anmärkningar och länkar

.debatt

sammanfattning

Om- och tillbyggnad av
Stadsbiblioteket i Göteborg

bakgrund

Artiklar i GP

Om- och tillbyggnad av
Stadsbiblioteket i Göteborg

Fakta
• Stadsbiblioteket flyttade in i byggnaden 1967
• Den aktuella detaljplanen innebär att bibliotekets yta utökas från 9400 till 13000 kvadratmeter.
• Arkitekter för ursprunglig byggnad är Lund o Valentin Arkitektkontor AB och för aktuell om- och tillbyggnad Erséus Arkitekter AB
Byggherre: Higab

Ur Artikel i GP 2010-03-29 av Maria Ljung ref. Arne Person

Tyck till om "nya" Stadsbiblioteket på webbsidor och sociala medier
2013 kan Stadsbibliotekets tillbyggnad stå klar.
Det pågår nu ett intensivt arbete med att planera hur biblioteket kan användas i framtiden.

Det handlar om vilka funktioner som behövs säger bibliotekscheften Christina Persson.

Alla är välkomna att delta i den diskussionen via www.stadsbiblioteket.nu

En första förstudie blev klar 2008 och förra sommaren sade byggnadsnämnden ja till detaljplanen.

Detaljplanen är överklagad men om överklagandena inte drar ut på tiden beräknas tillbyggnaden kunna påbörjas 2011 och vara klar 2013.

Bara ombyggnaden beräknas kosta drygt 200 miljoner kroner.

Parallella uppdrag
Läs SBK:s pdf fil!

Förordat förslag

________________________________________________________________

2008-12-05
Detaljplan för
Stadsbiblioteket,Park Avenue Hotel, Lorensbergsteatern m fl
Utställning
Planförslaget finns utställt för granskning under tiden 3 dec2008 - 13 jan 2009 och visas på följande platser och tider:
-Stadsbyggnadkontoret mån - fre kl 08.00-16.30
-Stadsbiblioteket, Götaplatsen avd 3 mån-fre 11.00-17.00

________________________________________________

Debatten i GP

26 februari: Debattinlägg av
..................arkitekt Bo Karlberg

9 mars: ......Kulturartikel av
................. professor Claes Caldenby

14 mars: ....Bedömningsgruppen svarar

7 april: .......Debattinlägg av
..................arkitekt Rune Lund

12 april: ......Artikel om Centrum för ..................Byggnadskulturs debattkväll
................. om biblioteket

14 maj: ......Debattinlägg av
..................arkitekt Akke Zimdal

28 maj: ......Debattinlägg av
..................bibliotekarie Ingrid Atlestam

Diskussionskväll den 11 april 2007
Läs referat av AP!

_______________________________

Referat av inläggen av AP

26 februari
Inglasat stadsibibliotek kränker Götaplatsen
ref AP

Bo Karlberg skriver att sällan har en offentlig plats, som Götaplatsen, offrats för en så tidsbunden idé.

Göteborg stadsbibliotek kom till som ett resultat av en öppen arkitekttävling, som i sin tur var resultatet av åratals diskussioner om hur Götaplatsen fortsatt skulle gestaltas.
Den centrala tanken då, var att hålla samman en konsekvent mur- och tegelkaraktär hos de kringliggande byggnaderna för att skapa en självklar tyngdpunkt på Götaplatsen. Denna tanke går nu förlorad när man nu vill vitalisera Götaplatsen.

Bo Karlberg fortsätter sedan med att jämföra Göteborg med Stockholm.
I Stockholm valde man att anordna en anonym formgivningstävling. I Göteborg valde man ett så kallat parallellt uppdrag med bruten anonymitet och oklara underhandskontakter. I Stockholm tillsattes en oberoende internationell jury med hög fackkompetens och integritet.I Göteborg valde man en bedömningsgrupp där ingen besatt den erfarenhet, kompetens eller det oberoende som uppgiften krävde. I Stockholm har man presenterat sitt arbetsresultat i en utomordentligt välskriven och uttömmande bedömningsanalys. I Götebnorg har man presenterat en påver skrivelse.

Bedömningsgruppen konstaterar att stadsrummet kring Götaplatsen är utomordentligt känsligt, men ingenstans får man reda på vari denna känslighet består. Bedömningsgruppen gör inget försök till att karaktärisera miljön eller diskutera vilka principiella förhållningssätt som bör övervägas.

Sällan har en offentlig plats, som Götaplatsen, offrats för en så tidsbunden idé.

