till startsidan!

Till forum!

Till innehåll om Södra älvstranden!

Till utredningar mm om
södra älvstranden!

Till sammanfattning av artiklar

Till Dialog om
Södra Älvstranden

Till vattenflödet i Göta älv!

.debatt

sammanfattning{
SÖDRA ÄLVSTRANDEN
Från
Gullbergsvass till Saltholmen Helhetenc..........................

Sammanfattning av införda artiklar

GP-artiklarna i orginal se
www.gp.se
cccccccccccc

bakgrund.

2008-08-28
Ur Plan Skeppsbron, Göteborg
Våren 2007 bjöd Stadsbyggnadskontoret i Göteborg in fyra "lag" att ta fram förslag till Skeppsbrons utveckling.

Under hösten 2008 är det tänkt att ett detaljplaneförslag ska presenteras och gå ut på samråd. Kajer och spårväg ska börja byggas under 2009 och de första bostäderna beräknas kunna tas i bruk under 2011.

Resultatet av de parallella arkitektuppdragen ska efter bearbetning kunna utgöra underlag för avvägning mellan olika intressen inför nästa steg i den formella plan- och genomförandeprocessen, dvs upprättandet av detaljplaner.

2008 03 27
Ur atiklar i GP (referat av AP)
Stena vill ha kontor på tunneln (av Gunilla Skoog)
Första stora bygget på Södra älvstranden kan bli ett handelshus för Stena. Där erbjuds också ostindienfararen Götheborg en plats.

Stena har begärt planläggning av kvarteret Barkassen, mellan Folkets hus och färjeterminalen. De vill vill samla sina verksamheter i ett gemensamt handelshus. Hur byggnaderna skall utformas beslutas efter parallella arkitektuppdrag. En del av lokalerna kommer att hyras ut till andra kontor.
Bostäder är inget alternativ så nära tunnelmynningen.
Lars Ivarson ser det som fullt möjligt att Stena kan genomföra sitt bygge inom ett par år.

I Stenas vision finns också plats för verksamheter med anknytning till ostindienfararen.

Besluten börjar från botten (av Gunilla Skoog GP)
Besluten om nya bostäder vid Södra älvstranden dröjer. Nu diskuteras vad som ska ske i bottenvåningarna på husen.

Underlaget till detaljplan väntas vara klart att presentera för byggnadsnämnden i höst.

Design och utformning är viktigt. Men det är mycket annat att tänka på också, säger Mats Andersson.

Visionerna riskerar att försvinna (av Peter Lenken GP)
Göteborgarna har haft tusen idéer om Södra Älvstranden. Visionerna riskerar att försvinna när processen går vidare.

Visionsfasen går nu över till planarbete och business. och då finns begränsade möjligheter för göteborgarna att påverka.

Politikerna har bestämt att utbyggnaden av Södra älvstranden inte ska kosta kommunen något.

2007-11-22
Ur debattartikel i GP av Erik Linn (referat)
En stadsarkitekt skulle öppna för nytänkande
Artikelförfattaren ställer sig frågan om det kommunala utvecklingsbolaget verkligen har åstadkommit den goda staden på Hisingens sydsida? I så fall anser han att det finns anledningar att vara bekymrad för framtiden.
Han anser vidare att det är glädjande att det blir debatt kring den arkitektur som uppfattas som likriktad.
Nyfunkis är det enda stilbegrepp som existerar i media idag.

Får vi fler begrepp tror han att kanske de skillnader som faktiskt finns blir synliga och kommunikationen mellan arkitekterna och allmänheten stärks.
Då kan vi slippa det omöjliga önskemålet om byggnader i gammaldags stil.

Han ser älvstränderna som det absolut viktigaste projektet. Därför är det märkligt att Norra Älvstranden inte utvärderats offentligt, innan samma organisation gavs ansvaret för den södra. Där uteblev den utlovade goda blandstaden.
Få butiker och dålig integration med de bakomvarande äldre stadsdelarna omnämns som exempel.

Nu skall vi avgöra den centrala stadens framtid.
Är utvecklingsbolaget Älvstranden verkligen nöjd med vad de åstadkommit hittills frågar han sig.
Han påpekar att många upplever att de parallella stadsanalyserna med medborgarinslag från 2005 som ett spel för gallerierna.

Det nu aktuella parallella arkitektuppdraget begränsades till bara fyra förslag.
Han ifrågasätter om dessa belyser alla tänkbara lösningar inför den kommande planprocessen.

Erik Linn ställer sedan upp tio önskemål för arkitektur i Göteborg.

1. Utvärdera älvstrandmodellen offenligt...
2. Återinför stadsarkitektämbetet...
3. Höj det kollektiva självförtroendet hos stadsbyggnadskontoret.
4. Arrangera fler ordentliga arkitekttävlingar...
5. Låt vid varje inbjuden arkitekttävling ett ungt arkitektkontor delta som dark horse.
6. Arrangera utställningar om internationell, samtida arkitektur...
7. Utveckla bilparkeringslösningar...
8. Låt en arkitektstudent vid Chalmers få kosta lika mycket som sina studentkollegor i Oslo och Köpenhamn.
9. Koordinera arkitekturutbildningen med handelshögskolan...
10. Fokusera på att bygga stad när Göteborg utvecklas...

--------------------------------------------------

2007- 05- 22
Planerna tar form för Södra älvstranden
Ur artikel i GP av GS
Redan i slutet av juni ska de utvalda arkitektkontoren presentera sina första utkast och tankar.

