.debatt

sammanfattning

HÅLLBAR STADSUTVECKLING
Ur Miljöforskning nr1 februari 2009

bakgrund

MILJÖFORSKNING

Ur Miljöforskning nr 1 2009, Formas tidning för ett hållbart samhälle.

Tema:
När städer växer Ur artikel av Birgitta Bruzelius

När städer växer blir de tätare, högre och mer vidsträckta. Människor och verksamheter kommer närmare varandra på gott och ont. Fast inte alla. I den vidsträckta staden är resorna långa och segregationen stor. För en sund stadsutveckling krävs ny kunskap. Och den kunskap, som redan finns, behöver omsättas i handling. Stadsforskning är prioriterat tema för Formas.

Över nittio stadsforskare från tolv länder utgör startfält i den massiva satsning som gjorts inom Eu: nätverk Urban-net. Temat är stadsforskning med ett brett perspektiv på hållbarhet och samband mellan olika sektorer.

Stadsutveckling erbjuder unika möjligheter till att genomföra tekniska och sociala innovationer i stor skala.

Täthet och parker är stadens framtid.

I klimatförändringens spår får vi hetare städer som ger sämre hälsa. Klimatet kommer att vända turistströmmarna mot norr. Detta kommer att påverka ekonomi, miljö och social utveckling i Europas städer.

Stora centrala anläggningar, som försörjer städerna med energi eller mindre självförsörjande stadsdelar, som kan producera förnyelsebar energi?

Sammanhållen bebyggelse eller sammanhållna grönområden?

Shoppingcentra och affärsgator spelar en allt större roll i människors vardag.

Barn vill också ha tillgång till hela staden och vara en del samhället precis som vuxna.

________________________________________________________________

Ur
Stadsforskning prioriterat tema för Formas
Långsiktigt hållbar stadsutveckling kräver ökad medvetenhet, bredare kunskap och öppenhet för lärande. Stadsutveckling ger också unika möjligheter att genomföra tekniska och sociala innovationer i stor skala. ( Av:Kristina Björnberg och Ulla Westerberg)

Stads- och landsbygdsutveckling har i Formas forskningsstrategi 2009-2012 prioriterats som en av fem centrala forskningsområden för framtiden, angelägna för en hållbar utveckling och för vilka formas avser att vara en ledande finansiär.

Stadens århundrade
I en nyutkommen FN-rapport State of the world´s Cities 2008/2009 slås fast att detta är stadens århundrade.
Det globala perspektivet är en given förutsättning: befolkningsökning och människor som flyr undan krig och fattigdom i andra delar av världen får sociala och kulturella återverkningar också i svenska städer.

Social harmoni
I FN rapporten diskuteras uthållig stadsutveckling under rubrikerna social, rumslig och miljömässig harmoni samt planering för harmoniska städer.

Rumslig harmoni
En pågående diskussion gäller hur den uthålliga staden ska se ut och utformas. Ska det vara en tät stad för att minska vardagstransporter, energiåtgång och öka möjligheterna för kollektivtrafik och andra försörjningssystem? Eller en gles stad som gör att grönskans och parkernas olika funktioner för stadens ekologi, för människors hälsa och för klimatet kan tas tillvara och utnyttjas?
Forskningen har visat att parker och grönska inte bara har positiv betydelse för människors fysiska och psykiska hälsa samt välbefinnande, utan också att stadens grönområden bidrar till att minska skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper. En ny ansats, "compact sprawl", har lanserats i ett försök att bryta upp motsättningar och hitta nya lösningar för stadens utformning.

Det finns inget facit eller enkla måttstockar för en uthållig stad. Det krävs ökad medvetenhet bredare kunskap och öppenhet för lärande för att hantera och konkretisera frågan om den uthålliga staden i en viss situation. De som berörs av förändringen bör vara delaktiga.

Planering för harmoniska städer
Det finns både ett socialt och politiskt värde i att människor engagerar sig i sin miljö och de boende har också en unik kunskap om hur miljön fungerar. En större geografisk rörlighet och diversitet i samhället har dock gjort det svårare att hitta bra former för medborgardeltagande.

Utmaningar
Integrerad stadsutveckling är ett av ledorden i Leipzigstadgan om hållbara städet i Europa.
"Det handlar om integration mellan hållbarhetens olika dimensioner, om integration mellan olika sektorer, integration mellan kortsiktiga krav och långsiktiga mål, integration mellan lokalt och globalt…"
_______________________________________________________________

Vidgar perspektiv och ökar potten
Över nittio stadsforskare från tolv länder utgör startfält i den massiva satsning som gjorts inom EUs nätverk Urban-net. ( Av Kristina Björnberg och Ulla Westerberg)

Nätet finansieras av EU och syftet är att på olika sätt stödja europeiskt forskningssamarbete.

