor andel av platserna är för bilar som disponeras av bilpooler.
I Fiskebäck finns det ungefär lika många parkeringsplatser som på Saltholmen. Antalet parkeringsplatser är jämnt
fördelade mellan bilpoolsplatser och tillståndsparkeringar.

Godstrafiken
Godstrafiken är här omfattande och sköts av kombinerade gods- och passagerarfärjor drivna av biogas. Dessa lastar passagerare, ett par bilar och styckegods eller pallar.
Godsterminalen ligger i Fiskebäck.

6.4.4 Variant D – 10 000 boende och pendling dominerar
Befolkningsmängden har ökat jämfört med idag. Av de
10 000 personerna som bor i skärgården pendlar 6 000
varje dag och Södra skärgården betraktas som en
pendlingsförort. För resenärerna är lågt biljettpris
viktigare än komfort och tid. Det stora antalet resenärer bidrar dock till att nya transportslag kan införas med god fyllnadsgrad. Boplikt har medfört att det inte finns några delårsboende på öarna.

På öarna
De mopeder som är tillåtna idag är tillåtna även här
förutom tvåhjuliga mopeder drivna av fossila bränslen.

Mellan öarna och mellan öarna och fastlandet.
Mellan öarna och mellan öarna och fastlandet finns en
typ av balkbana som går genom ett rör längs havsbottnen. Denna bana tangerar varje ö så att av och påstigning kan ske. På fastlandet är undervattensbanan
sammanknuten med balkbanan vid Fiskebäck.
Det finns, vid sidan av balkbanan, cafébåtar som trafikerar mellan öarna samt till Saltholmen och city. Dessa är
primärt avsedda för de som inte har höga krav på
snabbhet, utan prioriterar att resa på traditionellt vis i en
avkopplande miljö.Turister använder sig i stor utsträckning av dessa båtar.

På fastlandet
Fastlandsterminalen ligger i Fiskebäck och här finns det 1 500 parkeringsplatser fördelade på 600 bilpoolsplatser, 600 p-platser för parkeringstillstånd och 300 gästplatser.

Från Fiskebäck till Frölunda och vidare in mot city går
balkbanan ovan mark. Att låta balkbanan gå via Frölunda
är bland annat ett led i att öka fyllnads- och utnyttjande- graden. Denna balkbana har små, förarlösa vagnar som medger flexibla avgångstider och destinationer.

På Saltholmen finns det färre parkeringar än idag. Dessa är i huvudsak avsedda för de besökande på Saltholmen.
Saltholmen ses som ett kulturminne och vårdas därefter,
det vill säga ingen ytterligare exploatering.
Spårvagnslinjen går, precis som tidigare, mellan Saltholmen och city.

Godstrafiken
Godstrafiken till öarna är inte särskilt omfattande i relation till det stora antalet boende på öarna. Det finns speciella godsvagnar ingående i balkbanesystemet, med plats
för gods i upp till europapallsstorlek.

Godset lastas och lossas i Fiskebäck, där det finns en bemannad byggnad för godshantering, samt på respektive ö. Pallarna har automatiskt avläsbara adressetiketter. Dessa möjliggör automatisk lasthanteringsutrustning på terminalerna.

Godstransporter genomförs normalt under tider med liten passagerartrafik, det vill säga mitt på dagen, sen kväll eller natt.

För att komplettera balkbanornas godstransporter
finns även en kombinerad gods- och bilfärja liknande de
som finns idag. Detta för att nödvändiga fordon skall kunna transporteras till och från öarna, men även för att göra det möjligt att transportera skrymmande gods.

Nästa!

uR "