Kajer flyttas längre ut i älven. 200 båtplatser och en badanläggning planeras mitt i stan. Nya bostäder ska växa upp på parkeringsytorna - och kanske där rivna byggnader lämnar plats.

Arbetet går nu in i en mer konkret fas med parallella uppdrag för området mellan Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen.

Arkitektkontoren som valts ut är:

Henning Larsen Architects, Köpenhamn,
Erséus Arkitekter AB/ Malmström & Edström Arkitektkontor AB, Göteborg,
HMXW arkitekter AB, Stockholm
Schmidt Hammer Lassen/Liljewall Arkitekter, Aarhus och Göteborg

De slutliga förslagen skall vara klara för utställning och bedömning i september.

Förutsättningar:
Den flytande parkeringsanläggningen skall bort.
Gästhamn för ca 200 småbåtar.
Badanläggning för barn och vuxna.
Ny terminal för färje-och skärgårdsbåttrafiken vid Stenpiren.
Kajen mellan Rosenlund och P-arken flyttas ut ett femtiotal meter.
Stråket reserveras för dem som går eller kommer med cykel.
Nya kajer måste byggas högre för att stå emot framtida klimatförändringar med mer vatten i älven.
Merkur- och Kinesiska Murenhusen kan antingen rivas eller bevaras. Arkitekterna skall belysa båda aspekterna.
Rosenlundsverket måste vara kvar, men förskönas.
Tvåvåningsbyggnaden mot Stora Badhusgatan kan rivas.

Arkitekterna ska ge förslag till byggnader som rymmer handel och andra verksamheter i bottenplanet och huvudsakligen bostäder i de övre våningana.

Alternativ med både traditionell kvartersbebyggelse och friare grupperingar ska prövas.

I uppdraget ingår att beskriva hur det offentliga rummet kan bli en både säker och vacker miljö.

2007-01-23
Referat GPdebatt
Artikel av frilansjournalisterna
I-B Hermansson, C Wigerfelt, S Reuterstrand
Viktigt med demokrati och insyn när staden planeras

Författarna vill påpeka vikten av en fortsättning av "Dialog Södra älvstranden", och menar att dialogförsöket tydligt visar hur en öppen diskussion kan tillföra värdefulla visioner om vad som gör en stad attraktiv. Samtidigt riktar de stark kritik mot politikernas sätt att agera under tiden dialogen pågick.
Trots detta föreslår de att politikerna tar initiativet till skapandet av en mer permanent neutral arena till vilken inbjuds alla slags intressenter för diskussioner om stadens fortsatta utveckling.

De påpekar att omvandlingen av Göteborgs centrala delar bara har inletts. Hur medborgarnas engagemang tas tillvara blir en viktig fråga.

När politikerna för två år sedan oväntat* bjöd in göteborgarna till en bred diskussion om hur Södra älvstranden ska omdanas, skapades två arenor för detta - Göteborgs stadsmuseum och www.alvstaden.se. Webbplatsen driven av artikelförfattarna.

Dessa arenor har varit oberoende parter i det som kallats Dialog Södra älvstranden.

Dialog Södra älvstranden är nu i huvudsak avslutad i och med att bägge dessa arenor stängts.
Älvstranden utveckling AB har nu valt att själva stå för information och lämna plats för debatt via sin egen hemsida.
Med tanke på bolagets egenintresse i frågan anser författarna att detta är ett olyckligt beslut.

Författarna ställer frågan: Vilka lärdomar kan man dra av Dialogen och finns det behov av och möjlighet till en bredare offentlig debatt?
De anser att det är viktigt att fortsätta utveckla det försök till utvidgad demokrati och ökad insyn som Dialogen innebar.

Bortom Södra älvstranden finns områden som möjliggör genomgripande omvandling av centrala delar av Göteborg. Här anser de att det är viktigt med en breddad diskussion med lärdomar från Dialog Södra älvstranden som grund.

Stadsplaneringen har på senare tid blivit en större fråga. Den omfattar inte bara hus och vägar utan det mesta som rör vardagslivet i stadsrummet och i förlängningen många viktiga demokratifrågor.

Författarna påpekar att Dialogen bär tydliga spår av att ha varit ett pilotprojekt. Det har funnits ett flertal oöverskådliga ledningsstrukturer för projektet. Vikten av fria arenor för debatt var man inledningsvis överens om.

Dialogen nådde främst välutbildade människor bosatta i centrala delar av stan.

Författarna efterlyser aktiva politiker.
De frågar sig om politikerna haft en dold dagordning.
Politikerna höll sig utanför de offentliga diskussionerna.

Den viktigaste lärdomen från Dialogen är att demokrtin i stadsutvecklingsfrågor pockar på förnyelse.

Ref. AP

*För medborgarkraften.com var inbjudan inte oväntad.
I en skrivelse till Kommunstyrelsen begär medborgarkraften medborgarnas medverkan i planeringsarbetet. I svaret som följde lovades att så skulle ske.
Vår skrivelse under Nyheterbrev 2004-04-13!