Arbetet inom Urban-net har hittills resulterat i en sökbar databas för pågående och avslutade forskningsprogram.

Ett viktigt syfte med Urban-net är att få till stånd gemensamma forskningsutlysningar. Det är Formas uppgift att organisera dem.

____________________________________________________________________________

Täthet och parker är stadens framtid
Faktum är att vi idag inte har råd att förvalta de ofta segregerade förorter som byggdes för folkhemmet. De som bor glest kommer inte att ha råd att bo kvar på grund av ökande energi- och bränslekostnader. Den massiva stadstillväxt som planeten står inför kräver att vi engagerar oss både vetenskapligt och politiskt i den täta staden och den alltmer förtätade förstaden ( Av: Alexander Ståhle)

Ekonomerna har länge visat hur markens värde ökar i kärnan då städerna växer.
Sociologerna har pekat på nya urbana livsstilar som attraherar allt fler. Det tar sig utryck i kaféliv, evenemangskulturer och "compact living". Alltfler människor vill bo centralt, "där det händer", vilket har skapat bostadsbrist och skenande lägenhetspriser i centrala lägen.

Även ekologerna erkänner numera den täta staden. Förtätningen sparar värdefull natur, skog och jordbruksmark, och den leder till minskat transportbehov och därmed mindre utsläpp. När energi- och bränslekostnader ökar kommer det också att bli billigare att bo tätt, vilket på ett konkret sätt kopplar ihop ekonomi, sociologi och ekologi.
Frågan är således inte =OM våra storstäder ska förtätas utan HUR.

Ohållbar utglesning
Det som vi kallar Urban Sprawl innebär utglesning. Det finns idag en stor mängd internationell forskning som visar hur ohållbar urban sprawl är.
Det som är mindre studerat är den pågående förtätningen.
I Stockholm har utredningar gjorts som visar att förorter från 1949-talet kan fördubbla sin täthet och fortfarande vara hälften så täta som innerstaden. Tillgången på grönområden kan bibehållas. Marknadsområden och social integration kan främjas genom att bygga ihop separerade stadsdelsenklaver.
Denna kontradiktoriska utmaning skulle kunna benämnas compact sprawl. Begreppet kompakthet utvecklas. Som ett mått på en stadsmiljö som är både tät och "grön" i betydelsen ett högkvalitativt tillgängligt offentligt stadsrum bestående av parker och natur men som kan vara torg, kajer och lekplatser.

____________________________________________________________________________

Tre praktiker - tre frågor
Vilka problem ser du i stadsutvecklingen idag?
Vad önskar du dig i framtiden?
Vilken forskning behövs?
Så löd frågorna från Miljöforskning till en projektledare, en politiker och en arkitekt.
Klok förtätning och bättre kontakt mellan forskning och praktiker redan från början var några av svaren. (Av: Gunnel Bergström)

Vilka problem ser du i stadsutvecklingen idag?
- Problemet med stadsutvecklingen är att vi ser problemen rätt väl, men inte agerar tillräckligt kraftfullt eller möter de krafter som motverkar en hållbar utveckling.
- Stadsplaneringen är till stora delar kvr i modernismens grepp med dess funktionsseparering. Inte för att vi vill det, utan för att vi inte kommer på hur vi tar oss ur det.
- Ett jätteproblem är bostadsbrist med tillhörande trångboddhet.

Vad önskar du dig i framtiden?
- Att vi går över från kortsiktig projektplanering till långsiktig hållbarhetsplanering. Det gemensamma är stadens själ, det är en öppen spelplan som tillåter att vi gör olika saker.
- Det är viktigt med kontaktytor mellan olika människor, så att alla får en naturlig del i samhället.
- Ett ganska ljust område är Augustenborg. Dagvattenkanaler och dammar gör området betydligt mer trivsamt och miljöinriktat.
Vilken forskning behövs?
- Vi behöver veta mdr om de processer som utvecklar kvalitet och om de processer som reducerar kvalitet.
- Det måste bli en bättre kontaktyta mellan forskning och praktiker.
- När man kikar tillbaka på utvecklingsinsatser kan man ibland uppleva att en del varit utan stöd i verifierad erfarenhet. Vetenskapen borde vara med redan när man formulerar problemen. Och det skulle vara bra om det fanns en mer tvärvetenskaplig helhet.

