Fallstudie
Styrsö 2003
Livskraft och hållbar utveckling i
Göteborgs södra skärgård
Referat och
inlägg: AP
Kapitel 6 fortsättning
6.5 Enkätresultat
och diskussion av dessa
En
enkät genomfördes för att undersöka den sociala
acceptansen av olika idéer. Svaren
sammanställdes varefter olika hypoteser testades statistiskt.
Totalt
delades 1060 enkäter ut på öarna.
Den totala svarsfrekvensen på enkäten var 37 %.
Av de 398
svarande klassificerade sig 376 som
helårsboende och 21 som delårsboende.
317 angav att de i hushållet har tillgång till bil,
27 att de har ett hushåll som är med i en bilpool,
142 har i hushållet fast p-plats på Saltholmen,
131 har i hushållet ett p-tillstånd på Saltholmen.
6.5.1
Parkeringsplatser vid fastlandsterminalen
Antalet
parkeringsplatser upplevs som ett problem.
Detta skulle kunna åtgärdas till viss del genom att de fasta
platserna togs bort och alla platser i stället blev tillståndsplatser.
En utveckling
av existerande bilpooler skulle också leda till en förbättrad
parkeringssituation. Om bilpoolerna får företräde till
parkeringsplatserna skulle de bli attraktivare.
En fråga
i enkäten behandlade parkeringsplatser vid
fastlandsterminalen.
De svarande ställer sig i medel negativa till att företräde
till parkeringsplatserna skall ges till bilpoolsbilar, och att de fasta
parkeringsplatserna blir tillståndsparkeringar. Det anses däremot
bättre att fler parkeringsplatser anläggs än ett bevarande
av naturmiljön vid fastlandsterminalen.
6.5.5
Minskat bilåkande
Det är viktigt att beakta parkerings- och trafikproblemen på
fastlandet i anslutning till skärgårdstrafiken.
I enkäten ställdes frågorna om en kontinuerlig snabb kommunikation
till centrum skulle minska deras bilåkande eller få dem att
avstå från egen bil.
Frågorna ställdes för att se om det skulle finnas möjlighet
att förbättra kollektivtrafiksystemet för att minska innehavandet
och användandet av bilar.
Ungefär 20 % av de svarande kan tänka sig att avstå från
att äga bil och nästan 60 % kan tänka sig att minska på
bilåkandet om det finns en minst lika snabb kollektivtrafik som
dagens. En potential finns i att bilåkandet kan minskas om det satsas
på en bra kollektivtrafik.
6.6.2 Broar mellan öarna
Förslag till brosystem i Södra skärgården togs fram,
då detta skulle lösa en del problem med kommunikationer och
service. Nedan redovisas uppskattningar av broarnas längder och kostnader.
Placering av broar och uppskattade längder och kostnader
Broar skulle enligt förslaget placeras mellan Asperö och Brännö
(420 m), Brännö och Styrsö ( två spann 450 resp 670
m) samt Donsö och Vrångö (960 m), och därigenom sammanbinds
de fem största öarna i Södra skärgården.
Bron
mellan Donsö och Vrångö blir 960 meter lång.
Brons fäste på Vrångösidan hamnar mitt i ett naturreservat.
Vrångöreservatet. Även
idag påverkar kommunikationerna reservatet.
Social
acceptans av broar
Ett antal frågor ställdes om broarna i enkäten. Resultatet
var ganska varierande beroende på vilken ö de svarande tillhör.
De från Vrångö och Donsö ställde sig positiva
till broar medan de från Brännö och Köpstadsö
var mer negativa.
Gång-
och cykelbro föredras framför fordonsbro mellan Asperö
och Brännö respektive mellan Brännö och Styrsö.
Mellan Donsö och Vrångö föredras fordonsbro.
Kostnader för broar
Utformningen har betydelse, men enligt uppgift från Vägverket
2003 kan kostnaden 15-20 000 kronor per kvadratmeter vägyta användas.
