MEDBORGARKRAFTEN
FÖRSTA
SIDAN (ILLUSTRERADE VERSIONEN) .....................................................................
......
HEDEN
..........
HEDENOMRÅDET EXERCISHEDEN-TRÄDGÅRDSFÖRENINGEN-AVENYN-
NÄCKROSDAMMEN-KORSVÄGEN-EVENEMANGSSTRÅKET INGÅR
I Göteborgs
framtid/Göteborgsregionens framtid Ett
processkonstverk
(PK22+23) steg4
2009
.© Arne Person
KONSEKVENSBESKRIVNINGAR CAOFEIDIAN
.........ANGERED-BERGUM...........FALKÖPING
.............Betydelsen
av balanserade och samverkande ...........konsekvensbeskrivningar,
belyses nedan genom ................att ge exempel
på tre stadsbildningar ...................där
en dimension fått dominera. ..........
..........................................__________ ...............Den
ekologiska dimensionen .......................
är vägledande ............
................................Staden
Caofeidian En
aktuell stad är Caofeidian i Kina. En klimatsmart stad som är under
planering av Sweco (projektledare professor Ulf Ranhagen). En plusenergistad.
Staden skall vara färdigbyggd år 2020. Den ska bli världsledande
när det gäller miljömedvetenhet. Staden byggs vid vattnet vilket
är en absolut förutsättning. (Jordbruksmark får inte bebyggas.)
Den byggs på ny mark som skapas av sand som sprutats upp från havsbotten.
Den kommer att kosta ca 500 miljarder kronor. Den
är tänkt att ge ett överskott av energi. Den ska bli koldioxidneutral.
Energikällorna är till 95 procent förnyelsebara med ett avanserat
kretsloppssystem. Husen är så kallade passivhus dvs välisolerade
hus utan uppvärmning. Staden skall skapa ett överskott av energi som
kan leveraras till andra delar av regionen. Ett heltäckande transportnät
med eldrivna fordon där bränslet är biogas. Man räknar med
ett 40 procentigt överskott av biogas. Biogas är resultatet av det
kretsloppssystem som är en av grunderna för stan. Slam från avloppsreningsverk,
organiskt avfall och svartvatten förvandlas till biogas. I havet utanför
stan placeras mellan 150-200 vindturbiner. Andra energikällor tilkommer alltefter
som tekniken utvecklas. För
att slutmålet om en helt klimatneutral stad ska kunna nås krävs
mycket mer än bara förnyelsebara energikällor och välisolerade
hus. Staden
planeras därför utifrån ett antal knutpunkter "urbana noder" Dessa
knutpunkter skall vara bilfria och finnas mitt i olika sorts områden. En
viktig knutpunkt blir hållbarhetscentrat. Noderna placeras på ett
sätt att kollektivtrafiken kan dras fram på ett effektivt sätt. Gångavståndet
från bostäder och arbetsplatser till hållplatser blir till 90%
inte mer än 300 meter. Gångavståndet till knutpunkterna, de urbana
noderna blir aldrig mer än 800 meter. Den här planeringen gör att
bara tio procent av resandet i staden kommer att ske med bil. Bilpooler blir vanliga.
Cykeln får en viktig plats i staden. Att cykla eller gå är två
nödvändiga förutsättningar för att det hela skall fungera.
Meningen är att Caofeidian ska bli en hälsosam stad för invånarna
och då ingår att de ska röra på sig. Det ska inte vara
mer än 500 meter till grönområden och parker. Minst 50 procent
av alla persontransporter skall ske till fots eller på cykel. 80 procent
av alla byggnader ska innehålla både bostäder och arbetsplatser.
Ulf
Ranhagen tror att plusenergistaden Caofeidian kommer att stå som modell
för planering av städer i framtiden. Tron
är att sådana här städer är en av vägarna till
en hållbar framtid. Det handlar om en ny livsstil och en medvetenhet om
att allt man gör påverkar miljön och klimatet. ................................
..............................________________
................Den
ekonomiska dimensionen ........................var
vägledande ..............
......................... Satellitstaden ........................Angered
-Bergum Angered
-Bergum var tänkt att bli en komplett satellitstad till Göteborg. Intentionerna
var att leverera moderna lägenheter som ersättning för innerstadens
starkt nedslitna. Teknik och ingenjörskonst fick styra. Den ekologiska
dimensionen saknades och den sociala beaktades inte. Pengarna fick styra. Otaliga
ombyggnadsprojekt har genomförts som medfört omfattande omflyttningar
med stark segregation som resultat.
.......................................______________
....... .. ..........Den sociala dimenionen .......
................ är vägledande ....
......... .............
..............................Falköping Falköping,
certifierats som en Cittaslow sommaren 2008. Den första i Sverige.