______________________________________________________

När kommer barnen in i stadsplaneringen?
Barn leker helst nära hemmet. Men de vill inte bara hänvisas till lekplatser utan ha tillgång till hela staden. Barn vill vara en del av samhället. ( Av: Pia Björklid och Maria Nordström)

Eftersom många barnfamiljer vill bo i innerstan, behöver stadsplaneringen ändras, så att barns upplevelser och erfarenheter tas tillvara. Barns värld är den lokala miljön, och den måste få ett mycket starkare värn i stadsplaneringen än den har idag.
I forskningen använder de två olika begrepp som uppmärksammar det förhållande att brn och vuxna delvis lever i olika världar: De begreppen är barnens perspektiv och barperspektiv.

Allt oftare hörs engagerade samhällsplanerare efterlysa den dag då barnkonsekvensanalyser i stadsplaneringen blir lika själklara i stadsplaneringen som miljökonsekvensanalyser idag.

Barn förhåller sig till fysisk miljö och natur med en känslighet som hos vuxna ofta gått förlorad.

_________________________________________________________________________

Mistra storsatsar
Framtida städer i centrum

Mistra Centre for urban futures startar 2010. Det är Mistras svar på det behov av en världsledande kunskapsaktör för stadsutveckling.

Flera av de stora globala frågorna som matförändringar och migration är intimt förknippade med städernas utveckling.
Städerna har med sina höga koncentrationer av människor och verksamheter en stor potential i förändringsarbetet mot ökad hållbarhet. Lokala beslut blir allt viktigare.

För att möta städernas stora behov av kunskap och kompetens, satsar Mistra på ett världsledande centrum i Sverige kring hållbar stadsutveckling.
_______________________________________________________________________

Hetare städer ger sämre hälsa
Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) väntas lufttemperaturen i Europa i genomsnitt att öka med
2-6 grader fram till år 2100 till följd av klimatförändringar. ( Av: Sofia Thorsson.)

Flera rapporter förutspår en dramatisk ökning av antalet värmerelaterade sjukdomar och dödsfall runt om i Europa. Vi kan befara särskilt höga temperaturer i städer.

Aktiv klimatplanering anses vara ett effektivt sätt att mildra värmestressen och kylbehovet i städer.

I det av Formas finansierade forskningsprojektet kommer framtida värmestress i olika bebyggelsestrukturer runt om i Europa att simuleras. Den termiska miljön ( värmestress) kommer att beräknas med den av Stadsklimatgruppen vid Göteborgs Universitet utvecklade strålningsmodell SOLWEIG.

________________________________________________________________________

Klimatet vänder turistströmmar
Under framtida heta somrar kommer alltfler europeiska turister att söka sig norrut. Hur kommer detta att påverka ekonomi, miljö, och social utveckling i Europas städer?
( Av: Ingegärd Eliasson, Sofia Thorsson och Igor Knez.)

Att turismen både påverkar och påverkas av en klimatförändring gör att prognoser för framtida turistströmmar blir komplexa, vilket visats i flera forskningsrapporter.

_______________________________________________________________________

Klimatneutrala städer i nätverk för forskare
Stora centrala anläggningar, som försörjer städerna med energi eller mindre självförsörjande stadsdelar, som kan producera förnyelsebar energi? Det är frågan när städer ska minska klimatpåverkan och användningen av fossila bränslen. ( Av: Ronald Wennersten )
________________________________________________________________________

Gröna kilar och urbana samfälligheter
Sammanhållen bebyggelse eller sammanhållna grönområden? Det är frågan när Stockholm ska planeras för att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Gröna samfälligheter, som de boende gemensamt har ansvaret för är en annan lösning.(Av: Johan Colding)

Löpning i orörd natur . Grönområden med hög bioligisk mångfald reducerar effektivast människans stressnivåer och främjar därmed välbefinnandet.

Frågan är inte längre "om" det ska byggas i befintliga grönkilar utan "hur" det ska byggas.

Integrering av ekosystemtjänster i stadsplaneringen.
Ekosystemtjänster utgör alla de varor och tjänster som ekosystemen tillhandahåller människan och som mänsklig välfärd och ekonomisk utveckling är direkt beroende av. Exempel på varor från ekosystem är timmer, fisk, frukter och mediciner. Tjänster från ekosystemen innefattar vatten och luftrening, vattenflödes- och erosionsdämpning jordmånsbildning, biologisk kontroll av både vilda växter och grödor, samt kulturella och estetiska värden.

