...
sammanfattning
GÖTEBORGS
FRAMTID
SPRAWL
cccccccccccc
bakgrund
Planerade rivningarna av fastigheter i Vasastaden under 1980-talet
SPRAWL
(Källa:
Wikipedia Fritt översatt från engelska)
Med
sprawl menas stadens eller förorternas utbredning i stadsbygdens periferi.
Invånarna där bor ofta i villor och kör bil till arbetet.
Här saknas alternativa transportmedel och fotgängarvänliga
stadsdelar.
Låg befolkningstäthet är ett tecken på sprawl.
När man talar om sprawl finns det tendenser att det fokuseras kring den faktiska
markytan som gått åt för urbaniseringen.
Uttrycket
"urban sprawl" har vanligen en negativ klang beroende på de följder
på hälsa och miljö som sprawl förorsakar. Bostäder på
lågexploaterade områden tenderar att släppa ut mer föroreningar
per person och förorsaka fler trafikolyckor. Sprawl är kontroversiellt.
Dess anhängare menar att konsumenterna föredrar glest bebyggda områden
och att sprawl inte nödvändigtvis ökar trafiken.
Sprawl är
också förknippat med ökad dästhet sålänge promenerande
och cykling inte är möjliga kommunikativa alternativ. Sprawl har negativ
påverkan på land- och vattenkvantitet och kvalitet och förknippas
med förminskning av det sociala kapitalet.
Separarerade
brukarområden
I sprawlområden är kommersiella-, bostads-
och industriområden separerade från varandra. Stora landarealer utnyttjas
för ett enda ändamål och de är åtskillda från
varandra genom öppna områden, infrastruktur eller andra barriärer,
vilket resulterar i att områdena där människor bor, arbetar, handlar
och har sina rekreationsytor ligger långt ifrån varandra. Vanligen
är avstånden så stora att man omöjligt kan gå emellan
dem. Det krävs bil.
Glesbygd
Sprawl
konsumerar mycket mer land än traditionell stadsutveckling.
Den exakta
definitionen av begreppet "låg täthet" är diskutabel.
men en vanlig jämförelse är den mellan enfamiljsvillor och hyreshus.
Enfamiljsvillorna har vanligen färre våningar och är placerade
glesare och. separerade av gräsmattor, landskap, vägar eller parkeringytor,
som är större på grund av att fler bilar brukas.
Låg
exploateringsgrad förorsakar i många kommuner att exploaterad mark
ökar i snabbare grad än invånarantalet.
En
annan sort av låg exploatering kallas ibland för "hoppa bock"
utveckling. Detta
uttryck har uppkommit på grund av avsaknaden av kontakt mellan de exloaterade
områdena. De kan t ex vara separerade av grönområden, som resulterar
i en genomsnittstäthet mycket lägre än den låga tätheten
beskriven ovan.
Detta fenomen att kräva infrastruktur för småområden
hör till detta och föregående århundrade.
Vanligen
ställs det krav på exploatören att avsätta en viss del av
den exploaterade marken för allmänt bruk som för vägar, parker
och skolor.
Förr när en lokal kommun byggde alla gator inom ett givet
område kunde en stad expandera utan avbrott med ett kontinuerligt cirkulationssystem.
Då fanns det möjligheter för en kommun att expropriera. Privata
exploatörer har vanligtvis inte denna möjlighet.
Det finns på många ställen stora nya bostadsområden som enbart innehåller bostäder, som av exploatörerna kallas för byar eller städer vilket är missledande då dessa termer betecknar platser som inte enbart innehåller bostäder.
Bostadsområden innehåller ofta svängda matargator och säckgator med få områdesentréer vilket medför många uppsamlingsgator.
Typiska
företeelser för Sprawl är:
•
Strip malls eller dagligvarucentra
•
Shopping malls
•
Snabbmatskedjor
En
konsekvens av markslöseriet är tillkomsten av "Smart growth"
som innebär att urbana tillväxtgränser anges.
I
Origon antogs en lag 1973 som begränsade arean för urban exploatering.
Kritik
Argument
mot urban sprawl går från skalan, mer konkreta effekter på hälsa
och miljö till mera abstrakta konsekvenser inbegripet grannskapsvitalitet.
Urban sprawl är associerad med ett antal negativa miljö- och allmänhälsoresultat. Nedan anges några argument mot sprawl.
•
Ökade föroreningar och tillit till fossila bränslen.
•
Ökning av trafik och trafikrelaterade olyckor.
•
Ökad dästhet.
•
Minskning av det sociala kapitalet.
•
Minskning av land och vatten. Både i kvantitet och kvalitet.
•
Ökade infrastrukturkostnader.
•
Ökade kostnader för personliga transporter.
•
Stadsdelens kvaliteter.
Livskvaliteten minskar genom att främja sprawl
livsstilen.
I den traditionella stadsdelen är sannolikt närheten
till arbetsplats, minuthandel och restaurang, caféer m m ett väsentlig
bidrag till att få ett balanserat stadsliv.
•
White flight
Segregerande effekter
Grupper
som opponerar sig mot sprawl.
Det Amerikanska Institutet för
Arkitekter rekommenderar inte sprawl utan i stället smart, blandstad med
byggnader tätt intill varandra som begränsar bilanvändandet, spar
energi och gynnar gåvänliga hälsosamma väldesignade stadsdelar.
Användare
som förespråkar sprawl
En professor i planering och ekonomi
i USA anför skäl till att många hushåll i USA, Canada och
Australien speciellt från medel och överklassen föredrar förortsslivsstilen:
Den
lägre tätheten medför mindre oväsen, ökad avskildhet,
bättre skolor, mindre kriminalitet samt en långsammare livsstil än
den urbana livsstilen.
Debatt
om trafik och utbytt tid
Trafikintensiteten tenderar att bli lägre,
farten högre och utsläppen lägre.
Risk för ökade huspriser.
Frihet
Det
finns några sociologer som påminner om att det finns en länk
mellan populationstäthet och antalet påtvingade regler.
Teorin går
ut på att när människor flyttar närmare varandra geografiskt
blir påverkan av varandra märkbart större. Denna potentiella påverkan
kräver tillkomsten av utökade sociala och legala regler för att
förhindra konflikter, trängsel
och ökad aggression.
_____________________________________
Tillbaka
till Götebors framtid index!
............