Om en 4,5
meter bred gång- och cykelbro byggs mellan Asperö och
Brännö blir det 1890 kvadratmeter broyta
till en kostnad av cirka 40 000 000 kronor.
Hela brosystemet,
1 120 meter, mellan Brännö och Styrsö skulle efter samma
kvadratmeterpris kosta cirka
100 000 000 kronor.
Den mellan Donsö och Vrångö som är 960 meter lång
och 9 meter bred fordonsbro skulle kosta cirka 170 000 000 kronor.
Den totala brokostnaden skulle bli cirka 310 miljoner kronor.
Kostnader
för vägar i anslutning till broar
Om fler av öarna sammanbinds med broar behöver vissa vägar
breddas och asfalteras.
Enligt vägverket är den genomsnittliga kostnaden för anläggande
av ny väg i Sverige år 2003 15 Mkr per kilometer.
För
att exempelvis kunna tillåta urbantågstrafik i linjetrafik
över öarna bedöms att det skulle behövas arbeten på
cirka 3,5 km vägsträcka. Detta skulle ge en total kostnad på
cirka 35 miljoner kronor för vägförbättringar om kostnaden
är 10 Mkr per kilometer.
6.6.3 Urbantåg på öarna
Urbantåget är ett litet eldrivet gatutåg
som kan användas för såväl persontrafik som för
godshantering och till exempel sophämtning.
Transportmedlet används redan idag för att bl a kunna trafikera
äldre stadskärnor. De är lämpliga i miljöer som
är känsliga för avgaser och har trånga gator. De
kan användas för att öka servicenivån i tätorter
främst för äldre personer.
Tågen kan köras på allmänna vägar samt cykelvägar.
Max hastigheten är 30 km/h. De kan i kombination med broar användas
för att knyta ihop öarna.
Broar och
urbantåg kan kombineras med båttrafik mellan öarna. Antalet
tillgängliga avgångar för passagerarbåtarna ökar
och möjligheten att ta sig till flera terminaler blir god.
Urbantågen består av lok och en till tre vagnar med plats
för upp till 14 sittande personer i varje vagn. De är lätta
att ta sig ombord på samt möjliga att handikappanpassa för
förare och passagerare.Tågen
drivs med batterier som klarar en körsträcka på cirka
80 km per laddning.
De är idealiskt att använda i trånga stadskärnor.
Kostnader
Ett räkneexempel påvisar att för att erbjuda motsvarande
antalet turer som båtarna idag kör mellan öarna skulle
det räcka med ett tåg, i kombination med broar mellan Asperö
och Brännö, Brännö och Styrsö samt Donsö
och Vrångö.
Om syftet
är att erbjuda bättre tillgång till båtturer och
service skulle i stället två tåg användas. Om dessa
avgår från Vrångö hamn över bro till Donsö,
Styrsö, Brännö, och slutligen Asperö, varje halv timma
skulle en kontinuerlig trafik kunna erbjudas. Hela resan beräknas
ta 25 minuter inkluderat 5 minuters marginal för förseningar.
Detta transportmedel
kan användas på befintliga vägar och även vid ökad
befolkning kan transportbehovet med andra fordon minska då fler
väljer tåget istället för moped eller bil. Totalt
skulle tre tåg behöva införskaffas a 1,5 miljoner kronor.
6.6.4
Flexibla transporter med balkbana
I enkäten angav många att problemet med resandet idag rör
turtäthet,restid och tillgången på parkeringsplatser
på fastlandsterminalen.
De skulle kunna tänka sig att minska sitt bilåkande om det
fanns fler snabba kommunikationer in till centrum. Dessa bör enligt
författaren möjliggöra ett minskat användande av fossila
bränslen.
En lösning
på en sådan kommunikation skulle kunna vara fler avgångar
med Ö-snabben eller en balkbana som dock kräver en större
förändring av trafiksystemet.
Nästa!
uR "
|