Cittaslow
är en internationell organisation grundad i Italien 1998 av 4 norditalienska
städer för att stoppa trenden av människor som flyttade till större
städer. Syftet var att visa fördelarna av små städer och
för att stärka deras identitet. Deltagande städer får ha
högst 50 000 invånare. Det finns i dag ett hundratal långsamma
städer i världen. För
Falköping innebär det att kommunen förbinder sig att målmedvetet
arbeta för att leva upp till de drygt 50 kriterierna som krävs för
medlemskap.
Cittaslow
innebär inte att man slår sig till ro, utan att man gör en rad
aktiva och offensiva val för att förbättra livskvaliteten. Det
handlar om att reflektera över vilka värderingar och tänkesätt
som dominerar i ett samhälle. Utveckling innebär inte att allt ska
gå snabbare.
Vi mår dåligt trots vår materiella standard, Det höga tempot
knäcker många. En infrastruktur som gör det möjligt att leva
lite lugnare och få en ökad livskvalitet ses som en utveckling. Cittaslow
erbjuder en helhetssyn på vad det goda livet i en liten stad är
och hur lokalsamhället kan utvecklas. Kraven som ställs på livsmiljön
i en stad som vill bli långsam berör allt från sophantering och
bredbandsutbyggnad till öppettider i butikerna och medborgarengagemang. Breda
och stränga krav Sammanlagt handlar det om ett femtiotal krav
indelat under rubrikerna miljö, infrastruktur, teknik och stadsplanering,
lokala produkter, gästfrihet och medborgarengagemang. Hälften av dem
måste man leva upp till vid de årliga kontrollerna. Cittaslow uppmanar
på det sättet till diskussion om hur ett gott liv kan se ut.
Krav
på en Cittaslow
1. Miljö Man utför kvalitetskontroller
av luft och vatten och har en plan för kompostering och återvinning
m m. 2.
Infrastruktur Det finns rekreationsområden och grönområden
med offentliga toaletter. Det offentliga rummet är handikappanpassat. Man
har ett medborgarkontor och ett offentligt forum för att diskutera och fånga
upp olika lösningar och idéer. 3.
Teknik och stadsplanering Man har en plan för att bevara stadens
särprägel och uppmuntrar varlig renovering med miljömässigt
byggnadsmaterial. Man arbetar för interaktiva verktyg på webbplats
som möjliggör direkt kontakt med politiker och tjänstemän.
Man främjar bredbandsutbyggnad, distansarbete och arbetspendling. 4.
Lokala produkter Man stödjer lokalt odlad kost och har en ekologisk
inriktning. Möten mellan producenter och konsumenter uppmuntras, ävensom
lokala produkter som hotas av att glömmas bort. Man vill öka utbudet
av lokal mat. 5.
Gästfrihet En allmän välkomnande attityd uppmuntras och
ärlighet i marknadsföringen av lokala evenemang eller produkter eftersträvas.
Man vill ha en plan för utbildning av lokala turistguider och har tydligt
utmärkta turistleder och informativa turistbroschyrer med information om
lokala evenemang. 6.
Medborgarengagemang Man har ett underifrån- och utifrånperspektiv
och arbetar för en ökad medvetenhet bland alla invånarna om Cittaslow.
Man har ett program och en särskild budget, för att tillvarata och uppmuntra
olika initiativ av Cittaslow-karaktär.
Begreppet
långsamhet kan användas för en bred diskussion om
vår kultur, vårt sätt att leva och våra värderingar.
Långsamt
kan vara bättre Trots vårt samhälles höga tempo tycks
det långsamma ligga i tiden. När tempot är högt ökar
också behovet av långsamhet i tillvaron. Människor söker
nya värden, nya sätt att leva, nya strategier för att förhålla
sig till kaoset omkring dem. Att förespråka ett långsamt
förhållningssätt betyder inte att man vill vrida klockan tillbaka,
bara om att försöka hitta en balans mellan snabb och långsam tid.
Kanske är den balansen en ödesfråga för samhället.
Kravet på ständig snabbhet hotar vår miljö, våra relationer,
vår hälsa och våra demokratier. Cittaslow
är mer än att leva upp till 50 kriterier och principer. Det är
ett sätt att tänka. Det rör sig om att bry sig om sin stad och
dess invånare och besökare. Det rör sig om att prisa och främja
mångfald och undvika enformighet som plågar alltför många
moderna städer. Det rör sig om att finna platser i en föränderlig
värld där värden ofta är nyckfulla och behoven och strävan
efter lokala samfund ofta kan bli förbisedda. Källor
bland annat: www.falkoping.se Text: David Björklund Referat AP ...............................________________
SLUTOMDÖME
...Balanserade
konsekvensbeskrivningar .........................behövs
för hållbar samhällsutveckling! ...... .............. .............Ger
förstärkta krafter i samverkan .. ............................................................................................Nästa! |