.debatt
MEDBORGARKRAFTEN
(ILLUSTRERADE VERSIONEN)

sammanfattning
GÖTEBORGS FRAMTID

Bilder av framtidsstaden II

cccccccccccc

bakgrund
Planerade rivningarna av fastigheter i Vasastaden under 1980-talet

Bilder av framtidsstaden
av Anders Gullberg, Mattias Höjer, Ronny Pettersson

Tid och rum för hållbar utveckling

Referat av Arne Person
(Här redovisas endast några brottstycken ur boken, för att ge en bild av dess innehåll, som omfattar hela 574 sidor. Den finns att köpa i bokhandeln!)

________________________________________________

Del 2 Byggstenar

Urbanstrukturens utveckling

Ur inledningen

I jämförelse med den förindustriella staden som kännetecknades av mångfald, närhet och täthet präglas dagens västerländska stad av en tilltagande utspridning med tilltagande avstånd mellan aktiviteter och en långt driven funktionsuppdelning.

Visioner och stadsstrukturer

Acceptera hette de svenska arkitekternas storstilade program
från 1931. Där det genomgående temat var den nya funkisarkitekturen och avståndstagandet från den traditionella kvartersstadens gatu- och bebyggelsemönster.

Framtidens stad - tänkbara förändringar

På ett övergripande plan har särskilt de större städerna fortsatt att växa, genom en betydande inflyttning. De har också vuxit på grund av en kraftig ökning av utrymmesstandarden, i många fall till mer än en fördubbling. Tendenser till bland annat utspridning har lett till en omfattande suburbanisering. Den glesa förorten har överflyglat den gamla täta stenstaden.

Hur de närmaste femtio årens stadsutveckling kommer att te sig kan inte förutses.

En återförening av hem och arbete skulle var en förändring som skulle kunna få omvälvande följder för den framtida stadsutvecklingen.

En annan är den pågående avmaterialiseringen och miniatyriseringen av komponenter i avancerad apparatur i hemmen.

Även den fortgående höjningen av inomhustemperaturen kan vändas i sin motsats när det mer uppmärksammas att den höga inomhusvärmen medför hälsorisker.

En tänkbar framtida förändring är att göra kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafik till norm för utformningen av transportsystem och bebyggelsestruktur.

Befrämjande av energieffektiva och utsläppsminimerande levnadssätt.

Tre olika skepnader hos framtidsstaden
De tre alternativa urbanstrukturerna som boken behandlar (Stadskärnor, Förstärkning och Låghus) knyter an till olika aspekter av den pågående utvecklingen och olika stadsbyggnadsideal men bryter med andra trender och visioner. Utgångspunkten är en fortsatt urbanisering för i alla fall de större städerna. Stadskärnan antas behålla sin attraktivitet för besök och boende. Däremot antas att arbetsplatserna fortsätter att decentraliseras.

En fjärde aspekt hos urbanutvecklingen - regionförstoring -
har uteslutits. Anledningen är att en regionförstoring här inte skulle kunna förenas med en hållbar utveckling.

Tid och konsumtion
Inledning
En samhällsutveckling mot ökad hållbarhet förutsätter grundläggande förändringar i konsumtionsmönstren. Mindre resurskrävande sätt att leva krävs.

Cyklisk kontra linjär tidsuppfattning
Tidsuppfattningen har förändrats under århundradena. I det äldre agrarsamhället dominerade en cyklisk tidsuppfattning som i mycket var förankrad i naturens rytm.

Den linjära tidsuppfattningens tidsband hade fack och avdelningar. Tiden blev en enhet som kunde brytas ner i enheter som var mätbara och standardiserade. Tidssystemet blev rationalistiskt och formaliserat. Punktlighet blev en dygd och tiden en knapp resurs. Linjära tidsformer tillkom med industrisamhällets etablering.

Den linjära tidsuppfattningen var bunden till framstegstanken.

Kvinnlig kontra manlig tid
En kategorisering som också anknyter till begreppsparet cykliskt - linjärt är kvinnligt - manligt. Även nu tenderar kvinnor att utföra mer oavlönat omsorgsarbete än män och tillbringa mindre andel tid i avlönat arbete. Kvinnlig har associerats med cyklisk eller spiraltormad tid och den manliga med linjär.

