.debatt
...
sammanfattning
HÄLSA
I MKB
GER UTRYMME FÖR GODTYCKE
Ur Plan nr 2-3 2010
cccccccccccc
bakgrund
HÄLSA
I MKB GER UTRYMME FÖR GODTYCKE
Ur
Plan nr 2-4 2010 av Mari Kågström
Både
forskare och praktiker har länge påtalat att
det finns stora brister
i hanteringen av hälsa i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB).
Aktörerna
i MKB-processen får en stor makt och stort ansvar för tolkning av vilken
typ av hälsa som ska tas med.
Glappet mellan lagar och mål är för stort och leder till godtycke, argumenterar Mari Kågström.
Ett fält där vi hittar diametralt olika perspektiv på hälsa är inom planering och miljökonsekvensbesrivning (MKB).
Planeringen av vårt gemensamma samhälle ska sträva efter att skapa goda och hälsosamma miljöer. Det är inte alltid så lätt att veta hur man når det målet. Ett viktigt lagstadgat planeringsinstrument där hänsynen till hälsa ingår är MKB. Regler om MKB har funnits i Sverige sedan slutet av 1980-talet.
Att hälsa ska tas med i arbetet med MKB i Sverige regleras i miljöbalken. Men hälsans roll i MKB har länge diskuterats. Som en konsekvens av bristerna i MKB pågår en utveckling av andra konsekvensbedömningar som hanterar hälsa, bland andra hälsokonsekvensbedömningar (HKB) och sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) I Sverige är det endast MKB som är lagstadgad.
Det pågår en internationell diskussion huruvida det bästa sättet att främja inkluderandet av hälsa i planeringen är att arbeta vidare med separata HKB/SKB-processer eller att arbeta för en bättre praktik för hantering av hälsa i MKB (Hilding-rydevik el.al.2005)-
Idag tas hälsa med i MKB, men synen på hälsa är snäv. Oftast ser man bara till miljörelaterad hälsa och missar annat som påverkar vår hälsa, som sociala och kulturella aspekter.
Förklringar till bristerna är många. Det saknas bland annat bra metoder för att bedöma hälsokonsekvenser och samarbetet mellan olika yrkeskategorier är bristande.
Synen
på hälsa i MKB
Vilken hälsosyn som ska tillämpas i
MKB är inte självklart, varken i Sverige eller internationellt.
I en internationell studie anser representanterna för Sverige att hälsa borde täckaws bättre i alla områden från ljud och föroreningar till sociala och psykologiska aspekter.
I Sverige är de viktigaste lagarna för planering och konsekvensbeskrivning av vår fysiska miljö miljöbalken och plan- och bygglagen. Dessa har olika utgångspunkt vad gäller hälsa. Miljöbalken "skyddar mot ohälsa" medan plan-och bygglagen "planerar för god hälsa. (socialstyrelsen 2001)
Världshälsoorganisationen
definierar hälsa som "ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande. Definitionen har fått kritik för att vara utopisk
men är fortfarande den oftast återkommande (Medin och alexandersson
2006) och utgör grund för det svenska folkhälsoarbetet. I Sverige
finns nationella mål för miljökvalitet respektive folkhälsa
(prop: 2005/05:150 2007/08:110).
Sammantaget innebär det att i Sverige finns flera definitioner av hälsa parallellt i lagstiftning och nationella mål. och att det inte råder konsensus i dessa om hur hälsa ska hanteras i MKB.
Hälsa
ett politiskt och värdeladdat begrepp
Med ett väl belyst hälsoavsnitt
i en MKB kan beslutsfattares ställningtaganden bli tydliga och synliga till
exempel när det gäller hur stor och vilken typ av störning som
ska anses acceptabel hur mycket ett (gott?) liv är värt och vilka som
ska premieras respektive drabbas ( till exempel om det är trafikanternas
hälsa eller de närboendes som ska stå i fokus)
Det är stor skillnad i att planera för en god hälsa och endast planera för att skydda mot ohälsa.
I kombination med att hälsa är politiskt känsligt ökar risken för att många viktiga folkhälsofrågor faller bort från MKB och där står vi idag.
För
att inte försvåra folkhälsoarbetet måste hälsa hanteras
bredare i MKB. Utrymmet för godtycke måste minska för att hantering
av hälsa i MKB ska kunna anses vara av rimlig politisk, etisk och demokratisk
kvalitet.
............