Ur
Kommentarer och svar från GP:s webbsida
(max 500 tecken)

Kommentar från AP /medborgarkraften.com
Då: Underifrånrörelser (tes) -medborgarkraft i ÖP99 - ovanifrångrupper (antites)
Nu: Olika former av delaktighet har prövats. Syntesen! Det är medborgare som Ni som skall ta initiativet till arenan. Utnyttja Era nätverk och nyvunna erfarenheter. Engagera intressenterna. Skapa en plattform på nätet och i pressen där medborgarna kan lägga upp sina inlägg och där förutsättningar ges för nya projekt och processer.

Svar till Arne Person
inlägg av: S R o CW

Vi menar att en sådan här satsning är större än någonting som kan bäras av ideella krafter. Skall man få kontinuitet i verksamheten krävs pengar. Ett forum på nätet kräver daglig tillsyn.
Vi kommer dock att arbeta vidare för en diskussion om stadsbyggnadsfrågor i vid mening genom Nätverket för en kritisk offentlighet i Göteborg (NOG).

Replik AP/medborgarkraften.com
För att skapa stort krävs ofta ideella krafter. Jfr t ex ... Miljörörelsen blir bärkraft i ÖP93. Medborgarrörelsen. blir medborgarkraft i ÖP99. Det sociala perspektivet är alltför stort för att inte ta hjälp av ideella krafter. Ni skulle kunna arbeta fram ett koncept till handlingsplan för "det sociala perspektivet" så attraktivt att ingen brist på objektiva sponsorer skulle finnas. Konkurrens-bär-medborgarkrafterna skall balansera inte styra varandra.

2006 september
Ur "älvstrand"
Planprogram i höst för Södra Älvstranden
Under hösten beräknas det att bli ett programsamråd om Södra Älvstranden.
Då kommer flera aktiviteter att anordnas, bland annat utställningar samrådsmöte och stadsvandringar.

Arbetet med planprogrammet pågår för fullt på SBK.
Utgångspunkter är dels den tidigare planeringen, dels de stadsanalyser som presenterades av sex lag i december 2005.

Enligt en preliminär tidplan kommer byggnadsnämnden i oktober att besluta om programsamråd. Den formella utställningen av programmet kommer sedan att genomföras under november och december.

Kommunfullmäktige kan godkänna programmet under Januari-februari 2007.

Den första detaljplanen omfattar sannolikt Skeppsbron och kan bli klar under 2008.
Första inflyttning kan ske tidigast 2010.

2006 januari
I artikel i GP 2005- 04- 06 sades att
alla skall få säga sitt om ny älvbro.
Nu föreslår (enligt artikel i GP) Kjell Björkqvist, Lennart Duell och Helena Holmberg att det skall göras en förstudie om miljövänlig färjetrafik över Göta älv som alternativ till den planerade gång- och cykelbron. Annelie Hulthén vill att byggnadsnämnden utreder.

2005 08 19
Medborgargrupperna är utsedda
Ur forum för Dialog Södra Älvstranden

Målet har varit att få en för Göteborg representativ spridning inom kriterierna kön, ålder, etnisk bakgrund och sysselsättning. Urvalet har därför skett dels utifrån dessa kriterier och dels genom lottning. Under sommaren har ytterligare nästan 50 ansökningar kommit in och sammanlagt har ca 300 ansökt. Nu har 30 personer valts ut.

2005 07 04
Förlängd ansökningstid
Ur forum för Dialog Södra Älvstranden
248 personer vill vara med i de medborgargrupper som ska arbeta tillsammans med de projektledare som nu har utsätts. Många av dessa är kunniga och spännande göteborgare på många sätt. Felet är bara att de inte fullt ut är representiva för staden. Därför förlängs tiden i ett försök att få in fler ansökningar.

Ansökningstiden är förlängd till den 9 augusti.

2005 04 06
Ur Fria ord i GP 2005- 04- 19 av TL (referat)
Blanda nytt och gammalt
TL refererar till Kjell Björkqvist artikel den 7 april i vilken han hänvisar till erfarenheterna från Köpenhamn, och hur man där framgångsrikt låtit äldre och samtida arkitektur samsas.

Låt oss skapa ett mångfacetterat Göteborg både med riktigt häftiga höghus i stil med turning Torso i Malmö och läckert bevarade stadsmiljöer som Slottsberget på Hisingen skriver TL.

Oslo har ett eget stadsförnyelse kontor EBY

Det viktigaste är kanske inte att enbart offentliga parter är drivande utan att vi får en dynamisk stadsutveckling där både ofentliga och privata initiativ tar ansvar och har möjlighet att utveckla staden.

2005 04 06
Ur artikel i GP 2005- 04- 06 av AS (referat)
Alla skall få säga sitt om ny älvbro
Förslaget om en gång-och cykelbro över älven i centrala Göteborg ska nu skickas ut på remiss till alla berörda.
Det beslutade byggnadsnämnden 5 april.

Miljöpartiet och vänsterpartiet är förtjusta i förslaget. Folkpartiet och kristdemokraterna är tveksamma till nyttan och kostnaden. Olof Wickman (fp) tror att en färja skulle vara bättre för att den inte skulle störa båttrafiken på älven. En bro skulle kosta 300 miljoner kronor vilket innebär en årlig kostnad på 20 miljoner kronor mot 10 miljoner kroner per år för att driva en färja.

Inom kort väntas trafikkontoret presentera närmare detaljer om hur en bro skulle fungera tekniskt, användas och beröra båttrafiken.

