ÖKAT
TRANSPORTBEHOV
VAD HAR HÄNT SEDAN ÖP99?
Göteborgs arbetsmarknad blir större i omfång vilket
ger fler och längre resor.
Trafiken har ökat vilket har medfört hög belastning
bland annat i älvsnittet.
Göta älvbrons tekniska hållbarhet har utretts.
Utbyggnad i Torslanda har medfört trafikproblem som påverkar
hamnen och västra Hisingens industriområden.
Flera stora infrastrukturprojekt har utretts ytterligare.
Nya utredningar av möjliga framtida sträckningar för
spårbunden persontrafik.
Mer preciserade miljökvalitetsnormer med åtgärdsprogram
för kväveoxid och partiklar ställer krav på ändrat
resbeteende.
Ökad kunskap om trafikens miljöeffekter.
K2020-utredningen, som uttrycker mål om fördubblad kollektivtrafik.
Götatunneln och Kringen har byggts ut.
FÖRSLAG
Trafiken i staden tar plats och påverkar stadens liv. Hur trafiken
går och platsen organiseras betyder mycket för hur stadens
kvaliteter kan utvecklas. Många gånger
konkurrerar olika intressen om samma yta.
Komplettera och bygg ut knutpunkter
Samordning mellan bebyggelse och trafikutbyggnad poängteras. Göteborgs
utbyggnad föreslås på kort sikt inriktas mot komplettering
av den befintliga staden, något som ökar möjligheterna
till försörjning med god kollektivtrafik för både
den tillkommande
och befintliga bebyggelsen. En tätare bebyggelse kan också
göra det möjligt för fler att gå och cykla.
En utbyggnad i knutpunkter föreslås i första hand vid
de fem strategiska knutpunkterna.
En högre täthet eftersträvas också vid större
bytespunkter i mellanstaden.
Prioritera kollektivtrafiken
Framkomligheten för spårvagn och bussar ska prioriteras för
att på så sätt stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft.
Detta förtydligas i de områdesvisa strategierna för centrum
och centrala förnyelseområden.
Projektet K2020 kommer att visa vilka krav som bör ställas på
fortsatt planering för att ge bussar och spårvagnar den önskade
prioriteringen.
K2020 - ny struktur för ökat resande med kollektivtrafik
K2020 visar hur kollektivtrafiken behöver byggas ut för att
möta ett ökat resande,
från dagens 24 procent till 40 procent, vilket innebär mer
än fördubblat antal resor med kollektivtrafik år 2020.
De grundläggande principerna för uppbyggnaden av
nätet är:
Knyt samman fler områden - från radiell struktur till
nätstruktur.
Gör resan snabbare mellan områdena - skapa tvärförbindelser
och prioritera med eget utrymme för kollektivtrafiken.
Erbjud tät trafik - hög turtäthet i huvudstråken.
Utveckla knutpunkterna - förtäta bebyggelsen kring kollektivtrafiknära
lägen
och förbättra tillgängligheten.
Inom K2020-projektet pågår arbetet med att ta fram ett reviderat
förslag till
framtida struktur för kollektivtrafiken. Den reviderade strukturen
kommer att inarbetas i översiktsplanen inför utställningsskedet.
Några av delarna i K2020-
förslaget är en ny spårvagnsförbindelse över
älven, att busstrafiken flyttas ut från Brunnsparken till en
bussring i Allén och på Södra älvstranden samt
eget utrymme
för buss i alla infartsstråk. Åtgärderna för
kollektivtrafiken kan komma att innebära
att biltrafiken får ett minskat utrymme vilket medför att möjligheterna
till nya sträckningar för biltrafiken också måste
utredas.
Satsningar på järnväg är nödvändigt för
Västsveriges tillväxt Västlänken och förstärkningar
utmed stambanorna och vid centralstationen är en förutsättning
för att nå de mål för kollektivtrafiken som beskrivs
i GRs beslut kring K2020. I markanvändningskartan markeras de aktuella
sträckningarna för
Västlänken. Utbyggnaden av Götalandsbanan är en av
förutsättningarna för järnvägens utveckling och
nämns under mellankommunala frågor i del 2. Under avsnittet
Nordens logistikcentrum beskrivsbehovet av nytt läge för hamnbanan.
Bättre
kontakt över älven
I översiktsplanen anges en ambition att Göteborgs centrum ska
utvecklas på båda sidor om Göta älv. En sådan
utveckling är bara möjlig om förbindelserna över älven
förbättras för alla trafikslag. Det är också
viktigt att inom kort finna en ersättning för dagens Göta
älvbro som har en begränsad livslängd. På arkanvändningskartan
markeras två utredningsområden för nya älvförbindelser
i centrala Göteborg. När dessa utreds bör örutsättningarna
för Vänerntrafiken klargöras.
Öka resandet till fots och med cykel Gång- och cykeltrafiken
behöver lyftas fram och ges en större betydelse. För att
dessa trafikslag ska bli ett alternativ krävs omsorg i all detaljplanering,
med trygga miljöer och gena sträckningar. Säkrare cykelleder
och ett enhetligt övergripande stomcykelnät kommer att beskrivas
i Trafikkontorets framtida cykelstrategi och om möjligt ska denna
arbetas in i översiktsplanen inför tställningsskedet. I
markanvändningskartan markeras läget för en ny gång-
och cykelbro över älven.
Medveten hantering av parkering
Genom en medveten parkeringspolicy kan kommunen uppmuntra göteborgarna
att välja kollektivtrafik, bilpool och miljöfordon. Likaså
kan väl lokaliserade och
utformade pendelparkeringar för både bil och cykel ha positiv
effekt på kollektivtrafikresandet.
En ny parkeringspolicy är under utredning liksom nya riktlinjer för
bedömning av parkeringsbehov vid planering och bygglov.
Göteborg City Airport blir mer tillgängligt
Göteborg City Airport (f.d.Säve flygfält) strävar
mot att öka passagerarantalet. 2005 var flygplatsens passagerarantal
440 000, att jämföra med 3,9 miljoner för Landvetter.
För att möjliggöra expansion studerar Göteborg City
Airport för närvarande utformning av en ny passagerarterminal
som nås direkt från Hisingsleden.
En sådan lösning skulle öka tillgängligheten till
flygplatsen markant och minska belastningen på Kongahällavägen.
Buller från flygplatsen påverkar markanvändningen
runt flygplatsen, hur stort detta område är visas under miljö-
och riskfaktorer i ÖPXX, del 2.
Föreslagna
väglänkar
Utöver de väglänkar som nämns ovan och i avsnittet
om Nordens logistikcentrum förslås i markanvändningskartan
ett antal kompletteringar i dagens vägnät. Dessa krävs
bland annat för att ge plats åt kollektivtrafiken i centrala
Göteborg men även för att binda ihop områden, underlätta
rörelser och överbrygga barriärer. Andra länkar krävs
för att integrera nya bebyggelseområden i staden, till exempel
Gullbergsvass.
I del 2 under mellankommunala intressen nämns dels behovet av en
koppling mellan Rv40 och E6, dels en koppling mellan Utbyvägen och
E20 (förlängning
av Mellbyleden).
SAMRÅDSFRÅGOR
Ökningen av biltrafiken ska dämpas
med satsningar på kollektivtrafik och
gång- och cykeltrafik. Är de åtgärder som föreslås
tillräckliga?
När blir köerna ett märkbart
problem för tillväxten?
Visar förslaget på rätt prioritering
avseende vilka trafikslag som ska ha rätt till utrymmet på
vägar och gator?
NÄSTA!
|