Kulturhistorisk bebyggelse

..MEDBORGARKRAFTEN LÄNKAR Staten Boverket Kommunen Göteborg Stad Fastighetskontoret Park och natur Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Gbg stadsmuseum Stadsdelarna Älvsborg SDN Älvsborg Hembygdsföreningen Medborgarkraften Egnahemsföreningen Medborgarkraften Startsida Kulturgruppen Naturområden Utredningar: Gång- och kulturstigar. Bildspel från 2006 Bevarandeplan för Gamla Hamnen i Långedrag Förslag till promenadväg från Majnabbe till Saltholmen och Fiskebäck Park och rekreationsområden på Vässingsö. Bilder: Grönområden på Vässingsö Promenadvägar på Skärvallsberget. E-post till stadsdelarna angående tätortsnära naturområden. Andra utredningar	KULTURHISTORISK VÄRDEFULL BEBYGGELSE
	medborgarkraften.com:s PLATTFORM FÖR KULTURHISTORISK VÄRDEFULL BEBYGGELSE. Utdrag ur Boverkets underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007
		Ur KULTURHISTORISK VÄRDEFULL BEBYGGELSE INLEDNING I Boverkets underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007 är följande hämtat ur förordet författat av Lise Langseth, chef för husbyggnadsdivisionen: Boverket har särskilt ansvar för God bebyggd miljö, ett av 16 miljökvalitetsmål som antagits av riksdagen. Rapporten är ett av flera underlag till Boverkets samlade utvärdering som presenteras i rapporten "Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet God bebyggd miljö (Boverket 2007). Den är i sin tur ett av underlagen till den fördjupade utvärdering som Miljömålsrådet ska redovisa till regeringen 2008. Rapporten behandlar "kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, ett av sju delmål under God bebyggd miljö. En utgångspunkt för Boverkets arbete med delmålet är att kulturvärdena är en väsentlig del av en God bebyggd miljö, och då är det kanske inte främst monumenten det handlar om, utan snarare vardagslandskapets värden. Att vårda kulturarvet handlar ofta om att värna olika, inte alltid så enkelt mätbara värden och kvaliteter såväl i den enskilda bostaden som i landskapet. Kulturarvet står för begrepp som tradition, förankring, tidsdjup och identitetsskapande. Människors behov av att känna igen sig skall inte underskattas. Kulturarvet skapar nyfikenhet och intresse, och det som engagerar en aktar man. Kulturmiljövärdena är ofta av betydelse för en regions attraktivitet i ett brett perspektiv. Äldre miljöer ger oss insikt i en gången tids levnadsvillkor. Kännedom om äldre förhållanden ger oss perspektiv på dagens sätt att leva. Det ger oss ett underlag för att värna det som är gott i dagens samhälle och arbeta för en förändring av det mindre goda. Kulturvärden får dock inte reduceras enbart till en attraktivitetsfaktor. Det kan även handla om det farliga och fula. Det har varit nödvändigt att ge rapporten en relativt översiktlig karaktär. Många aspekter har fått utelämnas. Att i en värld fylld av förändringar och nya krav ta tillvara den befintliga bebyggelsens värden är en utmaning som fordrar insatser inom många olika samhällssektorer! Reduceras kulturvärdena till en angelägenhet enbart för kulturmiljösektorn kommer målet aldrig att nås.

		Ur Slutsatser och förslag - sammanfattning Delmålets formulering Avsaknaden av mätbara kriterier gör att delmålet inte är uppföljningsbart. Delmålet bör konkretiseras och avgränsas till de aspekter som handlar om dels kunskapsunderlag/identifiering och dels formellt skydd. Åtgärdsförslag För att närma sig målet krävs det kraftfulla insatser inom flera olika sektorer. Boverket föreslår under kunskap att följande åtgärder prioriteras: • Stärk länsmuseernas möljlighet att agera som aktiv part i kunskapsuppbyggnad/byggnadsvård. • Stöd lokalt förankrade ideella intresseorganisationer (hembyggdsrörelsen, byalag, stadsdelsföreningar etc.)

