Göteborgs framtid Bilder av framtidsstaden

	.debatt	..................
	sammanfattning GÖTEBORGS FRAMTID Bilder av framtidsstaden cccccccccccc
	bakgrund Planerade rivningarna av fastigheter i Vasastaden under 1980-talet

	Bilder av framtidsstaden Tid och rum för hållbar utveckling av Anders Gullberg, Mattias Höjer, Ronny Pettersson Referat av Arne Person (Här redovisas endast några brottstycken ur boken, för att ge en bild av dess innehåll, som omfattar hela 574 sidor. Den finns att köpa i bokhandeln!) Ur innehållsförteckningen Del 1 Utgångspunkter Del 2 Byggstenar Del 3 Framtidsbilder Del 4 Perspektiv ________________________________________________ Del 1 Utgångspunkter Den hållbara staden "Hur skulle en stad och ett stadsliv kunna te sig som svarar mot kraven på hållbar utveckling?" Det vill säga en stad där stadsinvånarna kan leva ett socialt och ekonomiskt drägligt liv utan att generera en högre resursanvändning än vad jorden tål på lång sikt. Detta är huvudfrågan i boken. Sex framtidsbilder av en hållbar stad med Storstockholm som referensexempel skapas. Bilderna lever upp till de kriterier på hållbar utveckling som formuleras i skriften. En andra fråga som ställs är om stan och stadslivet kan förändras så att dessa krav på hållbar utveckling kan tillgodoses. Den sista frågan gäller vilka förutsättningarna är för att en hållbar utveckling som skisseras i boken ska kunna förverkligas. Efter en hisorisk bakgrund som avslutas med "I grunden är det två illusioner som bäddat för dagens kritiska tillstånd, den att stadslivet kan levas oberoende av naturens och av andra människor." redovisas nutidens påverkan på landsbygden kring storstäderna och att det i framtiden också är viktigt att de processer som pågår i stan är socialt acceptabla och ekonomiskt tillfredsställande. Avgränsningar och förutsättningar Begreppet "backcasting" förklaras. Det finns tre kategorier av framtidsstudier: prediktiva (Vad kommer att hända?) Explorativa (Vad skulle kunna hända?) och Normativa (hur kan ett visst mål uppnås?) I boken behandlas den sista typen. De lösningar som söks skall uppfylla resurskriterierna och även tillgodose viktiga aspekter av de sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbarhet. *Den hållbara stadens gränser* Vad är en stad och vilka är dess systemgränser? Stadens omland tar också hand om restprodukter från stan. Vid diskusssioner om en hållbar stad måste därför även stadens omland på något sätt tas med. Framtidens energitillgång och -fördelning. Instrålningen av solenergi till jorden är obegränsad men för att göra den användbar i tekniska tillämpningar i form av t.ex. elektricitet eller flytande bränslen krävs en omfattande material- och resursanvändning. Den tillgängliga energin i ett hållbart samhälle är därför begränsad. Om man fördelar energin lika per capita över jordens befolkning år 2050 innebär det för Stockholm en minskning med ca 60% från den nivå som gällde år 2000. Detta innebär stora förändringar av våra städer. Städer har dock en stor potential att klara omställningen till ett hållbart samhälle. Stadens tempo och urbanstukturer Tempo Det dominerande tempot i en stad kan antas påverka de individuella livsrytmerna. Möjligheterna att skruva ner den egna vardagsrytmen ökar om det finns stöd för långsammare skeenden. Och omvänt: en snabbare och häftigare pulserande stadsrytm påverkar individer och hushåll att skruva upp tempot. I famtidsbilderna skiljs på två olika tidsregimer "puls" och "lugn". I puls är stadslivets genomsnitts puls alltjämt hög och en växande del av behovstillfredsställelsen sker via marknaden för varor och tjänster snarare än inom ramen för informellt utbyte i det civila samhället I *"Lugn"* löper de sociala processerna något långsammare med ökad tid för informella aktiviteter och sociala kontaker och till följd därav även en växance del av behovstillfredsställelsen förlagd till det civila samhället. I *"Puls"* För att förbättra sin tidsmässiga välfärd väljer fler än idag att betala för hushålls- och omvårdnadsarbete, äter fler mål ute, har något mindre bostad än idag men den är teknologiskt välutrustad, allt oftare köps energisnåla tjänster relaterade till utbildning, kompetensutveckling och personligt välbefinnande liksom till kultur- fritids- och varukonsumtion. I "Lugn" har de flesta med avlönade arbeten betydligt kortare arbetsdagar än idag. tidsmässig välfärd uppnås här genom tillgången på just tid. Bostäderna