.debatt
MEDBORGARKRAFTEN
(ILLUSTRERADE VERSIONEN)

sammanfattning
GÖTEBORGS FRAMTID

Bilder av framtidsstaden I

cccccccccccc

bakgrund
Planerade rivningarna av fastigheter i Vasastaden under 1980-talet

Bilder av framtidsstaden
av Anders Gullberg, Mattias Höjer, Ronny Pettersson

Tid och rum för hållbar utveckling

Referat av Arne Person
(Här refereras endast några brottstycken ur boken, för att ge en bild av dess innehåll, som omfattar hela 574 sidor. Den finns att köpa i bokhandeln!)

Ur innehållsförteckningen

Del 1 Utgångspunkter

Del 2 Byggstenar

Del 3 Framtidsbilder

Del 4 Perspektiv

________________________________________________

Del 1 Utgångspunkter

Den hållbara staden
Bokens huvudfråga.
Hur skall en stad och ett stadsliv gestaltas för att kunna svara mot kraven på hållbar utveckling? En stad där stadsinvånarna kan leva ett socialt och ekonomiskt gott
liv utan att använda större resurser än vad jorden tål på
lång sikt.

Författarna skapar sex framtidsbilder av en hållbar stad med Storstockholm som referensexempel.

En andra fråga
Kan stadslivet förändras så att dessa krav på hållbar utveckling kan tillgodoses.

Den sista frågan
Vilka är förutsättningarna för att bokens skisser för en hållbar utveckling ska kunna förverkligas.

En hisorisk bakgrund följer som avslutas med att det I grunden är två illusioner som åsamkat dagens kritiska tillstånd.
Den att stadslivet kan levas oberoende av naturen och av andra människor. Det nämns också nutidens påverkan på landsbygden kring storstäderna och att det i framtiden
är viktigt att de processer som pågår i stan är socialt acceptabla och ekonomiskt tillfredsställande.

Avgränsningar och förutsättningar
Begreppet "backcasting" förklaras. Det finns tre kategorier
av framtidsstudier: prediktiva (Vad kommer att hända?) Explorativa (Vad skulle kunna hända?) och Normativa
(hur kan ett visst mål uppnås?)
I boken behandlas den sista typen.

Den hållbara stadens gränser
Frågan ställs vad som är en stad och var går dess systemgräns? Eftersom stadens omland också tar hand om restprodukter från staden måste vid diskusssioner om en hållbar stad även dess omland tas med.

Under ämnet om framtidens energitillgång och -fördelning påpekas att instrålningen av solenergi till jorden är obegränsad, men för att göra den användbar i form av t.ex. elektricitet krävs omfattande material- och resursanvändning vilket. innebär att den tillgängliga energin i
ett hållbart samhälle därför är begränsad.

Energin per capita över jordens befolkning år 2050 jämfört med år 2000 innebär för Stockholm en minskning med ca 60%.

Detta innebär stora förändringar av våra städer, men
städer har en stor potential att klara omställningen till ett hållbart samhälle.

Stadens tempo och urbanstukturer

Tempo
Här antas det att om det finns stöd för långsammare skeenden ökar möjligheterna att skruva ner den egna vardagsrytmen och mosatt om den pulserande stadsrytmen ökar skruvas tempot upp.

I famtidsbilderna används två olika tidsregimer "puls" och "lugn".
I puls är stadslivets genomsnittliga puls fortfarande hög och en växande del av behovstillfredsställelsen sker snarare via
marknaden för varor och tjänster än inom ramen för informellt utbyte i det civila samhället.

I "Lugn" löper de sociala processerna lite långsammare
med mer tid för informella aktiviteter och sociala kontakter och behovstillfredsställelsen blir mer förlagd till det civila samhället.

I "Puls" väljer fler än idag att betala för hushålls- och omvårdnadsarbete. Fler äter sina mål ute. Bostaden är något mindre än idag men välutrustad. Allt oftare köps energisnåla tjänster som utbildning, kompetensutveckling, personligt välbefinnande, kultur och fritidsukonsumtion.

I "Lugn" har flertalet med avlönade arbeten betydligt
kortare arbetsdagar än idag. Välfärden uppnås här genom tillgången på tid. Bostäderna är lite större än i "Puls" då mer tid tillbringas i hemmet. Under inverkan av det lugnare tempot favoriseras kollektiv-, cykel- och gångtrafiken.

Urbanstruktur
Städer och stadsregioner har stor betydelse för energianvändning och miljöbelastning genom lokalisering och utformning av bebyggelse m m samt genom möjligheten att påverka färdsätt, tidsanvändning och tempo.

Den andra dimensionen i konstruktionen av de sex framtidsbildarna boken redovisar utgörs därför av tre olika stadsstrukturer.

Den första Stadskärnor kännetecknas av flera likvärdiga, konkurrerande stads- eller citykärnor.
Tillkommande bostäder och arbetsplatser, koncentreras
i första hand till några platser med köpcentra, institutioner, andra arbetsplatser och bostäder på ett bra avstånd från den gamla stadskärnan. Därmed får de karaktären av nya stadskärnor, citybildningar och megakärnor.

Den andra Förstärkning kännetecknas av att den gamla stadskärnan fortfarande är helt överordnad.
Tillskottetsbebyggelsen förläggs till befintliga bostads-, arbets- och handelsområden som förstärks, kompletteras
och förtätas. De blir mer allsidigt sammansatta med stadsdelscentra av knutpunktskaraktär.

Den tredje Låghus låter den tillkommande bebyggelsen, uppföras i regionens ytterområden nära existerande bebyggelse och transportleder eller till glest bebyggda områden i periferin.

Nästa sida!

Till Strukturer!

Tillbaka till Götebors framtid index!

............