.debatt

sammanfattning
SÖDRA ÄLVSTRANDEN
Skeppsbron och Packhuskajen
Fiktiv stadsvandring år 2010

Södra Älvstranden bör utformas som
ett nav för medborgarna.
Med hjälp av perspektivstudier kan man hitta
nya infallsvinklar för hur man kan använda området.
Jag har tittat på ett antal som kan ha betydelse
för den fortsatta debatten. Några av dessa har fått
ligga till grund för ett förslag.

Några perspektiv
Om man utgår ifrån Göteborgs uppbyggnad finns
det två välkända perspektiv.
"Det Lilla Göteborg" där man ser till stadsdelen och
"Det Stora Göteborg" där man ser till hela stan.
Områdets centrala läge innebär att stor hänsyn
måste tas till de krav Stora Göteborg ställer.

Om man istället ser till invånarna kan man dela
in dem i två grupper.
"Myndigheterna" som ser Södra Älvstranden
som del i en process för att skapa förut-
sättningar för att göra Göteborg till en tillväxtmotor.
Riktlinjerna är att konkurrenskraften, bärkraften
och medborgarkraften skall balansera.
Stan skall förtätas och bli en blandstad.
"Medborgarna" ser området på ett annorlunda
sätt.De vill inte att det kommersialiseras.
Där skall finnas museer, förlustelseställen,
evenemang och bostäder.

Om man ser till artiklar i pressen och
Waernstedts-skissen utkristalliseras också två
stycken perspektiv.
I det ena ser man gärna att "Vattnet närmar
sig stadskärnan" genom att en ny småbåtshamn
anläggs vid Lilla Bommen.Kanalen i Östra
Hamngatan återställs. Masthamnen på Packhus-
platsen återställs. Stora Hamnkanalen öppnas
för fritidsbåtar.
Nya kanaler utmed Packuskajen anläggs.
I det andra "Stadskärnan närmar sig vattnet",
ser man i stället att det utmed kajerna byggs
bostäder och verksamheter. I älven byggs det
däremot pirar, mötesplatser och attraktioner.

Om man betraktar området ur en mer allmän
synvinkel kan fyra perspektiv nämnas.
"Den kreativa staden" där stan betraktas,
som platsen för kreativitet och kreativa
människor. Det skall skapas miljöer som
främjar kreativitet. "Stadsmässig" bebyggelse
med storstadspuls förordas, men samtidigt
lite kvarterskänsla.
"Den säljande staden" där stan skall vara
attraktiv och marknadsföras mot boende,
besökare och kapital i konkurrens med andra
städer i världen.
Behovet av hotell, konferensanläggningar,
restauranger och kultur poängteras.
Den främsta drivkraften är ekonomisk tillväxt.
Stan betraktas som motor för utvecklingen.
"Den ekologiskt hållbara staden" där
stadsformen skall medverka till minskad
resursförbrukning, minskade miljöfarliga
utsläpp och säkra biologisk mångfald och
grönområden.
Stan skall vara tillgänglig för alla, skapa
sociala möten och bidra till delaktighet.
Tät stadsbebyggelse förordas.
"Den rättvisa staden" där förespråkarna
representerar ett underifrånperspektiv.
De marginaliserade uppmärksammas.
Kultur är inte i första hand en ekonomisk
vinstgivande verksamhet.

Utvalda perspektiv
Det finns kopplingar mellan perspektiven. Jag har
valt några som tillsammans täcker det mesta.
"Stadskärnan närmar sig vattnet":
De närmaste åren kommer expansionen främst
att ske utmed älvens båda sidor.
Stadskärnan måste utvidgas mot och över älven.
"Myndigheterna": Översiktsplanens begrepp
om kraftsamverkan har blivit internationellt
uppmärksammade. Göteborg har blivit utsedd till
årets tillväxtkommun. Perspektivet täcker det
mesta.
"Medborgarna": Perspektivet måste framhållas
extra och medborgarkraften måste utvecklas.
"Den rättvisa staden": Det finns
samhällsgrupper med olika behov och syn på
vad som är en "bra", "vacker" eller "funktionell"
stad. De övriga perspektiven beaktar inte
detta tydligt.

Betänkligheter
Hur skulle dessa fyra perspektiv fungera om
de ensamma fick styra utvecklingen?
"Stadskärnan närmar sig vattnet":
Förmodligen skulle älvstränderna fyllas med
enbart bostadsrätter.
Vi har ont om bostäder och bostadsrätter är
ekonomiskt intressanta.
"Myndigheterna": Göteborg byggs upp för
att bli en tillväxtmotor.
Trots detta sker en omfattande nedmontering
av den sociala välfärden.
Översiktsplanens kraftsamverkan fungerar
inte. Medborgarkraften som skall driva tillväxt-
motorn fallerar.
"Medborgarna": Risk för förflackning, ytlighet
och kortsiktighet finns, mycket på grund av
bristande sakkunskap, många viljor och svag
styrning.
"Den rättvisa staden": Idag ställs krav på
högutbildad arbetskraft.
Det moderna samhället behöver för sin över-
levnad nya produkter med ett stort forsknings-
innehåll, som resulterar i ny sysselsättning.
Den måste också vara rättvis för samhälls-
grupper med olika behov och förmåga
samt syn på hur en stad skall vara. Även de
som inte blir högutbildade måste kunna leva
gott och ges möjlighet till delaktighet.

Problemets kärna
Krafterna strävar inte åt samma håll.
Medborgarkraften fallerar.

Lösningar
Göteborg har genom innovativa satsningar på
Norra Älvstranden blivit svenska mästare i tillväxt.
Vi får inte slå oss till ro med detta.Nu gäller det
att även satsa på Södra Älvstranden.
Ett sätt skulle vara att utmed Packhuskajen
visualisera de tre kraftbegreppen, så att
budskapet blir begripligt och når ut till alla.
Genom att arrangera ett pilotprojekt med hjälp
av t ex processkonst skulle detta vara möjligt.
Medborgarna skulle bli delaktiga och kunna
förverkliga sig själva. Området utvecklas till att
bli medborgarnas nav i stan som pendang till
navet på Lundbystrand. Utmed Skeppsbron
etableras verksamheter och bostäder som har
anknytning till navet.
Det som inte inryms på land förläggs till älven
eller till angränsande utbyggnadsområden.
Den nuvarande stadskärnan får så långt
möjligt utvecklas i sin takt.

Slutord
Det vore tragiskt om kraftbegreppen,som
fått internationell ryktbarhet, enbart skulle bli
en pappersprodukt bara för att ingen förstod
hur de skall balanseras.

Fiktiv stadsvandring
"Så här blev det!"
är namnet på en fiktiv stadsvandring, genom
Södra Älvstranden och navet en vårkväll år
2010 där verklighet och vision blandas.
Den följer på nästa sida.

Arne Person
Arkitekt SAR/MNA

Nästa sida!