blir lite större än i "Puls" eftersom mer tid tillbringas hemmet. Under inverkan av ett lugnare tempo blir kollektivtrafiken, cykeln och apostlahästarna favoriserade. Urbanstruktur Städer och stadsregioner har stor betydelse för energianvändning och miljöbelastning genom lokalisering och utformning av bebyggelse, verksamheter och sammanbindande försörjnings- och trafiksystem. Förändringar av denna utgör också ett medel för att styra städerna mot en mer hållbar utveckling, bland annat genom möjligheten att påverka färdsätt, tidsanvändning och tempo. Tre olika stadsstrukturer, alla i sina enskildheter så långt möjligt formade enligt krav på en hållbar utveckling, har därför fått representera den andra dimensionen i konstruktionen av de sex framtidsbildarna. Stadskärnor eller den polycentriska staden kännetecknas av ett antal ganska likvärdiga, konkurrerande stads- eller citykärnor, alla mer eller mindre direkt förbundna med varandra samt med bostadsområden, arbetsdistrikt och centra av lägre dignitet i ett mer förgrenat förbindelsenät. Det bebyggelsemässiga tillskottet, och därmed också tillkommande bostäder och arbetsplatser, koncentreras främst till en handfull platser med köpcentra, institutioner, andra arbetsplatser och bostäder på behörigt avstånd från den gamla stadskärnan. De får därmed karaktären av nya stadskärnor, citybildningar och megakärnor. Förstärkning eller den monocentriska staden utmärks av att den gamla stadskärnan fortfarande är helt överordnad andra platser i regionen. Det bebyggelsemässiga tillskottet söker sig i de i detta alternativ främst till befintliga bostads-, arbets- och handelsområden som förstärks, kompletteras och förtätas för att bli mer allsidigt sammansatta med stadsdelscentra av knutpunktskaraktär, i huvudsak vid redan existerande radiella och efter hand förbättrade spårbundna kollektivtrafiksystem. Låghus eller den decentraliserade staden karakteriseras av att tillkommande bebyggelse, både för bostäder och mindre företag uppförs i regionens ytterområden. Den grupperas i mindre och tydligt avgränsade låghusområden i sin tur lokaliserade till obebyggd eller lågexploaterad mark nära existerande bebyggelse och transportleder eller till glest bebyggda trakter i regionens periferi. Del 2 Byggstenar Urbanstrukturens utveckling Inledning Den förindustriella staden kännetecknades av mångfald, närhet och täthet. Dagens västerländska stad kännetecknas av en tilltagande utspridning med växande avstånd mellan aktiviteter, en alltmer porös stadsstruktur och en långt driven funktionsuppdelning, som på senare tid bromsats upp. Den flerkärniga staden Framväxten av en polycentrisk stadsstruktur är särskilt tydlig i de amerikanska städernas nätverk av freeways med Edge Cities vid de viktigaste korsningarna. Stockholms urbanutveckling Tätorterna i Stockholmsregionen har följt det typiska mönstret för all byggnadsverksamhet; tillväxt iexploateringsvågor som avlösts av perioder rned betydligt lägre aktivitet. *Framtidens stad - tänkbara förändringar* Under det senaste halvseklet har den fysiska strukturen hos de västerländska stadsregionerna förändrats på ett grundläggande sätt. De större städerna har fortsatt att växa, genom en betydande inflyttning, men också på grund av en kraftig ökning av utrymmesstandarden uttryckt både som byggnads- och markyta per capita. Den ytmässiga standardstegringen uppgår i många fall till mer än en fördubbling. Tendenser till utspridning, funktionsseparering, segregation, utglesning och befolkningstillväxt har lett till en omfattande suburbanisering? Den glesa förorten har överflyglat den gamla täta stenstaden. Hur de närmaste femtio årens stadsutveckling kommer att te sig är omöjligt att med bestämdhet säga något om, bl.a. därför att framtida maktallianser, visionsväxlingar och livsideal inte kan förutses. Bland förändringar som skulle kunna få omvälvande följder för den framtida stadsutvecklingen kan nämnas en återförening av hem och arbete. En annan tendens som skulle kunna få ett omvälvande genomslag i stadsbyggandet är den sedan lång tid pågående avmaterialiseringen och miniatyriseringen av komponenter i avancerad apparatur i hemmen. Det kan också tänkas att den fortgående höjningen av inomhustemperaturen kan vändas i sin motsats när det blir mer uppmärksammat att den höga inomhusvärmen medför hälsorisker. Även de institutionella ramarna runt förvärvsarbetet kan modifieras för att gynna bostadsnära