Kolonilott viktig oas
I Sverige finns möjlighet att teckna så kallade "brukaravtal" mellan kommunen och till exempel en intressegrupp i ett bostadsområde. Detta möjliggör att de boende själva kan förvalta och sköta om ett närliggande grönområde.

Formas Urban-net kommer att undersöka begreppet ekosystemtjänst kan generera nya förvaltningsinsikter för att bygga "resiliens" i stadslandskapet.
Med resiliens, eller buffringsförmåga , menas ett systems förmåga att inkorporera förändringar och olika typer av störningar på ett sådant sätt att systemet bibehåller sin förmåga att upprätthålla livsviktiga funktioner och tjänster.

Urbana samfälligheter
En annan aspekt som kommer att studeras inom detta Urban-net projektet, är hur en större lokal delaktighet i ekosystemförvaltning kan främjas i städer. Då mycket av dagens debatt kring anläggandet av parker vid ny bostadsbebyggelse , tror jag det är väsentligt att lyfta fram andra typer av stadsrum som mer specifikt främjar genereringen av urbana ekosystemtjänster och som samtidigt utgör viktiga pedagogiska arenor för att stärka insikten om stadsbors beroende av ekosystemtjänster. Vi har valt att kalla dessa arenor för "urbana samfälligheter " (urban commons), vilka åsyftar grönområden som en större grupp människor gemensamt är knutna till , ansvarar för, utformar och sköter om på egen hand och utifrån gemensamt intresse. Till skillnad från parker och villaträdgårdar (som oftast är kommunal eller privat ägda och förvaltade), utgör urbana samfälligheter olika applikationer av den samfällighetsbaserade ägarrätten ("common property systems") .
Samfälligheter för gröna stadsrum
I vissa storstäder är idag längtan efter att föra in naturen i stadsrummet så stor att människor ockuperar rivningstomter i sina lokala bostadskvarter och anlägger "community gardens".

Civilt ansvarstagande
Exemplen av urbana samfälligheter, åskådliggör ett mer anpassat förhållningssätt i stadsutvecklingsprocessen, där förutom ekologiska värden också sociala faktorer ges större hänsyn.. Så till exempel främjar urbana samfälligheter en ökad medborgerlig delaktighet i utformning och skötsel av stadens rum och främjar ett ökat civilt ansvarstagande.

_______________________________________________________________________

Handeln styr stadens rytm
Konsumtionsmiljöerna spelar en allt större roll i många människors vardag och handeln tycks också påverka vår användning av det offentliga rummet i stort. Staden har i allt högre grad blivit en plats där man uppehåller sig i sin vardag. (Av: Mattias Kärrholm)

________________________________________________________________________

Social hållbarhet stävjar våldet i stan
Just nu pågår ett Formasprojekt där våldet i staden problematiseras från olika perspektiv. Projektet "Att utforska våldet i staden: en studie om rum, makt och social hållbarhet" syftar till att bidra med innovativa teoretiska perspektiv för studiet av våldet i staden, både i diskurs och i praktik. ( Av: Irene Molina)

Natur och kultur är ett
Spontant verkar de flesta nuförtiden vara övertygade om att den hållbara staden och den socialt rättvisa staden går hand i hand. Men är det över huvud taget möjligt att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle utan att åstadkomma en betydande social förändring? Och vilka förändringar krävs?

Orättvisa föder våld
Sällan talas det om det andra våldet, det som skapas dagligen av orättvisan och som dagligen också drabbar dess offer.
Urbana miljöer kan sällan associeras med hållbarhet. Det talas om den delade staden, den fragmenterade staden… Detta för att signalera att staden i allmänhet håller på att växa till ett orättvist levnadsrum, som ger människor olika tillgång till dess resurser inte minst till det offentliga rummet och till boendet. Fattigdom otillfredsställda behov av bostäder, och exkludering från exklusiv rum skapar missnöje, men även hopplöshet, ilska och motstånd.

_______________________________________________________________________

Harmonisk urbanisering
I början av november var Kina värdland för World Urban Forum 4. Konferensen som denna gång hade temat "harmonisk urbanisering", ägde rum i Nanjing. (Av: Kristina Björnberg och Britt Olofsdotter)
Tema för World Urban Forum:s fjärde session var "harmonisk urbanisering". Ett begrepp som inspirerats av värdlandets synsätt - harmoni är ett grundelement i kinesisk filosofi.
Det handlar om social harmoni och jämlikhet i staden.

Nästa sida!

--------------------------------------------------------------------

............

...........