HÅLLBAR
UTVECKLING PÅ LÅNG SIKT
VAD HAR
HÄNT SEDAN ÖP99?
De globala sambanden har ökat vad gäller livstil och
energibehov.
Kyoto-överenskommelsen och dess godkännande. Att så
många av jordens länder nu tagit ett gemensamt tag för
att minska utsläppen av klimatpåverkande ämnen innebär
en rad förändringar.
Inte minst betyder detta att energiproduktionen kommer att förändras.
Men lika viktigt är att energiförbrukningen minskar.
Nya åtgärder för att minska oljeberoendet i Sverige.
Flera omfattande utredningar har gjorts över Göteborgs
framtid på lång sikt.
Kunskapen har ökat om miljöfrågor: oljeberoendet
och påfrestningarna på miljön.
FÖRSLAG
Sammantaget innebär ovanstående redovisade utredningar att
Göteborg är bra rustat för en planering som siktar på
ett långsiktigt hållbart samhälle. Att detta
innebär en omställning på många håll är
uppenbart. En del handlar om livsstilsfrågor och värderingsförändring,
en del handlar om styrmedel för att främja ett beteende som
är långsiktigt hållbart och en del handlar om att förändra
den fysiska strukturen för att göra detta möjligt med behållande
av livskvalitet.
Denna översiktsplan kan främst handla om den fysiska delen av
alla de åtgärder som behöver göras och på plankartorna
har angetts ett antal sådana som sammantaget leder i rätt riktning.
Det perspektiv som översiktsplanens markanvändningskartor har
är i detta sammanhang kort. I många fall behövs ett längre
perspektiv, inte minst när det gäller strukturberoende frågor
som t ex järnvägssystem. Här pekas på några
sådana som ligger på längre sikt men som ändå
är att betrakta som planeringsförutsättningar redan idag:
Infrastruktur
Bohusbanan via de framtida utbyggnadsområdena på Östra
Hisingen och Kungälv.
Pendeltågstrafik/snabbspårvagn mot Askim och Onsalahalvön.
Kapacitetsökningar utöver befintlig planering på
stambanorna, tex. fyrspårslösningar Västkustbanan och
Västra Stambanan.
Persontrafik från Torslanda på befintlig Hamnbana när
en hamnbana i nytt läge har byggts.
Kapacitetsökningar inom spårvägssystemet bortom
K2020, t ex en öst-västlig spårvagnstunnel under city.
Skapande av avlastande vägsystem, troligen som tunnlar i halvcentrala
delar.
Bebyggelsestruktur
Samplanering av bebyggelse och infrastruktur. Bebyggelsen ges en
ökad täthet kring kollektivtrafikstråk. I glesare strukturer
förbättrade förutsättningar för infartsparkering.
Bebyggelseområdena i södra Askim och på norra
Hisingen utvecklas kringstarka kollektivtrafikstråk.
Nya bostadsformer som passar nya hushållsstrukturer.
Ombyggnad av befintliga hus med ytterligare energisnåla lösningar
och med förnyelsebara energisystem.
Den nya bebyggelsen görs mycket energisnål.
Bevara jordbruks- och skogsmark för beredskap att producera
nya bränslen.
SAMRÅDSFRÅGOR
Hur är det möjligt att förena social, ekonomisk och miljömässig
hållbarhet?
Vilka framtidsfrågor saknas i översiktsplanen?
Hur kan vi ha en beredskap för minskad
tillgång på energi vid en regionförstoring
och vad händer om det uppstå energibrist?
NÄSTA!
|