arbetsinsatser. Persontransporter En tänkbar framtida förändring är att göra kollektivtrafiken (samt gång- och cykeltrafik) till norm för utformningen av transportsystem och bebyggelsestruktur och därmed öka attraktiviteten. Bebyggelsen Bebyggelsens lokalisering och verksamheternas fördelning i byggnadsbeståndet kan på olika sätt stödja utvecklingen mot en hållbar stad genom att i största allmänhet befrämja energieffektiva och utsläppsminimerande levnadssätt. Tre olika skepnader hos framtidsstaden De tre alternativa urbanstrukturerna (Stadskärnor, Förstärkning och Låghus) knyter an till olika aspekter av den pågående utvecklingen och olika stadsbyggnadsideal men innebär på samma gång delvisa brott med andra trender och visioner. Vi utgår från en fortsatt urbanisering för i alla fall de större städerna och från att urbaniseringen fortsätter att minska men inte som en dominerande trend. Stadskärnan antas även i fortsättningen behålla sin attraktivitet för besök och boende medan arbetsplatserna fortsätter att decentraliseras. Den fjärde aspekten hos urbanutvecklingen är regionförstoringen. Denna har uteslutits i denna studie. Anledningen är att en regionförstoring, inte skulle kunna förenas med en hållbar utveckling om detta resande blev mer utbrett. På ett tidigt stadium uteslöts därför regionförstoringen som alternativ bland framtidsbilderna. Hushållens handlingsmönster Tid och konsumtion Inledning I denna bok betraktas dagens konsumtionsmönster som en viktig drivkraft bakom miljöbelastning av olika slag. En samhällsutveckling mot ökad hållbarhet förutsätter grundläggande förändringar i konsumtionsmönstren i riktning mot mindre resurskrävande sätt att leva. Cyklisk kontra linjär tidsuppfattning Under 1700- och i8oo-talet skedde en förskjutning i tidsuppfattningen. I det äldre agrarsamhället dominerade en cyklisk tidsuppfattning som i hög grad var förankrad i naturens rytm. Den linjära tidsuppfattningens tidsband hade fack och avdelningar, som måste hållas åtskilda. Tiden blev en enhet som kunde brytas ner i mekaniska smådelar, i enheter som var mätbara och standardiserade. Tidssystemet blev därmed rationalistiskt och starkt formaliserat. Punktlighet blev en dygd och tiden en knapp resurs som man kunde spara eller slösa med. Blicken var ständigt riktad tramåt i den nya tidshushållningen. Linjära tidsformer fick riktigt fast fot med industrisamhällets etablering. Den linjära tidsuppfattningen var knuten till framstegstanken. Kvinnlig kontra manlig tid En kategorisering av senare datum som också anknyter till begreppsparet cykliskt - linjärt är kvinnligt - manligt. Även i det moderna samhället tenderar kvinnor att utföra mer oavlönat omsorgsarbete än män och tillbringa mindre andel tid i avlönat arbete. På grundval av dessa könsskillnader i tidsanvändning har begreppen kvinnlig tid och manlig tid myntats, där den förra associerats med cyklisk eller spiraltormad tid och den senare med linjär. Organisk tid kontra artefakttid Den linjära tidsuppfattningen och klocktiden har också knutits till en natursyn och en naturresurshushållning som anses ha bidragit till vår tids stora miljöproblem. Den tidsuppfattningen har externaliserat naturen och separerat människan från naturen. Den organiska tiden kännetecknas enligt denna tolkning av rytmiska variatoner. Naturen utgör en sfär av samordnade rytmer med olika hastighet och intensitet. Spänningen mellan den organiska tiden och den linjära tidsuppfattningen (eller artefakttiden) kommer till synes i många miljöproblem. Tidsfördröjningen utmärker många av dessa. Svårigheten ligger i det förhållandet att snabbhet får ett ekonomiskt värde i samhällen där tiden blivit en vara.Ju snabbare varorna rör sig genom ekonomin, desto bättre. Snabbhet ökar vinsten och höjer BNP. Tidsdisciplinen Nästa steg i rationaliseringsprocessen innebär att inte bara det oavlönade arbetet i hushållet utan även fritiden, dvs. den tid där individen gör vad han eller hon vill, präglas av ekonomisk rationaliseringslogik. Dagens rationaliserade fritid tramstår som resultatet av en mångdimensionell omvandling av synen på fritid med två framträdande kännetecken. För det första omvandlades fritiden från att vara en personlig tid för rekreation och vila till att alltmer präglas av konsumtion av varor och tjänster. Fritiden blev därmed underkastad krav på utveckling och innovation. Till nästa sida!! Tillbaka till Götebors framtid index!
............
............