.debatt

sammanfattning
LANDSARKIVET

cccccccccccc

bakgrund
Detaljplan för
TILLBYGGNAD AV LANDSARKIVET
inom stadsdelen Lorensberg i Göteborg

TILLBYGGNAD AV LANDSARKIVET

Landsarkivet byggs ut
Ur artikel i GP 2009- 08- 20 av Eva Heyman

Landsarkivet har fått klartecken för utbyggnad efter 7 år av överklaganden.

Ett tungt vägande skäl för utbyggnaden är otidsenliga lokaler för personalen.

Det är Klippan Kulturfastigheter AB som ansökt om att få bygga ut.

Nybyggnaden ovan mark utgörs av ca 5000 kvadratmeter . Till detta kommer ett parkeringsdäck ovan mark.

Utbyggnaden kommer att ritas av White Arkitekter.

En ny ingång i muren, från hörnet ViktorRydbergsgatan/Arkivgatan är planerad.

Nytt från Fastighetsnämnden
Ur protokoll från nämndmötet den 28 januari 2008.

Avtal avseende genomförande av detaljplan för tillbyggnad av Landsarkivet inom stadsdelen Lorensberg.
Godkänns

Yttrande (fp,m,kd)
Förslaget till detaljplan för tillbyggnad av Landsarkivet innebär att parkeringsnormen inte uppfylls.
Vi anser att det är olyckligt att frångå kravet på parkering enligt parkeringsnormen särskilt när det i detta läge är brist på parkeringsplatser.

Vid mötet 2007-11-19 bordlades ärendet på förslag
av Kjell Björkqvist.
Ur avtalet:Se nedan under Fastighetsnämnden.

--------------------------------

Nytt från Byggnadsnämnden
Ur protokoll från nämndmötet den 11 december.

Tillbyggnad av Landsarkivet
Nämnden beslutade:
att ärendet tas upp i byggnadsnämnden i bygglovsskedet.
att föreslå kommunfullmäktige anta detaljplan för tillbyggnad av Landsarkivet.

Fastighetsnämnden

Avtal avseende genomförande av detaljplan för tillbyggnad av Landsarkivet inom stadsdelen Lorensberg.
Vid mötet 2007-11-19 bordlades ärendet på förslag
av Kjell Björkqvist.

Ur avtalet:

Tjänsteutlåtande

Förslag till Fastighetsnämndens beslut.

Upprättat förslag till avtal mellan Göteborgs kommun och
KB Klippan Lorensberg 4:1 godkänns.

Ärendet
Ett förslag till detaljplan har upprättats för tillbyggnad av Landsarkivet.

Syftet: Att tillgodose Landsarkivets behov av ändamålsenliga ytor, dels att möjliggöra ny- och ombyggnad av lokaler för kontor och utbildning. Planförslaget innebär att den tillåtna användningen inom fastigheten blir arkiv, kontor och utbildning.

Detaljplanen ger förutsättningar för en tillbyggnad med
4600 kvm ovan mark samt 3800 kvm under mark inklusive parkeringsgarage.

Befintliga byggnader mot norr och väster skall bevaras.

Detaljplanen förutsätter att parkområdet söder om fastigheten rustas upp och en angränsande gång- och cykelväg längs Arkivgatan och Geijersgatan justeras.

Avtalet
För att reglera genomförande av detaljplanen har fastighetskontoret upprättat ett förslag till avtal med
KB Klippan Lorensberg 4:1 (fastighetsägaren).

Förutsättningen för avtalets giltighet är att detaljplanen, i allt väsentligt oförändrat skick, antas och vinner laga kraft.

----------------------------

TILLBYGGNAD AV LANDSARKIVET
Detaljplanen PDF

Ur Debattartikel i GT 15 februari 2007 (referat)
Inget behov av nya kontor mitt i parken

Grannarna uppskattar oerhört den fantastiska unika miljön med stora hus som omges av parker eller trädgårdar.
Grönskan känner de som extra viktig eftersom trafiken är intensiv och luften stundtals dålig. Det aktuella området är kulturhistoriskt intressant och av riksintresse.

Landsarkivet som tidigare ägdes av staten genom Vasakronan, har genom en bytesaffär hamnat hos en privat aktör som vill bygga, utöver befintlig bebyggelse i parken,
tre fyravåningshus plus parkeringsgarage under jord.
Det bärande argumentet som ligger till grund för förslaget
är att Landsarkivet och Universitetet behöver stora delar
av de nya ytorna till sin verksamhet.
Efter grannarnas kontakter med respektive organisationer framgår det att Universitetet inte behöver någon yta i
parken och att Landsarkivet inte verkar behöva mer yta,
utan nya handikappanpassade lokaler.
Grannarna ställer sig positiva till, om det säkerställs i planbestämmelsen, att Landsarkivet får nya handikappanpassade lokaler i för verksamheten relevant storlek.

