bakgrund Långedrag
Inledning På 80-talet revs Långedrags restaurang.
Många trodde att den uttjänta restaurangbyggnaden snart skulle ersättas
av en ny anläggning. Så blev det inte trots flera tappra försök.
Åren har gått och orsaken till platsens stora dragningskraft på
göteborgarna har fallit i glömska. Nu inför nästa försök
att återupprätta den forna glansen över Långedrag är
det därför på sin plats att göra en kort resumé av
vad som ägt rum på Långedrag under åren samt redovisa vad
som är på gång.
Till
stor hjälp för detta arbete har Karl Rudolfs bok om "Långedrag
mellan 1858 - 1943" och det material som de lokala organisationerna tagit
fram i samband med och efter arbetet med den fördjupade översiktsplanen
för Saltholmen - Långedrag varit. Historik
Betydelsen av namnet Långedrag är inte fullt klarlagd, men
grundar sig förmodligen på det faktum att när de sjöfarande
kom ut genom älvmynningen, började det dra, blåsa, och denna kust,
där det drog, var lång. Det gamla namnet på Långedrag var
Skutskär uppkallat av att man här drog upp sina skutor. Skutskär
var helt kringflutet i äldre dar. Innan Palmsundet igenfylldes fick man färdas
genom gamla Långedrag fram till restaurangområdet. I
anslutning till Långedrag finns synliga bevis för att boplatser funnits
här redan under bronsåldern. I början av 1800-talet byggdes en
häradsväg ut till Långedrag. Tidigare var vägen hit ut mycket
primitiv och illa beryktad då den troligen företrädesvis användes
av smugglare.
Badorten Långedrag Det fanns en gammal bassäng för
kallbad här redan före år 1860, då den första verkliga
badortsbebyggelsen på Långedrag tog sin början. Sillperioden
på 1870-talet var anledningen till att ångbåtstrafiken hit tog
fart. Det första ångbåtsbolaget bildades 1872. Regelbundna turer
infördes till Långedrag, som anlöpte flera platser inne i hamnen
som Nya varvets och Käringbergets bryggor. Från Långedrag utsträcktes
ofta turerna till södra skärgården och även till Särö.
Under
perioden 1858 - 1903 hade Långedrag flera ägare för att hösten
1903 övergå i AB Långedrags ägo. På 1880-talet
ägde Långedrags Badhus Aktiebolag området. Vid denna tid
fanns det på Långedrag bland annat ett varmbadhus som senare fick
en restaurang, två kallbadhus bestående av dam- och herrbassänger.
Den tidigaste fristående restaurangen hette Cafe Miramar (beundrande hav)
och var belägen invid stranden nära ångbåtsbryggan i norr.
I söder låg utsiktsplattformen Talatta (Se havet). En del terrasseringsarbeten
och planteringar hade också utförts. Redan vid denna tidpunkt kunde
man följa de utanför Långedrag förlagda kappseglingarna.
Miramar var på sin tid ett mycket populärt ställe. Där höll
seglarna till, särskilt lördagskvällar, då de kommit med
sina båtar ut till Långedrag för att ha en trevlig kväll. Donationer
och GKSS Rudolf Aust blev ägare av Långedrag 1897. Han gjorde
flera donationer. Bland annat donerade han till kronan Västerberget för
att användas till fästningsområde och upplät till Göteborgs
Kungliga Segel Sällskap en tomt för ett klubbhus. I och med denna donation
till GKSS 1900 kunde sällskapet 1902 uppföra klubbyggnaden Vikingsborg
som 1917 övergick till AB Långedrags ägo. Samtidigt som de nya
kallbadhusen blev byggda på Saltholmen upphörde badningen på
Långedrag. Aust sålde egendomen till AB Långedrag. Namnet
Vikingborg uppkom av att byggnaden i stor utsträckning var utsmyckad med
motiv från mytologin. Framför Vikingborg var en terrass anlagd med
en underbar utsikt över fjorden och kappseglingarnas startlinje. AB
Långedrag Ångbåtstrafiken till Långedrag blev
med åren allt tätare och en allt större publik kom till platsen.
Det var dags för en modernisering och utvidgning av rörelsen. Stora
kapitalinsatser behövdes. Vi kommer in på aktiebolaget Långedrag
under åren 1903 -1943. Där blev Karl Rudolf vd 1906. Han var verksam
där till år 1947. Aktiebolaget
Långedrag bildades år 1903. Dess styrelse började omedelbart
med tre större uppgifter.
Den första var spårvagnsanläggningen. Den skulle
utsträckas till ön Södra Saltholmen, dit avsikten var att flytta
hela badorten. Den andra var att få fram förslag till
bebyggelse, badhus, restaurang och hotell samt stadsplaner för villabebyggelsen.
Den tredje var en ny restaurangbyggnad på Långedrag.
( Förmodligen ett provisorium då restaurangrörelsen enligt
styrelsens plan skulle flyttas till Saltholmen.)
