|
| .................. | ||||
sammanfattning cccccccccccc | ||||||
bakgrund | ||||||
EKONOMISKA FRIZONER UR
GP Debatt 2008-09 29 Gör
förorterna till ekonomiska frizoner Det
som verkligen betyder någonting för den enskildes egenmakt och oberoende,
ett arbete att gå till, har förbigåtts. En
stor del av den byrokrati som följer med företagande, t ex redovisning
och skatteregler, skulle kunna slopas. Göteborg
borde bli först med att driva kravet på ekonomisk frizon. I kombination
med medborgardialog, enligt älvstrandsmodellen, skulle enskilda invånare
och lokala föreningar bjudas in för att komma med förslag på
företagsutveckling och utveckling av stadsdelarna i allmänhet. Fakta
om ekonomiska frizoner Det
finns många olika definitioner av ekonomiska frizoner. Syftet är emellertid
alltid att genom speciella förmåner som tull- och skattefrihet,
generös arbetsmarknadslagstiftning, närhet till infrastruktur, möjligheter
till förmånliga lån dra till sig utländska investerare.
Uppskattningsvis arbetar 43 miljoner människor i omkring 2700 ekonomiska frizoner runtom i världen. I Europa finns cirka 50 frizoner. Flest anställda i frizoner finns i Kina. _____________________________ Ur
Bloggen av Dick Erixon Thomas Gür skrev redan 1996 om den här idéen i rapporten Ekonomiska frizoner - ett sätt att undkomma statens förlamande hand. Ekonomiska
frizoner
I dag kännetecknas storstädernas betongförorter av ett permanent utanförskap. Många är utan arbete och står utanför trygghetssystemen. De många regelverken och de höga minimilönerna gör det omöjligt för nykomlingar i Sverige att ens börja arbeta sig uppåt i samhället. Den som hamnat utanför socialstatens allt högre murar har inga vägar in. Eftersom rikspolitiken är förlamad och oförmögen att ta itu med dessa brister gäller det att skapa andra möjligheter att vända en annars hopplös situation. Det är i detta perspektiv de ekonomiska frizonerna ska ses. Zoner i vilka trösklarna till företagande och anställningar sänks. De obalanser som uppstår gentemot den ordinarie arbetsmarknaden kan ses som en institutionell konkurrens. I vilket system - det reglerade högskattesystemet eller det avreglerade lågskattesystemet - skapas de nya arbeten som alla så hett eftertraktar? Fortsättning ekonomiska frizoner! Tillbaka till Götebors framtid index!
| ||||||
| ||||||