Organisk tid kontra artefakttid
Den linjära tidsuppfattningen har knutits till en natursyn och en naturresurshushållning som anses ha bidragit till vår tids stora miljöproblem. Människan har separerats från naturen.

Den organiska tiden kännetecknas av rytmiska variationer. Naturen utgör en sfär av samordnade rytmer med olika hastighet och intensitet. Artefaktvärlden har helt andra tidsegenskaper.

Spänningen mellan den organiska tiden och den linjära tidsuppfattningen (eller artefakttiden) framträder i många miljöproblem.

Snabbhet fåi ett ekonomiskt värde. Tiden blivit en vara.
Ju snabbare varorna rör sig genom ekonomin, desto bättre. Vinsten ökar och BNP höjs.

Tidsdisciplinen koloniserar även fritiden

Författarna ser det oavlönade arbetet i hushållet och fritiden, som präglad av ekonomisk rationaliseringslogik. De ser dagens rationaliserade fritid som resultatet av en mångdimensionell omvandling av synen på fritid. Den präglas nu av konsumtion av varor och tjänster från att ha varit en personlig tid för rekreation och vila.

Fritiden håller nu på att utvecklas till en allt viktigare sociokulturell arena för identitetsarbete och upplevelse av gemenskap.

Den fria tiden präglas av tempoökning. Snarlika mål sätts för arbetets och fritidens idealiska innehåll. Det finns tendenser till att både arbetet och fritiden utförs och levs med samma höga takt.

Utrymmet för rekreation och kontemplation minskar och underkastas effektivitets krav.

Resande

Resandet är i många sammanhang förknippat med positiva föreställningar. Detta innebär inte att ett ökat resande alltid kan betraktas som ett tecken på ökat välstånd.
Resorna kan indelas i "önskade" respektive "strukturellt tvungna" resor.

Ett kapitel ägnas åt resorna idag och deras energianvändning.
Ett annat behandlar varaktiga varor där bland annat energiåtgång vid aktiv respektive passiv användning analyseras.

Framtidens tidsanvändning

Det existerar olika sociala rytmer sida vid sida. Synen på tid och hanteringen av tid varierar mellan olika grupper, t ex mellan tidsfattiga arbetsnarkomaner och heltidsarbetande föräldrar å ena sidan och tidsrika pionjärer och arbetslösa å andra sidan. Det innebär att mer eller mindre tydliga tillfälliga parallellsamhällen kommer att utvecklas, med skilda normsystem för medlemmarna av det accelererade, snabba samhället å ena sidan och det inbromsande, långsamma samhället å andra sidan.Det finns all anledning att närmare granska sambanden mellan människors faktiska tidsanvändning och ojämlikheten i fördelningen av tidsmässig välfärd anser författarna.

Under rubriken "fritid" visas att det inte är så lätt att definiera begreppet fritid. Det är t ex mycket svårt att skilja mellan vissa delar av obetalt arbete och fritid, mellan fri tid och fritid.

Begreppet stress diskuteras. Upplevelsen av av tidsbrist och stress är att gränsen mellan arbete och fritid har blivit mer flytande för många. Det är därför inte förvånande att nyare undersökningar visar att många idag inte vill ha mer fritid utan mer fri ledig tid. Mer tid för eftertanke.

Under rubriken"Tänkbara alternativ till dagens tidsanvändning"
nämns vissa projekt som tagit upp denna problematik, från sociala rörelser mot tidsbrist till Città-slow städer, kommunala tidskontor och 3/3-modellen.

Under "Avslutning-två tidsideologier och -regimer" konstateras att det går en tydlig skiljelinje i fråga om ideologi och praktik mellan förespråkare för en mer rationell optimerad tidshantering och förkämpar för en uppvärdering av tidens kvalitativa dimension.
De rationella förespråkarna tror att det går att bota dagens tidsbrist genom att modernisera strukturer och individernas tidsanvändning. "Puls" bygger på denna idéologi.
"Lugn" däremot bygger på ett radikalt systemskifte. t ex genom en kraftig omläggning eller minskning av vardagskonsumtionen eller genom att bryta med synen på förvärvsarbete som den normala inkomskällan och sysselsättningen på vardagar.

Till nästa sida!

Tillbaka till Götebors framtid index!