2005 04 01
Ur artikel i GP 2005 04 01 av AS (referat)
Planerade älvbron kan stå klar redan 2008
Kommunen måste stå för kostnaden på en kvarts miljard
Gång- och cykelbron är planerad att gå mellan Packhhuskajen på Kasinots gavel mot Stenpiren och Cityvarvets nordsöstra hörn.
Enligt stadsbyggnadskontoret är bron "ett nödvändigt bidrag till ett hållbart trafiksystem och till uppsatta mål".

Stadsbyggnadskontoret har nu offentliggjort ett första förslag till detaljplan och på tisdag 5 april, ska byggnadsnämnden ta ställning till om förslaget ska skickas på remiss.
Stadsbyggnadskontoret har kommit fram till bland annat följande:
Bron bör vara låg för att vara bekväm.
Den segelfria höjden blir bara sex meter. Älvsnabbens turer föreslås därför kortas av. De kräver 11 meter.
Bron bör bara ha en öppning.
Den bör vara en enkel skapelse.

Nästa vår skulle byggnadsnämnden kunna anta den nödvändiga detaljplanen.Bron skulle kunna stå klar 2008. Kostnaden har tidigare uppskattats till mellan 200 och 300 miljoner kronor.

2005 03 19
Dialog om
Södra Älvstranden
Utställningen "Dialogen Södra Älvstranden" invigs på Göteborgs stadsmuseum av Göran Johansson.

2005 03 15
Göteborgs Stadsmuseum
Seminarium om Waterfronts - ett europeiskt projekt om hur man utvecklar nya stadsdelar vid vatten.
John Worthington höll i seminariet.
Materialet kommer förmodligen inom kort att finnas på den nya kommunala hemsidan www.alvstaden.se

2005 03 14
Dialog om Södra Älvstranden
Ur artikel i älvstrand
Dialogen om Södra Älvstranden har börjat.
Göteborgarna får många olika möjligheter att informera sig och påverka utvecklingen.
Den centrala mötesplatsen för processen blir Göteborgs Stadsmuseum.
Dialog Södra Älvstranden är namnet på den hemsida som tagits fram. (www.alvstaden.se)
Hemsidan är en digital mötesplats som ska understödja en öppen debatt. Här kan göteborgarna både få information och komma med egna förslag.

Ur debattartikel i GP 2005-03-13 av Leif Bernholdsson (referat)
Här finns unika möjligheter att skapa
ett nytt Göteborg
Det behövs en helhetssyn som tar tillvara de unika kvaliteterna, skriver Leif Bernholdsson och presenterar en trestegsmodell.

Målet är en stad vid älven med blandstadens kvaliteter.
Ett stort steg har redan tagits när en del av Norra Älvstranden omvandlats till ett stadsområde med bostäder och arbetsplatser. Samtidigt har staden vuxit ner till älven på södra sidan. Man står nu inför ett vägskäl. Hur skall stadsbyggandet fortsätta? Det är nu viktigt att ha en klar strategi som från en helhetssyn tar tillvara de möjligheter som finns att lyfta fram de för Göteborg unika kvaliteterna.

Göteborg med sina kanaler och vallgraven och sin "waterfront" är en sådan unik tillgång. Den möjlighet som nu finns att på ett tydligare sätt knyta ihop staden runt älven kan också locka fram nya kvaliteter.

Älven och Frihamnen är viktiga för Göteborg som sjöfartstad. Stadsbyggnadsstrategin bör utgå från att behålla en handlingsfrihet så att dess kvaliteter kan utvecklas. Det kommer att kräva flera decennier att utveckla den centrala markresurs Göteborg har utmed älvstränderna.

En strategi för en sådan process kan beskrivas i tre steg där varje steg leder fram till en helhet.

Steg1. Internationellt resecentrum och Södra älvstranden
När Götatunneln är klar är trafikbarriären borta.
Götatunneln är dock en barriär öster om Lilla Bommens hamn. Staden har heller inte fått ett bättre samband mellan älvstränderna.

En lösning på dessa frågor kan vara att vända Götaälvbrons södra fäste norrut och ansluta till en trafikplats norr om nedfarten i tunneln.
Då finns också möjlighet att fortsätta spårvägen i Nils Ericksonsgatan över till Hisingen via en ny gång- och kollektivtrafikbro. Götaälvbron slipper att bära spårvägstrafiken.

Den nya bron innebär en möjlighet att etablera ett resecentrum där tåg, buss, spårväg och internationell färjetrafik kan nås inom 500 meter mitt i staden.

Steg 2. 1600-talsstaden och världsutställning
Genom att Götaälvbrons södra fäste flyttas och upp- och nedfarter i tunneln kommer norr om tunnelpåslaget kan Götatunneln överdäckas, därmed friläggs stora ytor mellan Östra Nordstaden och Lilla Bommen.

Den nya bron kan sätta fart på stadsbyggandet i frihamnsområdet, vilket skulle ge stöd både för centrala Hisingen och city samtidigt som stadsdelarna kommer närmare varandra.

Steg 3. Gullbergsvass och Ringön
Västlänken Göteborgs centralstation till en genomfartsstation och en stor del av bangårdsområdet friläggs för annat. Detta sätter fart på omvandlingen av Gullbergsvass till en modern stadsmässig bebyggelse.

Möjligheten öppnar sig i detta läge också att knyta ihop centrala Göteborg genom kollektivtrafiklinje från evenemangsområdet via Gullbergsvass över älven.
Västerut behövs södra centrumleden för biltrafik. Längre västerut kan kryssningshamn etableras utanför Älvsborgsbron i Ryahamnen. Ny bro från Järntorget till Lundbyvass för gång, cykel- coch kollektivtrafik behövs för att förbättra samband i det centrala stadsområdet.