9 mars: Mötesplatser i förvandling
ref AP

Claes Caldenby granskar två stadsbibliotek i förvandling - Göteborgs och Stockholms

Tävljngsjuryn må ha varit modigare i Göteborg men
I BÅDA FALLEN SAKNAS DET EN DISKUSSION KRING VAD ETT BIBLIOTEK VILL VARA.

Biblioteken är både samlingar och mötesplatser, samlingar med nya medier och nya sorters mötesplatser, och de växer ur sina gamla kostymer. Utbyggnadskrav ställs mot arkitektoniska värden. Huvudbiblioteken i Stockholm och Göteborg är nu båda inne i i en sådan process med arkitekttävling om tillbyggnad.

Konflikten mellan funktionskrav och bevarande blir särskilt tydlig i Stockholms stadsbibliotek färdigt 1928 och ritades av Gunnar Asplund i en abstrakt nyklassicism på gränsen till modernismen. Dess berömmelse förklarar kanske det häpnadsväckande gensvar den internationella tävlingen om tillbyggnad fått. Här har nästan 1200 arkitektgrupper lagt ner säkert över 200 årsarbeten med mycket små ut- sikter till lön för mödan. Sex ännu anonyma förslag ska bearbetas vidare och i slutet av året ska vi ha en vinnare. På hemsidan (www.arkitekt.se/asplund) kan man se förslagen men också följa inläggen från alla bittert besvikna deltagare. Den allmänna arkitektmeningen verkar vara att de sex utvalda är för försiktiga. Man kan tolka det som att juryns val ligger i linje med en artikel från 1916 om Aktuella arkitektoniska faror för Stockholm där Asplund kommer fram till en ofta citerad formulering om att ''det är viktigare att följa platsens stil än tidens".

SÅDANA PROBLEM VERKAR INTE FINNAS i den inbjudna tävlingen om utbyggnad av Göteborgs stadsbibliotek. Helt enkelt därför att respekten för den befintliga byggnaden här är mindre. Rentav alltför liten? Juryn har valt det mest radikala förslaget.WSP och Erséus stoppar in 1960-talsbiblioteket i en glaslåda och ger det därmed en exteriör mer i tidens stil än platsens.

Ändå tror jag det finns anledning att uppskatta också det som 1960-talet gjorde. Inte minst i synen på verksamheten, där "den öppna dörrens politik" framstod som en radikal förnyelse, helt i tiden, av biblioteket som mötesplats. En sådan diskussion om innehållet saknar jag både i Stockholm och i Göteborg i dag.

14 mars: ....Bedömningsgruppen svarar
ref AP

> REPLIK
Godkänd process gav fyra bra biblioteksförslag

Bo Karlberg, kritiserar hur bedömningsarbetet för arkitektuppdragen kring om- och tilbyggnad av stadsbiblioteket i Göteborg har genomförts.

Stadsbiblioteket har arkitektoniska kvaliteter som har givit förutsättningar för en allt mer utvecklad biblioteksverksamhet. Nu behöver även byggnaden utvecklas. För en tillbyggnad fanns ett utrymme i norr. detta har byggnadsnämnden slagit fast.Lokalsekretariatet tog fram ett förslag till tillbyggnadmed hjälp av Lund & Valentin arkitekter.

Stadsbyggnadskonoret och stadsbiblioteket bedömde dock att det fanns anledning att pröva andra lösningar. Fyra arkitektkontor fick i uppdrag att studera frågan ytterligare. Erséus arkitekter/WSP Sverige, Lund & Valentin arkitekter, Malmström & Edström arkitektkontor och White arkitekter, som alla godkände programmet och organisationen för de parallella uppdragen.

Svårt att jämföra med Stockholm
Uppgifternas art är olika.
Det är positivt för svensk arkitekturutveckling att Stockholm valt att satsa så stort.
I Göteborgs fall blev valet att utifrån öppet redovisade förslag diskutea hur stadsbiblioteket kan utvecklas till ett ännu mer spännande kulturhus medstark påverkan på stadslivet på och kring genomförandet, såväl byggnads- som verksamhetsmässigt.

Valet kan alltid diskuteras
Bedömningsgruppen, som inte var helt enig i beslut, har rekommenderat att byggnadsnämnden arbetar vidare med förslaget från Erséus arkitekter/WSP Sverige,som understryker och stärker bibliotekets roll som gestalt vid Götaplatsen i högre grad än övriga förslag.
Götaplatsen kan vitaliseras genom att den mest besökta verksamheten lyfts fram som ett öppet och lysande kulturhus. En konsekvens är att den befintliga byggnadens yttre karaktär förändras. Detta är ett medvetet val som naturligtvis kan diskuteras.

