Heden tornet

TORNET

Bakomliggande tankegångar
Newton
Einstein
Dagens forskare

Ur M3 digital world sommaren 2008

Tittar vi på vårt nervsystem är det en fantastisk parallellism; nervceller är långsamma men de delar upp uppgifter mellan sig.

När vi pratar om nanoarkitekturer, en hundradels storlek på transistorerna mot idag,
är det så få elektroner som flyttas för att ge ettor och nollor, att enskilda transistorer inte blir riktigt tillförlitliga.
Där kan vi hämta inspiration från
biologiska system, de klarar sig med ofullständiga data och har en inbyggd
robusthet i systemet.

"Att kunna utnyttja parallellismen är den största utmaningen"
Atila Alvandpour, professor

"Biologiskt inspirerande dataarkitektur hör framtiden till"
Bertil Svensson, professor

Processorn år 2050
Fullt funktionella, lärande humanoida robotar är verklighet.
Den enorma processorkraft som krävs för att roboten ska kunna analysera och tolka omgivningen och samtidigt utföra uppgifter och förflytta sig finns tillgänglig.

Uppkoppling
Vad kommer att hända när alla har tillgång till hela internet i fickan var som helst? När alla kan hålla koll på varandra genom superbilliga sändare och mottagare.

Hemmet
Man kan fråga var man har sina grejer.
Vi kommer att veta mer om vår omgivning för att det sitter taggar på våra prylar.
Vi kan lätt sätta en trådlös indikator på varje fönster för att se om de är stängda.

Den stora skillnaden mellan idag och om 15 år är de tjänster som erbjuds. När det gäller sjukvård till exempel kommer vi att få mer vård direkt från hemmet.

"Det handlar om att lägga elektronik på ytor som förut betraktats som omöjliga"
Magnus Berggren, Linköpings Universitet

Textilier som kan ändra utseende.

Staden
Det kommer att finnas barer i storstäderna som är uppkopplade med varandra via stora skärmar där människor kan träffas nästan som i verkligheten.

Slutsats!
En egen plattform för människans förmågor utveckling, samarbete och anpassning till omgivande krafter är befogad! AP

Framtidsvisioner

Källa:
forskarbetraktelser.
blogspot.com

Forskare i Sydkorea har tagit reda på hur vår teknologi kommer att utvecklas i framtiden. 3500 olika experter har tillfrågats om detta.

Inom tio år kommer man att kunna uppleva lukter via Internet.
Mobilbatterier som räcker i två månader tros bli verklighet kring 2012.
En liten dator i örat som kan säga namnet på personer man träffar. Inom medicin tror man att det kommer att finnas robotar som utför operationer.
Det kommer att finnas små microrobotar som kan sprutas in i blodbanan och sedan utföra olika saker i kroppen.

Ur Biltidningssajten
auto, motor & sport

Framtidsvisioner: Så ser bilen ut om 50 år!
Björn Bergman - 2007-10-12 Referat AP

Så här tänker de stora biltillverkarnas innovatörer.

Flera är inne på att bilen kan förvandla sig efter transportbehov.

Under bilsalongen i Los Angeles presenterades
år 2007 under uppdraget: "Robocar 2057" -visioner av de fordon vi kommer att använda om 50 år.

Skisser från åtta av dessa!

Audi
General Motors
Honda
Mazda
Mercedes
Nissan
Toyota
Volkswagen

Läs mer!

ARKITEKTUR

Fokus Sveriges nyhetsmagasin
Arkitektur:
Fega, snåla Sverige
Publicerad 2007-11-09 Text Leo Gullbring
Referat AP

Wolf Prix är arkitekten bakom BMW Welt. "Vi bygger idéer, det är arkitekturens stora utmaning i dag. Redan på sextiotalet ville vi bygga en miljö som andas och rör sig, och kan växa och krympa med brukarens rörelser och sinnesstämning. Aldrig har vi kommit så nära som här i München i att bygga moln, i att gestalta former och rum som går att uppleva med hela kroppen och inte bara med ögonen."

Leo G skriver att den fria formens arkitekter inte har mycket gemensamt med svensk nutida arkitektur. Svenskt byggande är välgjort och tryggt men oinspirerat.

Det är dags att inse att arkitektur inte längre bara är teknisk funktion och ekonomiska krav, utan ett uttryck för livsstilar, för kultur, för attityder. Det emotionella är utgångspunkten säger Prix.

Kjetil Thorsen på Arkitektkontoret Snøhetta, i Oslo anser att den här typen av byggnationer radikalt kan förändra arkitektur-klimatet i ett land.