Med steg tre skapas en helhet för hela centrala Göteborg.

-----------------------------------------

2005 02 10
Ur artikel i GP
Dags för öppen debatt om älvstranden
I en rapport som kommunstyrelsen godkände den 9:e februari gör stadskansliet den bedömningen att det kan bli en öppen debatt om utvecklingen av Södra älvstranden redan första halvåret i år.
Enligt stadskansliet bör det offentliga samtalet om Södra älvstranden koncentreras till en fysisk plats, gärna Göteborgs Stadsmuseum.

Stadskansliet anser också att någon form av tävling kring utformningen av den älvnära staden kan vara värdefull. Inte en traditionell tävling utan snarare en mångfald av stadsanalyser med ett brett anlag.

2005 01 31
Debattartiklar om vattenflödet i Göta älv.
Läs vattenflödet i Göta älv!

2005 01 07
Artikel i GP av Anders Sahlberg (Referat)
Så kan Göteborg se ut...
om handelskammaren får som den vill - och staten ställer upp

Köpmännen och industrin vill inte ha fler politiska långbänkar om nya broar över älven i Göteborg.
Handelskammaren önskar i stället ett stort paket med halvdussinet bilbroar och långa motorvägstunnlar runt stan.

Genom att Göteborg har flera stora, centralt belägna gamla industriområden som kan exploateras på nytt så ger detta stan utrymme för en problemfri förstoring av city enligt Handelskammaren.

Den anser också att älven är en barriär, eftersom det saknas fasta förbindelser på en dryg halvmil mellan Göta älvbron och Älvsborgsbron.

Dessutom anser Handelskammaren att det behövs två långa biltunnlar öster och söder om centrala Göteborg: Kålltorpsleden öster om dagens E6, från Kallebäcksmotet i söder till Munkebäcksmotet på E20 i norr. Södra Centrumleden från E6 i öster under stan till Majorna/Stigberget i väster och vidare på bron till Slottsberget/Lindholmen och Lundbyleden.

På ett par av Handelskammarens önskade broar kan spårvagnar få plats men annars är det mest bilar som gäller.

Handelskammarens vd Anders Källström gör inget för att dölja att ett finmaskigt nät av motorvägar - med alla broar och tunnlar - är ett av de viktigaste medlen för att uppfylla intresseorgaisationernas syfte, att medlemsföretagen ska göra fler affärer och sälja mer.

Som det är idag så tar projekten ett steg framåt och sedan ofta två bakåt. Utvecklingen internationellt går så fort att vi inte har råd med sådana väntetider och bakslag, hävdar Handelskammarens vd.

___________________________

2004 12 09
Artikel i GP av Ulf Nyström (Referat)
2006 kan förslag om älvstranden vara klara
Enligt Lars Ivarsson, vd för Norra Älvstranden Utveckling AB (Nuab) kan processen för södra älvstrandens framtid inledas med tankar i vår, visioner, seminarier och debatt i massmedia, tävling nästa höst, behandling nästa vår och färdiga förslag vid Götatunnelns invigning sommaren 2006.

Nuab skall enligt kommunens beslut stimulera till öppen debatt och det finns absolut ingen anledning att stressa fram några färdiga ritningar. det viktigaste är att kasta fram förslag, diskutera visioner och låta alla komma till tals.

Det finns alla möjligheter att låta medborgarna, som redan visat sig mycket engagerde, få ett betydande inflytande.

2004 11 24
GP FRIA ORD av
Pelle Bergendahl
Gör Göteborg till en flodstad (Referat)

PB vill lösa Göteborgs trafikproblem och älvsträndernas stadsbyggnadsfrågor genom att förvandla staden från en hamnstad till en flodstad.

Han förklarar att i hamnstaden är älven något som fjärmar stadsdelar och människor från varandra. I flodstaden förenar älven de båda strändernas aktiviteter.

Han rekommenderar ett besök i London, Paris, Wien och Budapest för att där se hur stadsbyggarna hanterar älvarna till glädje för stadens människor.
Han vill att vi skall lägga hamnstadseran bakom oss och vinna ett antal bra förändringar med den nya flodstaden:

• Många låga broar. Vid brofästena uppstår på båda sidor naturliga samlingsplatser.
• Utan behov av utrymmen för de stora fartygen kan älven smalnas av.
• På de nya ytor man då vinner på kasettaken bygger vi ett Göteborgs eget Battersea Park av Londonmodell.
• Hänvisa vänertrafiken till den efter behov upprustade leden i Nordre älv upp till Kungälv.
• Färjorna ligger behändligt i majnabbe. Gräv upp den igenlagda hamnbassängen.
  
  PB avslutar med "Vi vinner en stadsmiljö i stället för ett industriområde".
  ------------------------------
  

2004 11 22
GP DEBATT av
Mikael Janson KF (fp) och vice ordf Spårvagnsstyrelsen
Staden ska utvecklas - inte avvecklas (Referat)

Mikael Janson tycker att Göteborg har fått en tvångströja. Hellre bygga lågt och fult än högt och läckert. Jämna stadsdelar med marken är acceptabelt, bara det som byggs inte sticker upp och ut.