De parallella uppdragen som nu genomförts måste ses i sitt sammanhang som underlag för fortsatt detaljplanearbete för det kvarter där biblioteket ingår.
en stor del av det fortsatta arbetet kommer att bestå i den demokratiska förankringen av detaljplanen.

Bedömningsgruppen:
Ewelina Tokarczyk, kulturnämnden (s)
Margita Björklund, kulturnämnden (fp)
Mats Arnsmar, byggnadsnämnden (s)
Olof Wickman, byggnadsnämnden (fp)
Christina Persson, stadsbiblioteket
Göran Arvidsson, Higabgruppen
Malin Häggdahl, stadsbyggnadskontoret
Rune Elofson, stadsbyggnadskontoret

7 april: ......
.Debattinlägg av arkitekt Rune Lund
ref AP

Arkitekten: Egotrippat förslag om biblioteket

Rune Lund menar att det förslag som bedömnjngsgruppen nu förordar är ett förlsag utan känsla för vad Götaplatsen står för i dag. han motsätter sig starkt förslaget.

rune Lund skriver att Götaplatsen formades med hjälp av en arkitekttävling och med starkt stöd av göteborgsutställningen 1923 som en magnifik avslutning på kungsportsavenyn.
Byggnaderna, både arkitektoniskt som innehållsmässigt bildar ett stadsrum som är unikt i sitt slag. Varje byggnad är barn av sin egen tid och bör därför respekteras som sådan. Förhållandet till tiden och den tankevärd som styrde utformningen är grundläggande för förståelsen av hur Götaplatsen kom till.

Uppgiften var att infoga en ny byggnad på den sista lediga tomten vid Götaplatsen i samspel med Götaplatsens idémässiga och arkitektoniska uppbygganad.

Att infoga ytterligare en byggnadsvolym i ett så väletablerat stadsrum som Götaplatsen ställer höga krav på såväl förslagställaren som beslutsfattare.

Rune Lund refererar till upprättat program för Lorensbergsparken.

Man framhåller:

Tillbyggnaden av bibliorteket måste utformas med hänsyn till omkringliggande bebyggelse, framför allt befintligt bibliotek, teatern, hotellet och bostadshusen.

Behovet av skyddsbestämmelser för det befintliga bibliotekets kulturhistoriska värden bör utredas i kommande detaljplan.

Rune Lund beskriver sedan idén med byggnaden. Hur man tar sig in till den stora ljusgården där besökaren visuellt tar byggnaden i besittning.

Han förtsätter sedan med att redovisa vad han anser vara grundförutsättningrna för bibliotekets tillbyggnad.
. att det befintliga biblioteket , som ingår i ensemblen Götaplatsen och som har anslutits till dess formala förutsättningar -volym, höjd, material - inte är något som sall elimineras.

. Att rumssammanhanget entré-, ljusgård- och bibliotekslokaler runt ljusgården vilket är bibliotekets signum, inte får brytas genom atthuvudentré flyttas till tillbyggnaden.

. att tillbyggnadens fasadliv mot Götaplatsen inte ligger längre fram än den befintliga byggnadens.

Vidare kritiserar han de parallella arkitektförslagen.

Två av förslagen har placerat huvudentrén i tillbyggnaden.

I två av förlagen flyttas fasadlivet på tillbyggnaden längre ut mot Götaplatsen. Detta försök att avsluta Götaplatsen med hjälp av tillbyggnaden ligger inte i rätt läge i platsbildningen såsom den avses i stadsplanen. och ger därför tillbyggnaden en allför stor dominans både från Avenyn och Götaplatsen sett.

WSP/erséus vill skapa ett helt hus, vilket inte är så lätt om man inte eliminerar det befintliga.

Rune Lund avslutar med att kommentera bedömningsgruppen uttalande:
" I en fortsatt bearbetningsfas bör sammanhanget med övriga byggnader vid Götaplatsen ägnas särskild uppmärksamhet."
med "Borde inte bedömningsgruppen själv ägnat uppmärksamhet åt detta innan man bestämde sig för ett förslag som i sin framtoning i allt väsentligt hävdar motsatsen?"

Rune Lund

12 april ......
Artikel om Centrum för Byggnadskulturs debattkväll om biblioteket
ref AP

Het arkitektduell om glasfasad

Det blev ett känsloladdat möte mellan de båda arkitekterna Rune Lund och Peter Erséus.