Medan den klassiska arkitekturen, från antiken fram till modernismen, betonar vad som bär eller bärs upp, så tillåter datorn som ritverktyg tillsammans med nya byggnadsmaterial en helt annan komplexitet där golv blir väggar, som blir tak, där själva rörelsen är utgångspunkten.

Thomas Hellqvist, arkitekturkritiker och gästprofessor i fysisk planering i Karlskrona, tror att den enda vägen ut ur dagens stiltje är att se bakåt, all förnyelse har tagit avstamp i historien.

Thomas Sandell säger att samtiden tillåter inte samtida arkitektur att göra några avtryck.
Vi är lite av ett lagomland.
Det finns en rädsla för det nya, vi var rädda för högertrafik en gång i tiden, och vi är fortfarande rädda för invandrare. Det blev social ingenjörskonst, överdrivet pragmatiskt och så jantelagen. Nu vaknar Sverige och inser att norrmännen är skickligare, och att danskar och finnar fortfarande är lika bra.

Problemet med Sverige är att det är så tyst, säger Peter Cook. Sverige lever fortfarande med arvet från miljonprogrammet då arkitekterna fick avhända sig sitt ansvar till politiker, byggbolag och ingenjörer.

Läs mer!

MEDBORGARMEDVERKAN
av AP

I samband med förnyelsen av de storskaliga bostadsområdena i Göteborg utfördes en utvärdering 1994. Den påvisar att det vid förnyelsen ofta på medborgarnas initiativ bildades olika former av organisationer för att aktivt kunna påverka sitt boende. Dessa var lokalt förankrade och löstes upp efterhand.
Senare tog kommunen initiativet till medborgar-medverkan och den så kallade dialogplaneringen skapades. Denna är också inriktad på tillfälliga medborgarorganisationer som ofta mer blivit ett spel för galleriet än ett kraftfullt verktyg i planeringen.

När en av stadsbyggnadskontoret skapad referensgrupp för en fördjupad detaljplan i Älvsborg 1998 ombildades till Medborgarkraften i Älvsborg och fortfarande lever vidare med hemsida och nätverk skedde ett stort steg mot framtidens urbana planering som på grund av sin komplexitet inte ensamt kan styras av en byggnadsnämnd.

Stadsbyggnadsdirektören har vädjat om hjälp av göteborgarna när det gäller Hedens förnyelse.

Såväl Chalmers Arkitektur som fackpressen och bloggare på nätet är överens om att det inte längre går att arbeta efter invanda mönster.

..................................................................... ..........Till startsidan!

MEDBORGARKRAFTEN
FÖRSTA SIDAN (ILLUSTRERADE VERSIONEN)
..................................................................... ......

HEDEN .......... HEDENOMRÅDET
EXERCISHEDEN-TRÄDGÅRDSFÖRENINGEN-AVENYN-NÄCKROSDAMMEN-KORSVÄGEN-EVENEMANGSSTRÅKET
INGÅR I Göteborgs framtid/Göteborgsregionens framtid
Ett processkonstverk (PK22+23) steg2 2008 .© Arne Person

TORNET

Krafter från ovan
Sol, vind, regn, elektriska urladdningar...och det för oss okända.

Solenergi från rymden levereras till Tornet och försörjer hela innerstan med energi. Läs mer!

............o

Referat

Tornet är den centrala enheten i anläggningen.
Ett kraftverk där förnyelsebara energislag som sol, vind, vatten och jordvärme, samlas upp och balanseras med anläggningens krafter från plattformarna.

Dess energi distribueras till regionen i form av bland annat kompetens och ren elektricitet.
Tornet är en flexibel volym vars innehåll förändras allteftersom nya krafter och rön tillkommer.

Tornet är tillgängligt för alla medborgare, som med sin kunskap och kompetens tillsammans med spetskunskap kan påverka balansen.

Med den moderna visualiseringstekniken, datorernas och de virtuella världarnas hjälp kan konsekvensstudier och åtgärder snabbt utföras.

En grannlaga uppgift är att förutom att gestalta de nya stadsdelarna i centrum även omstrukturera stora delar av de nuvarande stadsdelarna så att de kan fungera i morgondagens "uniglokala" samhälle. För att detta arbete skall lyckas erfordras en bred medborgerlig medverkan.

Hittills har de ekonomiska och ekologiska aspekterna i alltför hög grad fått styra utvecklingen, vilket nu visar sig kan få katastrofala följder för livet på jorden.

Målet med anläggningen är att bryta denna trend och lyfta fram alla de dolda krafter som man inte tagit tillräcklig hänsyn till hittills.