De ställer sig däremot frågande till om en privat aktör, på tveksamma grunder, ska få utnyttja Universitetets och Landsarkivets goda namn för att få överexploatera parken och sedan hyra ut ytorna till högstbjudande.

SD, GM, KMH, RWA, SO, MH och NH
Debattörerna är boende i området.

Ur GT 2007-02-07 av Magrita Björklund (fp) och Olof Wickman (fp)
(referat)
Bygg inga kontor i denna trädgård

Tomten skänktes av Göteborg till staten för att användas
till landsarkiv. Den nye private ägaren vill nu bygga tre nya hus och en parkeringsanläggning i landsarkivets trädgård.

Nu finns förslag på en ny detaljplan för tillbyggnad av Landsarkivet som skulle innebära att en viktig del av Göteborgs kulturhistoriska arv försvinner.

Planen skall upp i byggnadsnämnden inom kort.
Om föreslagen utbyggnad får ske finns inte mycket kvar
av det som i dag gör området unikt.

Artikelförfattarna frågar sig om inte utbyggnadsförslaget strider mot kommunens bevarandeprogram där stråket från Vasaparken i norr till Renströmsparken i söder tas upp som
en särskildt värdefull miljö karaktäriserad av de fritt liggande byggnaderna som alla omges av parker, trädgårdar, öppna platser eller rymliga gårdar.

De påpekar också, att ett villkor enligt gällande plan för
att få bygga är att det måste vara en statlig eller kommunal ägare.

Som ett skäl till nybyggena anges landsarkivets behov av
nya lokaler och universitetets önskemål om undervisningslokaler, men även annan kontorsverksamhet kommer enligt planen att tillåtas.

Författarna har förståelse för att landsarkivet behöver ändamålsenliga lokaler samtidigt som det ur kulturhistorisk synpunkt är av stort värde att man även i fortsättningen bedriver sin snart 100-åriga verksamhet på samma plats.
De accepterar därför en mindre tillbyggnad.

Men skulle univesitetet behöva nya lokaler behöver de absolut inte ligga i direkt anslutning till landsarkivet.

De anser inte heller att det kan vara rimligt att ta parken i anspråk för att på spekulation bygga kommersiella kontorslokaler.

De har svårt att förstå att stadsbyggnadskontoret, trots
en omfattande kritik, kan föreslå en så genomgripande förändring att ett av stadens känsligaste områden helt
tappar sin karaktär.

De avslutar sin artikel med. Citat:Ligger det månne en
hund begraven!

2006-09-05

Ur
Detaljplan för
TILLBYGGNAD AV LANDSARKIVET
inom stadsdelen Lorensberg i Göteborg

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

INLEDNING
Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Detaljplanens bindande föreskrifter
framgår istället av plankartan och planbestämmelserna. Genomförandebeskrivningen
förtydligar detaljplanens syfte ur genomförandesynpunkt.

ORGANISATORISKA FRÅGOR
Tidsplan
För detaljplanen gäller följande tidsplan:
Samråd 2:a kvartalet 2004
Utställning 4:e kvartalet 2006
Antagande 1:a kvartalet 2007

Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner
laga kraft.

-------------------------------
2006-09-05

Ur

Detaljplan för tillbyggnad av Landsarkivet
inom stadsdelen Lorensberg

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE

Byggnadsnämnden beslöt 2004-04-27 att genomföra
samråd för planförslaget.
Förslaget har sänts för yttrande enligt bifogad lista över samrådskrets (bilaga 1)
under tiden 5 maj 2004 - 15 juni 2004.
Förslaget har varit utställt på Stadsbyggnadskontoret och
på Stadsdelsnämnden
Centrum under samrådstiden. Ett samrådsmöte ordnades
den 18 maj 2004 på Stadsbyggnadskontoret.

SAMMANFATTNING
Under samrådstiden har det inkommit ca 35 yttranden.

Under samrådet har det inkommit en rad remissvar med kritiska synpunkter till förslaget.
Länsstyrelsen befarar att en ändring av ändamålet kan
skada riksintressen inom kulturvården. Kulturnämnden
anser att det är viktigt att Landsarkivet i fortsättningen
finns kvar på plats, en mindre tillbyggnad bör prövas med hänsyn till kulturmiljöintresset.
Fastighetsägare och boende i området är kritiska till den
höga exploateringen, till att träden i parken försvinner och
till att kulturmiljön förstörs.
Synpunkterna vid samrådet har lett till att fastighetsägaren har inkommit med ett reviderat skissförslag. Det reviderade förslaget tillmötesgår till viss del de invändningar som kommit in under samrådet.