MJ frågar sig om vi håller på att rensa bort Göteborgs historiska landmärken och missa chansen att skapa nya i samspel med en levande stadsmiljö? Vi måste vara extra rädda om det vi har kvar och undvika att göra om de misstag som då begicks. Han anser att det är förvånande att inte bygnadsnämnden försäkrat sig om detta.

MJ ser en fara i att när Norra Älvstranden nu är en framgång fokuseras allt mer på att bara få till en snabb likriktad exploatering. Självklart borde planerna för södra älvstranden ha funnits redan. Att Norra Älvstranden utveckling AB tagit över även södra älvstranden får inte innebära att det blir som det blir. Det finns en uppenbar risk för att det nu mest blir en fråga om att få ut maximal ekonomisk avkastning av det hela enligt MJ.

MJ avslutar sin artikel med tre stycken punkter för att värna Göteborgs stadsutveckling.

• Slå vakt om alla kvarvarande historiska byggnader och miljöer...
• Återerövra alla döda torg...
• Bygg nytt med omtanke om mänskliga möten...
  ------------------------------

2004 11 10
GP artikel om Living City av AJ
Politiker förkastar Living City (Referat)
Direktörernas förening kring Södra Älvstranden får tummen ner.

Idén om att skapa Living City kommer från en handfull höga tjänstemän som gärna vill vara med och bestämma över Göteborgs framtid.

I gruppen finns chefer för kommunala bolag och förvaltningar samt statliga verk. Den 24 mars presenterades föreningsidén för politikerna.

Syftet med Living City finns i ett förslag till stadgar. "...att, med Götatunnelns färdigställande som plattform, skapa en framåtriktad, innovativ och gränsöverskridande mötesarena i Göteborg kring samhällsutveckling."

Föreningens eknomi är i huvudsak tänkt att bygga på skattepengar.
Ett tiotal bolag, verk och förvaltningar ska bidra med årliga medlemsavgifter på 300 000 kronor vardera.

Det sammanlagda kostnaderna för projektet uppskattas till omkring 20 miljoner.

Ärendet ligger för närvarande stilla för politisk handläggning.
Initiativtgarna tror om ett beslut inom en snar framtid.
Politikerna ger en annan bild. Samstämmigt förklarar de att chefernas storstilade planer förpassats till papperskorgen.

Enligt Susanna Haby (m) dog Living City i samma stund som Norra Älvstranden Utveckling AB fick i uppdrag att ansvara för utvecklingen även av Södra älvstranden och Gullbergsvass.
Annelie Hulthén förklarar att det rådde politisk enighet i kommunstyrelsen om att stoppa Living City-projektet. Vi förstod aldrig vitsen med att bilda en ideell förening och så kostade det alldeles för mycket säger hon.

2004 10 11
GP artiklar av SA
om hörnet vid residenset (Referat)
Artiklarna tar upp meningsskiljaktigheterna om hur trafiken skall ledas utmed Skeppsbron.
Majoriteten (s, v och mp) är för spårvagn utmed vattnet och att operalänken får vänta.

Operalänken kommer att kosta 75-100 miljoner kronor.
De nödvändiga detaljplanerna och den järnvägsplan, som krävs också för spårvägsbyggen, hinner inte bli klara innan 2006.

2004 10 10
GP reportage av GS
om Lars Ivarsson och Södra älvstranden (Referat)
Lars Ivarsson är vd för Norra Älvstranden Utveckling AB. Han skall nu också basa över Södra älvstrandens utveckling. Första uppdraget för honom är att börja om från början. Först behövs klara gränser säger han. I hans värld börjar Södra älvstranden vid Carnegie och fortsätter med Gullbergsvassområdet. Nu skall det utredas vilken mark som ägs av kommunen och vad som bolaget skall ta över. Stena Line, fiskhamnen och andra företag har tomträtt till stora markområden som inte går att flytta. Men det finns parkeringar och parkeringshus med tillfälligt bygglov som på sikt ska ersättas med bostäder.
Det är brottom att bestämma var Västlänken ska gå. Fler pendeltåg är nödvändiga för att klara trafiken till och från Göteborg på sikt. Älvstrandsbolaget måste vara med i diskussionen om Västlänken menar Lars Ivarsson

Spårvagnsdragningen utmed Skeppsbron är en knäckfråga.
Ett av deras främsta mål är att knyta samman södra och norra älvstranden.

Norra Älvstranen Utveckling AB brukar välja ut ett antal kompetenta arkitektkontor som får arbeta med parallella uppdrag. Först gäller det att reglera de stora frågorna om var vägar och kollektivtrafik ska dras och var bostäder, skolor arbetsplatser och andra byggnader kan placeras. Lars Ivarsson gillar inte öppna tävlingar. Det är svårt att sålla fram det bästa.
Han ser det som otaktiskt att inte ha någon tjusig vision den dag Götatunneln invigs. Göteborgarna måste känna sig välkomna med synpunkter. Han ser gärna en utställning på Gustaf Adolfs torg eller på Stenpiren.
Vid årskiftet ska ledningsgruppen ha ett väl genomarbetat förslag att visa för styrelsen.

En arkitekt skall snarast anställas för att samla alla planer som redan finns för Södra älvstranden.
Göteborgs ledande politiker sitter i styrelsen för Norra Älvstranden Utveckling AB. De förutsätter att inte en enda skattekrona ska gå till Södra älvstranden. Allt skall vara lika självfinansierat som på norra sidan.