Tornets utrymmen omfattar, förutom alla de lokaler som erfordras för det konkreta arbetet på respektive våningsplan, utrymmen för verksamhetens åskådliggörande för allmänheten.
Detta sker i Tornets kärna som tillsammans med ljusgården blir offentlighetens del.

Stommen byggs omgående till färdig höjd och översta terrassen färdigställs helt liksom de våningsplan vars funktioner redan från början är fastlagda.
Allteftersom processen fortskrider tas nya våningsplan i besiktning och utrustas därefter.

Byggnaden blir en dynamisk anläggning som på ett överskådligt sätt redovisar kraftspelet och vad som är utvecklingsbart, för allmänheten.

Grönska, vatten, ljus och scenerier, dvs naturen som del av arkitekturen genomsyrar hela Tornet.

LJUSSTUDIE

Referat fortsättning

Framöver kommer den kommunala stadsplaneringen i Göteborg att helt förändras.

De nuvarande processtegen program, samråd, utställning
och antagande där medborgarsynpunkter avges mellan de olika processtegen ersätts med ett parallellt förfarande med hjälp av olika visualiseringsmedier. Den så kallade dialogplaneringen ersätts av interaktiv planering. Myndigheternas planerare kan vid varje ställningstagande ta del av samrådskretsens inkluderande medborgarnas synpunkter och tips och även se dess konsekvenser. Samtidigt kan samrådskretsen följa myndigheternas avancemang och bidra med tips.

Alla överklagande som nu förlänger planeringstiden avsevärt kan även ske parallellt.

Farhågorna som funnit för att ett alltför demokratiskt samhälle dvs där den "okunniga massan" får bestämma över de som besitter spetskunskap finns inte längre.
I de kontinuerliga djuplodande konsekvensstudierna tas tillvara såväl lekmannens geniala idéer på samma villkor som guruns.

Det blir enkelt att använda ett "proretroaktivt" förhållningssätt. Med konstnärerna och forskarna kan vi kasta oss fram i visionernas värld och finna embryon som med hjälp av medborgarna som "tolkar", konkretiserar, visualiserar, finansierar och genomför visionerna i rätt tid.

Under granskning av förnyelsen av miljonprogramsområden i Göteborg på 1990-talet svarade en av allmännyttans ansvariga på frågan om hur han såg på resultatet. "Vi har pumpat in den ena miljonen efter den andra i våra områden till ingen nytta!"

Inför 400års jubileet av Göteborgs grundande har situationen förändrats.
En god översiktsplan och en framsynt stadsbyggnadsdirektör som vädjar om medborgarnas medverkan ger resultat.

FÖRENKLAD SEKTION GENOM ANLÄGGNINGEN

TORNET FRÅN LUFTEN

TORNSTUDIE

Till kraftertornet!

.Nästa!

___________________________________
Göteborgs 400-årsjubileum år 2021
Heden som jubileumsområde
processkonstverk 25 steg1
Inledning

Heden processkonstverk 22-23 steg 4
Konsekvensbeskrivningar

Illustrationer

Skrivelser
KOMMUNEN med KOMPLETTERING OCH REGERINGEN

Heden processkonstverk 22-23 steg 3
Synpunkter och förslag på kommunens
program för Heden och Avenyn:Komplettering

Heden processkonstverk 22-23 steg 3
Synpunkter och förslag på kommunens
program för Heden och Avenyn

...........o
Heden processkonstverk 22-23 steg 2

.............

FÖRSLAG 1 ..INNEHÅLL

innehåll Heden
startsida
möjligheternas stad
möjligheternas hed
.......analys av embryon
hedenområdet
översiktsplanen o krafterna
.......motiv för processkonstverket
trädgårdsföreningen
vatten
terrasserna
plattan
plattformar
tornet.............................• Här är du!
.......kraftertornet
planer
konst o skisser
utställning o mässor
situationsplan
Göteborgs framtid

För helheten även
Göteborgs framtid

Heden processkonstverk 22-23 steg1

inledning
embryon
förslag 1a bearb
förslag1 tornet
framtid
historik
nu
Heden pk
Heden pka

Göteborgs framtid
.....................Lateralt tänkande
.....................plattformar,
.................... lycka,
.....................puls/lugn,
.....................år 2008 har hänt!
.....................Göteborg - Möjligheternas stad
.....................Kommunen
.....................och mycket mer!

SYNPUNKTER!...................Nästa!