Kulturnämnden
Planförslaget innebär stora förändringar både inom kvarteret och i den omgivande
miljön. En tillbyggnad från 1950-talet rivs. Större delen av den nuvarande trädgården
bebyggs och kvarteret blir nästan helt slutet med en kringbyggd gårdsyta
som utgörs av "ett planterbart bjälklag". Granitmuren intill
den nuvarande huvudentrén
mot Geijersgatan förändras bland annat genom en garageinfart.
Den nya delen blir ett framträdande, delvis dominerande inslag i hörnet mot Arkivgatan-
Geijersgatan. Vyn mot de karaktäristiska tegelfasaderna i angränsande
bostadskvarter från Geijersgatans nordvästra del och
Viktor Rydbergsgatan i söder skyms delvis av nybyggnaden.
Kulturnämnden anser att det är angeläget att Landsarkivets verksamhet ges möjlighet
att ligga kvar i sitt nuvarande centrala läge. Den föreslagna utbyggnaden är
för omfattande från kulturmiljövårdens synpunkt och en mindre nybyggnad bör
prövas.
Särskilt viktigt är det att den föreslagna nybyggnadsdelen i kvarterets norra del
närmast korsningen Arkivgatan-Geijersgatan utgår och att trädgården bibehålls
här.
Kommentar: Fastighetsägaren har inkommit med ett nytt skissförslag där Kulturnämndens
synpunkter till stora delar beaktas. Förslaget innebär en något mindre
byggnad som ligger indragen på tomten, närmare de
befintliga byggnaderna. Träden mot Arkivgatan står kvar
och man får kvar karaktären av hus i park. Garageinfarten
ligger kvar mot Geijersgatan. I hörnet Arkivgatan-ViktorRydbergsgatan tas två nya mindre öppningar upp i muren, detta blir en ny entré till kvarteret för
gående. Nybyggnadsdelen i kvarterets norra hörn under markplanet utgår.

SAKÄGARE
Gemensam skrivelse från berörda grannfastigheters ägare
Förfarandet
Detaljplaneförslaget innebär att byggnaderna kan användas till kontor, innefattande bl. a. hotell- och konferensverksamhet och en byggnad kan användas för handel innebärande i princip all verksamhet som innefattar köp och försäljning av varor och tjänster till konsument. Förfarandet bör göras om och grundas på ett program. Det saknas skäl som medför att ett program kan anses onödigt.

Motiv för detaljplanen
Motiven ifrågasätts. Användningsbestämmelserna medför
att byggnaderna kan tas i anspråk för kontors- och skolverksamhet samt handel. Landsarkivets verksamhet
kan inte typiskt eller självklart anses omfattas av användningsbestämmelserna.
Landsarkivet har inte behov av mera än cirka hälften av den yta som detaljplanen möjliggör, vilket innebär att finns en överetablering av ca 5000 kvm för vilket vägande skäl saknas.
Om syftet med planen ska tillgodoses bör bestämmelserna vad avser användningssätt kompletteras enligt Boverkets anvisningar och t ex anges att användningen av
kvartersmark avser allmänt ändamål. I avsaknad av sådana bestämmelser ska detaljplanen bedömas som tillskapande av kommersiella lokaler och i föreliggande skick inte antas.
Alternativ utformning
Kulturmiljön är unik och av riksintresse. Området värderas högt i den kommunala bevarandeplanen och området med dess park och bebyggelse anses så värdefull och så särpräglad att det bör bevaras. Mindre genomgripande förändringar ska eftersträvas. Behovet för Landsarkivet
borde gå att tillgodose genom att uppföra en huskropp i
nära anslutning till de redan befintliga.
I förhållande till 1907 års detaljplan kommer delvis prickat område tas i anspråk.
Marken får bebyggas med två våningar under ett planterat bjälklag. I praktiken innebär förslaget uppförande av en byggnadskonstruktion i direktanslutning till
gågata vilket strider mot de ursprungliga tankarna för området och medför olägenheter
för omgivningen, Vi begär därför att förslaget omarbetas i denna del.
Stenmuren har givits skyddsbestämmelser för att dess karaktär ska bevaras. Fönsteröppningarna mot Arkivgatan-Geijersgatan ska inte tillåtas eftersom murens
karaktär helt går förlorad till förmån för kommersiella intressen.
De föreslagna byggkropparna medför avsevärda förändringar av kvarteret och kommer att bli dominerande för
omgivningen.
Antalet våningar bör bl. a. mot
Landsarkivets faktiska behov begränsas. Takutformningen
är väsentlig. Enligt informationsmaterialet är taken helt
platta vilket är främmande för området och inte kan accepteras.
Trafik mm
Enligt förslaget innebär detta en trafikökning på lokalgatunätet. Biltrafiken kan genom ett stort antal besökande komma att öka avsevärt om byggnaderna inte
kommer att tas i anspråk för Landsarkivet utan för rent kommersiella ändamål.
Gatuparkeringen i området kan inte förväntas bli oförändrad utan brist på pplatser kommer att uppstå i en redan
besvärlig situation.
Övrigt
Eftersom Klippan Kulturfastigheter AB genomgående angetts som fel privat ägare utgår vi från att avtal t ex vad avser ombyggnad av gång- och cykelbanan kommer
att ske med rätt ägare.