2004 10 09
Gång-och cykelbro över Göta Älv
Ur dagordning for byggnadsnämndens möte den 12 oktober:
31/18 Detaljplan för gång- och cykelbro över Göta älv.

Bron är tänkt att gå från kasinot till Cityvarvet. En svängd bro med en stor och en mindre öppning.

2004 10 02
Referat av GP-artikel
"Älvstranden engagerar"
GP har gjort en enkät med de politiska partierna och av den dragit slutsatsen att det blir en arkitekttävling om den översiktliga utformningen av Södra Älvstranden. De är också positiva till en utställning av förslag och skisser på Gustaf Adolfs torg.

Susanna Haby vill definitivt ha en arkitekttävling, men den skall vara övergripande för hela området. Ett steg i en 20 - 25 års process för att skapa den nya Södra Älvstranden. Hon tycker att det är viktigt att alla får se vilka förslag som kan vara med i diskussionen om framtiden.

Tillfrågade arkitekter gillar förslagen om en stor utställning i centrala Göteborg. Men då måste det bli ordentligt med tid för utställningen så att alla göteborgare har tid att studera och ta ställning till förslagen.

GP ställde bland annat föjande frågor till partierna representerade av Göteborgs fullmäktige: Hur ställer ni er till idén till en arkitekttävling? När kan den bli av och vad skall den omfatta.

De flesta ställde sig positiva till en tävling. Några ville att den skulle vara internationell. En del påpekade att man även bör ha med omgivande förnyelseområden som Gullbergsvass. Meningarna om när den skulle kunna bli av varierade. Från ett par månader till att det inte är panik. De flesta ville ha en öppen tävling och en framhöll som synnerligen viktigt att få göteborgarna med i processen.
___________________________________

Referat av artiklar ur nr 3 sept 2004 älvstranden
"Norra ävstranden ska utveckla den södra"
Kommunstyrelsen har beslutat att det blir Norra Älvstranden Utveckling AB, som tillsammans med olika enheter inom kommunen, även ska bedriva utvecklingsarbetet för Södra Älvstranden och Gullbergsvassområdet.
Enligt författaren vill man ta tillvara de goda erfarenheter som Göteborg har av utvecklingen på Norra Älvstranden och ha denna som förebild för utvecklingen av Södra Älvstranden. Bland annat innebär det att det kommunala markägandet ska sammanföras till ett bolag.
I beslutet sägs också att kommunen även i fortsättningen skall stimulera en öppen debatt och finna former för inflytande när det gäller stadsutvecklingen på Södra Älvstranden.

Ur ledarartikeln av Birgitta Palmgren "Älvstrandsmodellen ger eko" kan man läsa att effektivitet och hög kvalitet säkert spelade en viss roll vid valet att använda Norra Älvstranden som förebild men att det var inte det avgörande. Politikerna hade valt att titta på den modell för stadsutveckling som under de senaste åren utarbetats och som har gjort arbetet på Norra Älvstranden så framgångsrikt.

I Älvstrandsmodellen ställs först frågan:"Hur ska ett område utvecklas för att på bästa sätt uppfylla behoven hos så många som möjligt? Utvecklingen sätts i relation till både efterfrågan och det totala användandet. Och "brukaren" deltar från ett tidigt skede i planeringen samt utvecklingsarbetet tillsammans med politiker och övriga ansvariga intressenter."

Vidare påpekas att det inte är gjort på en eftermiddag att ta hand om Södra Älvstranden enligt älvstrandsmodellen. Självklart är arkitekten betydelsefull när tiden är mogen. Men tiden är ännu inte mogen för att titta på mer detaljerade förslag. Först krävs det svar på en mängd frågor. Det krävs också nya kunskaper som skaffas exempelvis genom ett spännande samarbete med arkitektursektionen på Chalmers. Detta samarbete, som inneburit medverkan i flera internationella konferenser om stadsutveckling har breddat kunskapen inom en mängd områden. Det har också bekräftat att Älvstrandsmodellen är bra och ger eko ut över världen. Och nu skall den tillämpas på Södra Älvstranden. Artikeln avslutas med "Så alla ni arkitekter som har visioner och idéer om Södra Älvstranden - vi hör av oss!"

2004 09 20
GP FRIA ORD av JS (Referat)
"Forskningscenter hellre än lyxbostäder"
Författaren ser i arkitektskisserna ett nöjsamt pensionärsliv med fin utsikt. Han ser ett lika troligt framtidscenario med klimatkatastrofer och kamp om ändliga resurser. För att ta sig ur detta krävs kunskapsutveckling, satsning på naturvetenskaplig forskning. Inga lyxbostäder eller 1600-talskanaler. I stället bygger vi ett internationellt forskningscenter- med gästbostäder och publika lokaler - på Skeppsbron. halva centrum kan bli en "kunskapsmaskin".

2004 09 15
GP (Referat) samt beslut i byggnadsnämnden
"Trafiken en knäckfråga"
M vill börja planera för Operalänken vid södra älvstranden.
Under tiden vi väntar på pengar för en sådan kan trafiken gå med bussar och andra lättare fordon genom stan, sa Susanna Haby (m).
Byggnadsnämnden beslöt att att låta förslaget om den s.k. Operalänken ingå i den fortsatta utredningen av trafiken.
Folkpartisten Olof Wickman kräver en bred debatt om södra älvstrandens framtid.
Byggnadsnämndens ordförande ansåg att ärendet är pågående. Efter omröstning beslöts att uppdraget inte skall föranleda någon åtgärd.

