.debatt

"Processkonst"

"Processkonst"

Det första processkonstverket tillkom
1981 i samband med räddningen av Vasastaden
i Göteborg. Då kallades det inte för processkonst.
Det var först i början av 90-talet i samband med färgsättningstävlingen inför VM i Göteborg, som
begreppet tillkom och definierades.
Det var sättet på vilket räddningen av Vasastaden utfördes, som fick utgöra temat för mitt bidrag till färgsättningstävlingen.

För Vasataden fick ett A4 ark,från stadsbyggnads-
kontoret med önskemål, utgöra embryot till en
illustrerad dummy, som i nästa steg förankrades
hos vissa betydelsefulla personer. Målet var att
inte riva hus förrän alla möjligheter till bevarande
hade prövats. Vägen dit var okänd och fick
efterhand växa fram med hjälp av uttolkare.
Åtta år efter starten 1989 hade målet uppnåtts.
Husen skulle bevaras.Detta först efter grundförstärkningstävling
otaliga bidragsansökningar, skrivelser till politikerna
och regeringen, radiointervjuer och pressreleaser
med stora artiklar. (Se Vasastaden )

Färgsättningsförslaget inför VM

För att bättre förstå begreppet processkonst har
jag valt att här ur beskrivningen till färgsättnings-
förslaget inför VM redovisa en del.

(Mycket utav tankegångarna kommer ifrån ett projekt jag
deltog i som gick ut på att utvärdera ombyggnads-
åtgärderrna i de så kallade storskaliga bostadsområdena i
Göteborg.)
__________________________

Objekt: 14 stycken plus fria uppgifter.
Tre förslag prisbelönades.
Energiverket blev genomfört.
2:a pris för Ullevi och 3:dje pris för älvtunneln.

__________________

Bakgrund:
Sedan funktionalismen på 70-talet bröt samman,
saknades en bärande stadsbyggnadsteori.
Den tog död på städernas mångfald och livfullhet.

För ca 25 år sedan började man ifrågasätta
resultaten i den urbana utvecklingen.
Möjligheterna att påverka för gemene man var
liten. På 60-talet ställdes krav om ett vidgat kulturbegrepp. Man började tala om kommunikation
dels mellan människor, dels mellan människor och samhällets institutioner. Fritids- och
kulturaktiviteter skulle ses som en samhällelig kraft.

Nu talar man om en planering som bygger vidare på
det existerande. En planering som satsar på att
utveckla snarare än att totalförnya. De små stegens planering, processplanering eller dialogplanering. De gradvisa förändringarna skall ske i dialog med dem
som berörs. Respekt, lyhördhet och känsla för
människors egna upplevelser och för olika miljöers
egen kultur och tradition ligger i det dialoginriktade förhållningssättet. I detta ligger en uppfordran att mobilisera de mänskliga resurser som finns i den
lokala miljön. Det är en "planeringskultur" inte en
detaljerad doktrin med färdiga mönster och modeller
för hur problem skall lösas.

En ny kultur måste få växa fram såväl underifrån
som ovanifrån som grund för en långsiktigt hållbar
utveckling. Det vi i samverkan måste få fram nu
är flexibla och måttfulla strategier efter lokala förutsättningar. Ett samhälle att leva i inte ett att överleva i.

Trots denna insikt har vi segregation, getton, social nedrustning, drogmissbruk, utslagning, vandalism, brottslighet och tomma lägenheter.

Varför?
Når inte forskningsresultaten ut till beslutsfattarna?
Saknas det redskap för mobilisering av erforderliga mänskliga resurser?

Processkonsten kan bli ett redskap för mobiliseringen
och ett kompement till forskningen för att få samhällsutvecklingen att ligga i fas med människans utveckling.

__________________
Förklaringar
M'LEVA är förslagets motto och har följande innebörd:

M står för mandela helhetssymbolen för alla
kretsloppen.

M' står för "De små stadsdelarnas stad"

LEVA står för leva i motsts till överleva, samt för processens valuta. Det står även för levada, vattenfördelningskanalerna på Madeira.

PROCESSKONST är en konstform där verkets
budskap eller urform utvecklat från ett embryo
förverkligas i en process under medverkan av
uttolkare.

Konstformen har utvecklats ur bl a installations-
konsten och syftet är att som komplement till
traditionell forskning och utveckling på ett
effektivt sätt skapa förutsättningar för en samhällsutveckling som ligger i fas med tiden.

__________________________

Ur FÄRGSÄTTNING AV GASKLOCKAN
Gasklockan utgör huvudobjektet i processkonstverk
nr 1.
Gasklockans fasad skall illustrera mångfalden.
"De små stadsdelasrnas stad".
Befintliga balkonger och lejdare kan ses som ett
energiflöde en "levada" (nattetid belysta). Från
takets "uppsamlingskar" fördelas energin till delarna
i kretslopp runt klockan. Ibland utvändigt, ibland i
tunnlar eller in i klockan där det berikas av det
okända eller berikar de medverkande
stadsbyggarna.

Vid Gullbergskajen knuten till gasklockan förankras
ett av cityvarvets iordningställt fartyg som skall symbolisera kontakten med omvärlden. Det skall
innehålla en utställning om hur Göteborg i framtiden
tänker bidra till lösningen av problemen i tredje
världen.

... Klockans inre arrangeras som centrum för M'LEVA processen med bl a utställningshallar för
åskådliggörande av den fortlöpande stadsförnyelsen.
_________________________

Ur FÖRDJUPADE BESKRIVNINGAR

De nya företagen

För full sysselsättning krävs nya företagsformer. Nuvarande konsumtionsinriktade produkt- och tjänsteföretagen kommer med nödvändighet att
successivt ersättas av andra former där människan
och miljön i stället sätts i centrum.

Ett exempel är processkonstverkets "levaföretag"
som avses bli utvärderat och utvecklat under
processens gång...

Allteftersom människan utvecklas i "levan" formas
nya behov av tjänster och produkter. Nya produktionsenheter föds allteftersom de äldre går
mot sitt effektivitetsmål eller föråldras och töms
på personal. Den ständigt levande företagsenheten
har fötts...
_________________________

Ur SYMBOLER

Företagandet
Ett nav med ekrar som symboliserar en centralenhet, företagets kärna till vilket ett antal fristående
företag är knutna. Centralenheten innehåller "levafunktionerna" som personlig utveckling, skjälvförverkligande, omsorg, vård, utbildning,
skaparkraft, kultur forskning och samhällsutveckling
mm.

____________________
Ur MOBILISERING
...Efter färdig utbildning delas "levaföretaget" så
att i första hand varje stadsdel får sin "Leva"...

Varje stadsdel kan få ett innehåll präglat av dess
invånare. Varje stadsdel kan få blomstra på sitt
sätt.

Med utgångspunkt från tolkningen av dessa
innersta visioner och fantasier kan dess invånare förverkliga stadsdelens förnyelse successivt.
Varje stadsdel får sin identitet. Den blir unik.

___________________

Ur VÅR HJÄRNA
... Konsten ligger generellt före utvecklingen men
blir ofta för den otränade obegriplig och kommer
därför ofta mänskligheten till godo för sent.
Ett sätt att avhjälpa detta är att bli aktör i konsten.

____________________

Åter stadsvandringen!