		Ur 1. Inledning och bakgrund Delmålet Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktit hållbar förvaltning. Boverket ansvarar för samordning och uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö med tillhörande delmål. Med anledning av prop 2004 beslutade riksdagen 2005 om en omformulering av delmålet. Någon möjlighet att lämna synpunkter på den föreslagna formuleringen gavs inte Boverket. Den nya forumeleringen medförde en radikal breddning av delmålet, vilket innebar en betydligt större arbetsinsats. Mot bakgrund av de begränsade resurser som har stått till förfogande har därför rapporten fått ta sin utgångspunkt i ett relativt översiktligt resonemang. Syfte Syftet med utvärderingen är att tydliggöra i vilken mån delmålet är uppföljningsbart och formulerat på en rimlig nivå. Utifrån detta görs en prövning av om delmålet behöver omformuleras. Utvärderingen ska kunna tjäna som underlag för regeringens fördjupade utvärdering av miljömålssystemet 2009. Önskavärt är också att rapporten även ska kunna tjäna som ett stöd i andra aktörers arbete med delmål. Huvudsyftet med arbetet måste dock vara att främja ett tillvaratagande av bebyggelsens kulturhistoriska värden.

		Ur 2. Ett delmål eller ett miljökvalitetsmål? Uttolkning av miljömålet I sin tidigare formulering fokuserade delmålet på att ett visst urval av bebyggelsen ( den kulturhistoriskt värdefulla) skulle vara identifierad. I den fördjupade utvärderingen 2003 uttolkades "bebyggelse" som att det avsåg såväl enskilda byggnader som hela bebyggelsemiljöer. Enligt den nya delmålsformuleringen är det inte längre värdefull bebyggelse, som ska identifieras utan värdena hos bebyggelsen. Det ska tydliggöras vari dess värde ligger. Målet omfattar inte längre ett urval av bebyggelsen, utan det omfattar alla värden hos all bebyggesle. Samtliga dessa värden skall ha en långsiktig hållbar förvaltning. Delmålet relaterar till "bebyggelse". Med detta bör förstås såväl enstaka byggnader, som ett av byggnader påverkat landskap. I bebyggelsen ingår då sådana element som parker, platser, planteringar, gator, gränsmarkeeringar etc. Däremot får fornlämningar utanför bebyggelsemiljöer, lösa inventarier och av byggnader opåverkade landskap i huvudsak anses ligga utanför delmålets ram.

		Ur 3. Hur ser utvecklingen i miljön ut? En vision för kulturmiljövården skulle kanske kunna lyda: Det skall finnas byggnader och miljöer från alla tider, som tydliggör olika sociala förhållanden och verksamheter. Alla platser ska ha en avläsbar historia. Ett mål skulle kunna vara: Alla människor har rätt till en plats de känner igen från sin barndom. Den optimala miljön för att tillvarata kulturvärdena torde vara ett samhälle i en långsam, stillsam tillväxt. Det måste finnas en ekonomi som möjliggör underhåll av befintliga värden och som gör att byggnader som förlorat sina funktioner kan finna nya. Ofta är byggnadens brukande en väsentlig del av dess kulturvärden.

		Ur 4. Varför ser det ut som det gör? Folkrörelser Hembygdsföreningar, byalag, stadsdelsföreningar och andra ideella föreningar kan inplaceras under flera rubriker i aktörskedjan. Inom ramen för olika ideella organisationer sker en stor kunskapsuppbyggnad. Inte minst väsentligt är rollen som opinionsbildare. Allmänhetens intresse är en förutsättning för att beslutfattare ska välja att utnyttja de incitament som står till buds. I sin omvärldsanalys 2006 anger Riksantikvarieämbetet att flera länsstyrelser gör bedömningen att intresset för kulturarv och kulturmiljö har ökat hos allmänheten.

	5. Förslag till nya och justerade delmål
		6. Åtgärdsförslag, motiv och överväganden

	Hela rapporten i pdf-format kan hämtas från Boverkets hemsida http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=1460&epslanguage=SV Åter!