----NYHETER!

..........

ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. ÖPXX.SAMRÅD .UTDRAG

---

13 strategiska frågor

MÅNGFALD - TRYGGT OCH MÄNSKLIGT

VAD HAR HÄNT SEDAN ÖP99?
•Trygghetsfrågorna har uppmärksammats allt mer. Många undersökningar har visat att alltför många människor avstår från att använda staden och stadens möjligheter på grund av otrygghet.
• Fortsatt stora, och ökande, skillnader i olika delar av staden trots samstämmiga intentioner och stora insatser för att vända utvecklingen.
•Forskning om segregation/integration är tydlig med att integrationsfrågan inte kan hitta sin lösning enbart genom att kompensera de som blir "förlorare" på segregationen. Effektivare metoder behövs där hela befolkningen är medaktörer.
•Nya kunskaper/riktlinjer finns om hur olika grupper använder stadsmiljön, grupper som vanligen inte görs till norm i planeringen; barn,äldre, kvinnor, funktionshindrade, HBT-personer m fl.
•Nya former för dialog utvecklas kontinuerligt, bl a genom trygghetsvandringar, medborgargrupper och rådslag.

FÖRSLAG
• Befintliga och föreslagna bebyggelseområden ska tillåta stor variation av funktioner och uttryck. Strävan är att motverka boendesegregationen genom att komplettera i stadsdelen med det som saknas. Ambitionen att skapa möjligheter att variera upplåtelseformer, bostadsstorlekar, funktioner m m syns på kartan genom flexibilitet i markanvändningen i kategorin bebyggelseområde.
Flexibiliteten i ÖP ger en möjlighet att fullfölja ambitionen i nästa steg i planeringen, det krävs dock vaksamhet på att variationskravet följs upp.
• Det relativa läget av olika platser bestäms av kommunikationer till, från och genom platsen. Genom att skapa genomströmning av trafikrörelser genom en
plats ökar attraktiviteten för att etablera t ex handel på platsen. I avsnitten om trafik beskrivs länkar som delvis syftar till att lösa kapacitetsproblem, och delvis syftar till en omstrukturering av göteborgarnas rörelser.
Exempel på detta är: Knutpunkterna City, Backaplan, Gamlestan, Frölunda Torg och Angered Centrum binder i olika grad samman områden med olika Befolkningssammansättning
vilket främjar möten mellan grupper. Flera föreslagna
vägförbindelser har också en sammanbindande effekt och kan överbrygga
otrygghetsbarriärer, t ex Olofstorp-Bergsjön och Majorna - Norra Älvstranden.
•På lång sikt finns förslag till förändrad markanvändning längs Dag Hammarskjöldsleden
och i Högsbo industriområde som har förutsättningar att
skapa en större sammanhängade stadsbygd. En framtida komplettering i södra Askim har förutsättningar att öka andelen flerfamiljshus och kollektivtrafikresenärer där. De sociala konsekvenserna av Västlänkens alternativa dragningar har analyserats.
•Offentliga platser fungerar som mötesplatser, däribland kan särskilt badplatser pekas ut som attraherar människor från stora delar av kommunen/regionen.
Skeppstadsholmen är föreslagen ny badplats i ÖPXX.
I de områdesvisa inriktningarna
En blandad bebyggelse med avseende på funktion, innehåll, form, pris m m är liksom trygghetsaspekterna återkommande i de områdesvisa strategierna.
Generella riktlinjer
Det finns en rad kända mekanismer som avgör en plats förutsättningar att bli trygg och tillåtande. Nedan följer ett urval, men vidare läsning rekommenderas.
•Otrygghetsskapande barriärer ska överbryggas. Kollektivtrafikens platser ska ha omedelbar närhet till mänskligt liv i offentliga rum, bebyggelse och långsamt
körande biltrafik. Engagemang kring den gående människans villkor ska vara styrande vid allt planarbete.
•Samspelsintegrationen ska främjas. Samspelet mellan människor ute på gator,torg och andra offentliga platser med människor inne i husen kan påverkas av att bebyggelsens första våning är utformad för sådan kontakt. Antingen publika bottenvåningar, eller lagom avstånd till bostads-/kontorsfönster, för att våga ha gardinerna fråndragna och vilja vistas på balkong eller uteplats.
Siktlinjer på gångstråk och placering av bänkar på torg m m är också viktiga.
Detaljerna är många och måste avvägas på platsen. Detta måste följas upp i detaljplan och bygglov.
o Vardagsperspektivet ska beaktas genom att göra plats för fler viljor och önskemål i planeringen, att se vardagslivsperspektivet, att acceptera att olika personer
har olika önskemål och att staden därför måste vara blandad och rymma många olika grupper. Det finns många metoder för att föra en utökad dialog med berörda.
• Tänk på maktperspektivtet i processen. Analysera vem som får komma till tals i planeringsprocessen och vem den nya satsningen kommer till gagn, och vilka intressen som får stå tillbaka. Det kan gälla hur den fysiska planeringen
ges avtryck i markanvändningskartan men också hur processerna genomförs och vilka kommunikationsvägar som väljs.

SAMRÅDSFRÅGOR
• Att planera för mångfald och trygghet är inte en stor satsning utan många små. Bidrar översiktsplanen till ökad integration?
•Olika grupper har olika tillgång till stadens offentliga rum. Hur kan detta ändras?
•Hur kan tillgängligheten säkerställas redan i planeringen?

NÄSTA!