Spårvagnsförbindelsen
ut till Saltholmen var en riskabel satsning varför det ansågs nödvändigt
att den blev flitigt utnyttjad vilket den kunde bli genom att utföra en del
av de projekterade anläggningarna. Därför lät man upprätta
storstilade plan- och byggritningar för hur bland annat Saltholmen och Vässingsö
skulle utnyttjas. Alla anläggningar var avsedda att flytta till Saltholmen
varför Långedrag blev disponibelt för annat ändamål
och man tänkte sig där en fiskhamn. Man var eniga om att det var
en klok åtgärd att flytta badhusen till Saltholmen och huvudmotivet
var att badvattnet där var avsevärt bättre där än vid
Långedrag. Däremot var meningarna delade när det gällde restaurangrörelsens
förflyttning till Saltholmen. Det rörliga livet på vattnet hade
man inte vid Saltholmen som vid Långedrag och inte heller samma underbara
solnedgångar. Samtidigt som det diskuterades att restaurangen skulle
förflyttas till Saltholmen var också avsikten att flytta GKSS-hamnen
dit. Denna plan fick emellertid förfalla och därmed övergavs planerna
på fiskhamnen.
Den tredje huvuduppgiften var att bygga en ny sommarrestaurang på Långedrag.
Orsaken till att den blev byggd på Långedrag när man hade tänkt
sig att samtliga anläggningar skulle flyttas till Saltholmen berodde antagligen
på att de blivande anläggningarna på Saltholmen var av så
stor omfattning att de först i en avlägsen framtid skulle kunna realiseras.
Arkitekt
Steen fick i uppdrag att göra förslag till den nya restaurangen och
den blev planerad som en stor utvidgning till Café Miramar vilken därefter
var avsedd att användas till andraklassservering. Arbetet hade framskridit
så långt som att inredningsarbetet pågick då eld utbröt
den 16 mars och lade såväl tillbyggnaden som det gamla Miramar i aska.
Fotografi saknas på denna tillbyggnad. Det var inte långt till
sommaren. Styrelsen tappade inte modet. Arkitekt Steen fick i uppdrag at utföra
nya ritningar. Byggnaden flyttades ett stycke söderut. Trots att omfattande
grundläggningsarbeten måste utföras stod byggnaden färdig
efter 44 dagar och kunde öppnas i slutet av maj. Tidningspressen
innehöll vid den tiden ofta stora artiklar om Långedrag och dess planer
rörande Saltholmens bebyggande, även med bilder om de förut omnämnda
förslagen till badhus, hotell- och restaurangbyggnader och det omtalades
att ett kapitaltstarkt bolag köpt Långedrag. Järnvägen
blev färdig till Långedrag hösten 1907 och till Saltholmen försommaren
1908. Restaurangrörelsen
utökades 1906 genom att ta Marieborgsfastigheten i användning för
vinterrestaurang. Den
nya sommarrestaurangen fick under 76 år utgöra centralpunkten ute på
Långedrag. År 1980 befanns den vara i alltför dåligt
skick för att rustas upp varför den revs. Planeringen
för en ny anläggning resulterade i ett gigantiskt konferenshotell som
skapade starka protester inte minst bland de boende där ute, som själva
lät presentera ett ambitiöst motförslag inriktat på båtsporten.
Inget av förslagen blev förverkligade. År 1991 antogs
en detaljplan för ett nytt förslag till restaurang. Tillåten byggnadshöjd
hade starkt reducerats. Förslaget gick ut på anbud men visade sig vara
alltför kostsamt för att kunna realiseras. Först
tio år senare 2001under pågående detaljerad översiktsplanering
av området erhölls byggnadslov för det vinnande restaurangförslaget
i en inbjuden arkitekttävling. Förslaget som följde den antagna
detaljplanen gick ut på anbud och medborgarkraftens arbetsgrupp i Gamla
Hamnen i Långedrag fick i uppgift att granska ritningarna. Även detta
förslag gick inte att finansiera. Medborgarkraften
i Älvsborg hade i en omfattande enkät som gått ut till de kringboende
kunnat konstatera att 99% av de tillfrågade var för en ny restaurang
på Långedrag och försökte därför på egen
hand att söka lösningar då fastighetsägaren vid det laget
tappat sugen. Vid
tillfället hade det konstaterats att stadsdelen hade stort behov av seniorboenden.
Detta kom en i området boende arkitekt att utnyttja för att få
ekonomi i projektet. Förslaget innebar såväl en restaurang med
konferens- och SPA-anläggning på Långedragsudden som ett stort
antal exklusiva seniorboenden i inre Hinsholmskilen i ett och samma projekt. Projektet
brast bland annat på markägoförhållandena som försvårade
ett genomförande. Förslaget
hade dock de goda med sig att åter få fastighetsägaren intresserad
utav att utföra något positivt för göteborgarna på
Långedragsudden. Arbetet kom därefter att riktas åt två
skilda håll. Dels en vidareutveckling av konferensanläggningsidén
utan inblandning av några seniorboenden. Dels en mindre anläggning
inriktad på båtsporten utan hotellanläggning.
I maj 2004 beslutade fastighetsägaren HIGAB att utföra fördjupade
studier av båda alternativen för att under sensommaren kunna besluta
sig för hur man skall gå vidare.
Medborgarkraftsförslag med varierande koncept se lista!.
|