Många har åsikter om de tre alternativa trafiklösningar som presenterats. Knäckfrågan är om spårvagnar utmed älven ska ses som en tillgång eller som en barriär mot vattnet.
Stadsbyggnadskontorets sammanställningen ska vara klar under hösten. Antingen blir något av de tre förslagen underlag till en detaljplan, eller också blir det ytterligare ett "bearbetat" förslag.

GP (Referat)
2004 09 14
"Krav på bred debatt om södra älvstrandens framtid"
Detta krav kommer från Olof Wickman (fp). Det kommer upp på byggnadsnämndens bord i dag.

Wickman anser i sitt yrkande att södra älvstranden inte får fuskas bort. Diskussionen om södra älvstranden måste börja i ett helhetsperspektiv, inte med trafikfrågorna.
-Trafiken är ett av medlen, inte ett mål. Helheten måste belysas samtidigt, anser Olof Wickman.

Idet yrkande som byggnadsnämnden kan ta ställning till i dag föreslår Wickman att nämnden omgående ska kontakta stadskansliet för att påbörja och stimulera till en bred och öppen debatt om södra älvstranden. Detta skulle inte minst ge göteborgarna möjlighet till ett verkigt deltagande i stadsplaneringsprocessen, enligt Olof Wickman.

Två borgerliga motioner i samma anda är sedan länge ute på remiss inför kommande behandling i fullmäktige.
I en motion från december 2003 uppmanar moderaterna Claes Antonsson Lisbeth Boethius till bred och offentlig debatt om södra älvstranden. I en motion från februari 2004 av Jan H Nilsson (kd) uppmanas till en helthetssyn i planeringen av älvområdet i stället för att enbart planera för trafiken.

GP FRIA ORD (Referat)
2004 09 14
"Vi har också visoner för älvstranden"
Lennart Widén, Arkitekt och projektledare för stadens planering av det framtida södra älvstranden har med stort intresse och en viss förundran följt de senaste veckornas massmediala behandling av frågan i GP.

Han menar att de flesta glömt den intensiva debatt som för ett och ett halvt år sedan fördes, inte minst i GP. Under denna tid fördes också en livlig diskussion i arbetsgrupper, intressentgrupper, referensgrupper, seminarier och debatter med mera. Ett ungt och hungrigt stadsbyggnadskontor fattade våren 2003 sina skarpa pennor och började samla idéer i genomförbara visoner för södra älvstranden. Tanken var att presentera dessa för att höra göteborgarnas mening. Vad som då inte var tillräckligt belyst var kopplingen mellan älvens båda sidor och livet på vattnet. Samt i förlängningen såväl västerut från Järntorget som österut mot Gullbegsvass.
Kontoret var inställt på att ha några konktreta resultat att visa upp året efter att tunneln tagits i bruk.
Uppdraget reviderades sommaren 2003 och planeringen gavs en ny inriktning.
Nu väntar stadsbyggnadskontoret på att tillsammans med den nya genomförandeorganisationen, få plocka fram de skarpa pennorna igen.

Under tiden koncentrerar sig kontoret på att tillsammans med Vägverket finna de temporära lösningar som måste till 2006 i avvaktan på att de permanenta successivt växer fram.

GP FRIA ORD av CME (Referat)
2004 09 13
"Sök inspiration utomlands till spårväg längs kajen"
Författaren menar att i debatten flera åberopat den barriäreffekt en spårväg längs kajen skulle få. Han tycker att kollektivtrafikanterna, också få njuta av älvstranden och vill skapa en vaksamhetsbarriär till allas glädje.
Han jämför med den sydfranska staden Montpellier, med ungefär samma invånarantal som Göteborg. Centrum där domineras av det bilfria torget, många gånger större än Gustaf Adolfs torg fyllt av trottoarserveringar. Ggenom dessa går den nybyggda spårvägen, med hållplats mitt på torget. I Montpellier gäller 20 km/h när spårvagnen kör över det stora torget.

GP (Referat)
2004 09 13
"Ingen p-plats trots löfte"
Drömläge vid pachusplatsen - men boendeparkeringen uteblev. Fastigehtsägaren lovade parkering vid Packhusplatsen, men närmaste lediga plats ligger flera kvarter bort och kostar 2000kr /månad.

GP (Referat)
2004 09 13
"Fastighetsägarens ansvar att lösa p-frågan"
Leif Blomqvist (s) säger att den som bygger bostäder också måste bygga parkeringsplatser.
Han säger också att generellt är det fastighetsägaren som har ansvaret att lösa de boendes parkering. Det går inte att ta ut överpriser för bostadsrätter och sedan hänvisa till att kommunen måste lösa problemen med boendeparkering.

GP av EW (Referat)
2004 09 12
"Urgöteborgare som gärna tävlar med hus"
Jan Izikowitz vill inte behålla göteborgsoperan i ensam majestät när södra älvstranden bebyggs. Operan är inte tänkt som någon solitär.

Jan Izikowitzs visioner är att flytta staden närmare vattnet. En stor park berikar inget. Den stora naturupplevelsen är älvdalslandskapet. Skapa målpunkter, som utställningslokaler, restauranger, bostäder, arbetsplatser.

nästa sida!

till startsidan!

till forum!

till södra Älvstranden: innehåll!

............