Kommentar:
Förfarandet
Ett program har inte ansetts nödvändigt då syftet med planen är förenlig med översiktsplanen. Översiktsplanen anger markanvändningen till i huvudsak större
institutioner såsom kultur, högskolor, sjukhus mm.
Annan markanvändning kan alltså också förekomma. Kvarteret kommer att användas i huvudsak för kulturinstitutioner och högskola. I det nya skissförslag som redovisas har planbeteckningen H, handel, utgått. Stadsbyggnadskontoret bedömer fortfarande att program inte är nödvändigt. Den demokratiska processen har tillgodosetts genom plansamrådet,där berörda parter har fått yttra sig och synpunkterna vägts in i ett reviderat förslag.
Motiv för detaljplanen
Det nya skissförslaget har minskats i yta och speglar mera behovet för Landsarkivet och universitetet. En viss överyta är lämplig att ha för eventuella framtida behov. Ytan är
klart mindre än vad 1907 års plan medger.
Planbeteckningen A = allmänt ändamål, utgick i och med PBL:s införande. Idag krävs en närmare angiven användning av marken. Markanvändningen för skola och kontor bör behållas.
Landsarkivets och Universitetets verksamheter ryms inom de begreppen. Bestämmelsen som tillåter handel föreslås utgå.
Alternativ utformning
Området är av riksintresse för kulturminnesvården. Det innebär inte förbud mot förändring eller nybyggnad utan
att man ska ta hänsyn till de kulturhistoriska
värdena. Bostadsfastigheterna utmed Arkiv- och Geijersgatan ingår i den värdefulla miljön och bildar med Landsarkivet ett öppet stadsrum. Miljön skulle avsevärt
förändras om planförslaget genomfördes. Stadsbyggnadskontoret föreslår i ett omarbetat förslag en indragen bebyggelse som mera underordnar sig Landsarkivets ursprungliga byggnader och i mindre omfattning påverkar det öppna stadsrummet mot Arkiv-
och Geijersgatan. Den bebyggelsefria zonen mot
Arkivgatan i 1907 års stadsplan föreslås behållas och
utökas. Som kompensation föreslås ett visst intrång i bebyggelsefria zonen mot Viktor Rydbergsgatan. Underbyggnadsrätten i hörnet av Arkivgatan och Geijersgatan tas bort så att stenmuren kan lämnas orörd. Möjligheten att ta upp en garageport mot Geijersgatan bör behållas då läget är mest lämpligt ur trafiksynpunkt och
med hänsyn till marknivåer.
Stor omsorg bör ägnas utformningen. De nya byggnaderna blir indragna från gatumiljön och får karaktär av
"hus i park". Därmed kan takutformningen
vara friare gentemot Arkivgatan, men självfallet är utformningen av mycket stor betydelse.
Trafik
En utökad bebyggelse medför en trafikökning i lokalgatunätet. Efter genomförande kommer kvarteret att ha en klart lägre exploateringsgrad än vad 1907 års plan medger och vad som omgivande bostadskvarter har. Då området har god tillgänglighet till kollektivtrafik bedöms
den tillkommande trafiken som marginell.
Genom att anställda numera i regel får betala för parkering vid sina arbetsplatser förväntas andelen som använder kollektivtrafik att öka.
Övrigt
Gatumarken är kommunal, avtal tecknas efter överenskommelse med Fastighetskontoret.

Ur
Antikvarisk utredning inför detaljplanearbete.

Planförslaget innebär att Landsarkivet kommer att uppfylla
de krav som ställs på arkiv och även i fortsättningen samt
på lång sikt kommer finnas krav på sin befintliga plats, dock till stor del i nya byggnader. Detta bedöms som ett tungt argument för förslaget.
Det innebär en stor förändring i stadsbilden. Det är viktigt
att dra in tillbyggnaden längs Arkivgatan för att bevara trädraden och ge lite mera luft.
Det är viktigt att tillbyggnaden i perspektiv inte skymmer befintliga byggnader.
Det nya förslaget ger det ursprungliga byggnadskomplexet
en bibehållen betydelse som huvudmotiv sett från entréfasadernas perspektiv.
Planförslaget innebär Q-märkning avseende befintlig bebyggelse samt skyddsföreskrifter.
Detta innebär ett utökat antikvariskt skydd för ursprungliga byggnader.

Till forum!

--------------------------------------------------------------------

............

...........