Rune Lund menade att mindre hänsyn till ett hus kan man knappast visa utan att riva det helt.
Peter Erséus betonade att hans avsikt aldrig hade varit att kränka vare sig stadsbiblioteket eller husets upphovsman. Att idén om inglasning var kontroversiell visste han redan på förhand. han förklarade att de ville göra ett inlägg i devbtten med förslaget och blev själva förvånade när bedömningsgruppen fastnade för det, förklarede Peter Erséus.

Anne Johansson.

14 maj: ......Debattinlägg av
..................arkitekt Akke Zimdal
Ref AP

Förslaget om Götaplatsen duger inte
Akke Zimdal anser att det aktuella förslaget skall rivas upp och kanske kan vi i stället få Göteborgs egen ikon.

Han fundera på utformningen ur stadsmässig aspekt. I dag talar vi om city branding, där en stad ska profilera sig genom en ikonbyggnad. Arkitekter som Rogers, Piano, Nouvel sätter avtryck i världen ibland utan djupare lokalkänsla eller förankring. Resultatet blir byggnadsverk utan hänsyn till sin omgivning. Det kan fungera fint som Turning Torso i Malmö, men ibland kan det få förödande konsekvenser i sin omgivning.

Det aktuella förslaget till om- och tillbyggnad av Stadsbiblioteket är ett barn av den andan skriver Akke Zimdal och förvånar sig över att beslutsfattarna inte ser detta. Man borde istället beakta platsens själ i ett långsiktigt perspektiv.

I god stadsbyggnad skapar man en helhet av gator och torg. Offentliga byggnader är accenter i samspel med sin omgivning.. På Gtaplatsen har byggnaderna en lågmäld dialog med varandra. bostadshusen sinsemellan. Konserthuset och Stadsteatern med sina skärmtak och glasade foajéer. Här kan Stadsbiblioteket låna ett formelement från Stadsteaterns intressanta tasad och låta det komma tilbaka i modern form i tillbyggnaden och därigenom bli en förstärkning av det harmoniska ackord som gör götaplatsen så stark.

En helhet genom samstämmighet i fasadmaterial och klar rumslig begränsning var en målsättning i planeringen redan från början. I hörnet mellan biblioteket och Lorensbergs fula gavel rinner torget emellertid ut i ett ingenmansland. Vill man göra som det ursprungligen var tänkt skulle man på Lorensbergssidan bygga ut lika mycket som vid bostadshuset med fotoaffären mittemot, för att avsluta torget tydligt mot Avenyn. En sådan byggnad skymmer tyvärr Götaplatsen väl mycket nerifrån Avenyn. En volym i linje med Lorensbergs fasad är en fin kompromiss. Platsen får då en tydlig avslutning utan attsiktlinjer förstörs.
Den nya byggnaden kan lysa som en lykta, när det är mörkt och annonsera sig från långt håll med sin egna unika identitet.

Tank om och låt Stadsbibliotekets utbyggnad vara första steget till en riktig uppgradering av Götaplatsen.

Akke Zimdal

28 maj: ......Debattinlägg av
..................bibliotekarie Ingrid Atlestam
Ref AP

Gärna ett glashus
-men först en rejäl målsättning
Göteborg har ingen samlad idé om vad kommunen ska ha sina bibliotek till. Biblioteken behöver en egen nämnd skriver Ingrid Atlestam.

Valet av arkitektförslag för tillbyggnad av Stadsbiblioteket har väckt debatt, men bara om fasaden, inte husets innehåll. Trots att det sedan 2004 enligt lag ska finnas en samlad idé om vad kommunen ska ha sina bibliotek till.

Varje bibliotek formulerar sin målsättning och slåss för sitt existensberättigande, i stället för att tillsammans garantera allas möjlighet att tillägna sig språk, kunskap och bildning.

Bibliotek ska tillgängliggöra, vägleda i och inspirera till kunskapsgivande läsning och lyssning, inte bara vara en del av upplevelseindustrin.

Inom biblioteksvärlden sker stora förändringar. Det snabbast växande är "det digitala biblioteket."

Den spittrade organisationen i Göteborg gör utvecklingen såväl dyrare som administrativt och tekniskt svårare än i jämförbara kommuner.

Det är nödvändigt att skapa en biblioteksinfrastruktur som garanterar alla elever tillgång till välförsedda proffesionellt skötta pedagoska bibliotek.

Biblioteken, kunskaps- och informationssamhällets infrastruktur, behöver en egen nämnd för att klara sitt unika uppdrag till gagn för det livslånga lärandet och yttrande- och informationsfriheten.

Gärna ett glashus, men först en målsättning, en effektiv organisation och bibliotek i alla stadsdelar!

Ingrid Atlestam

Tillbaka!

Nästa!

uR "

uR "