GRÖNT

HÅLLBAR STADSUTVECKLING
En politisk handbok för Sveriges Arkitekter
Författare Erland Ullstad

Ur Sveriges Arkitekter sammanfattar
Staden är nyckeln till hållbarhet

1. Vi behöver en stadspolitik.

2. Vi behöver politiker som är engagerade och tydliga i sin syn på stadsbyggandet.

3. Staden måste tillåtas vara komplex och mångfunktionell.

4. Hållbarhet är inte något slutresultat utan snarare en inriktning av det ständigt pågående bygget av staden.

5. Den hållbara staden måste byggas tät.

6. Kommunerna
måste ta ansvar för planeringen av stadens gemensamma utrymmen.

7. Kommunerna måste planera för variation av funktioner och verksamheter.

8. Vi måste bygga och förvalta mycket resurssnålare än vi gör idag.

9. Samplanering behövs över kommungränserna.

10. Hållbar stadsutveckling ökar kraven på strategisk planering.

11. Hållbart stadsbyggande kräver samverkande strategier tvärs över revir och etablerad praxis.

12. Nya planformer måste utvecklas.

13. Stadsarkitekt- och plankontoren måste stärkas

Ur "Trafiken".

Trafiken, flödet av fordon och fotgängare är en viktig del av staden.
Bilismen hör till staden och bidrar till dess funktion och värden så länge den inte tränger undan människorna. Idag utgår lagar och normer från att stadens bebyggelse ska flyttas bort från miljöproblemen i stället för att miljöproblemen reduceras vid källan och anpassas till staden. Biltrafiken måste anpassas till vad biltrafiken tål. Stadens värden får inte förstöras för att ge plats åt bilen.

Läs mer!

SOLPANELER

100 sätt att rädda världen...
av Johan Tell

Ur text på baksidan
Det är dags nu. Dags att göra något för miljön, för vår gemensamma framtid. Men vad kan man egentligen som enskild medborgare göra? Var ska man börja? Ring din politiker, åk tåg, se sammanhangen, ät en älg, var manuell, älska ditt avlopp, bejaka årstiderna - detta är sju exempel på de hundra råd som författaren och journalisten Johan Tell ger oss.

Tips på hemsidor
Artdatabanken, www.artdata.slu.se
Artportalen, www.artportalen.se
Bilcoop> www.bil.coop

LJUSSTUDIE

Ur Processkonstverk nr1 av AP

Vår hjärna
Vår varseblivning sker genom två parallella system, ett medvetet i hjärnbarken och ett omedvetet i det limbiska systemet. Merparten av varseblivningen är den omedvetna.

Det limbiska systemet är alltså kapabelt att ta emot information, värdera den och låta kroppen reagera adekvat,
t ex med känslor av välbefinnande eller olust utan att processen når medvetandenivån.

Långt efter det att man upphört att medvetet intressera sig för sin miljö fortsätter oinskränkt det medvetna registrerandet som bestämmer så mycket av känsloupplevelserna.

Utformningen av stadsbyggandets visuella och sensuella kvaliteter bör alltså i hög grad ske på det limbiska systemets villkor.

Konsten ligger generellt före utvecklingen men blir ofta för den otränade obegriplig och kommer ofta mänskligheten till godo för sent.

Ett sätt att avhjälpa detta är att låta människan avancera från att vara åskadare av till att bli aktör i konsten.

LJUSSTUDIE

Tornets funktion är också att stimulera medborgarna till kreativt skapande och kunna ge stöd för att bli verklighet.

Chalmers

Innovationer och entreprenörskap

Även de bästa idéerna behöver stöd för att bli verklighet
Även goda idéer kan vara svåra att realisera.
I olika faser krävs därför olika former av stöd för att orka driva dem ända fram till mål.
Chalmers är specialister på att förvalta och utveckla kunskap och har länkar vidare till de organisationer som Chalmers samarbetar med och som kan hjälpa till med idéer från start till mål.

Ur hemsidan http://
www.arch.chalmers.se/
tema/modern-arkitektur/

Chalmers modern arkitektur och boende

Temagruppen modern arkitektur & boende vill:

ställa vårt begrepp om det moderna i kritiskt rannsakande belysning.

verkar för att initiera ny arkitektur

utveckla verkningsfulla strategier för dess realisering

och mycket mer!

Där dryftas även Samtidsorientering

Städer och bebyggelsestrukturer transformeras idag planlöst utan några bärande och vägledande idéer eller visioner...

Förändrade ekonomiska strukturer och ny teknologi innebär att städerna står inför helt nya utvecklings-möjligheter... helt andra krav kommer att ställas på arkitektur och städer än vad som gällde för industrisamhället...

Arkitektens roll i framtiden är att ta ett större ansvar för de komplexa helheter av rum i skilda skalor som arkitektur och stadsbyggande gränslöst och sömlöst omfattar.
En viktig uppgift består i att synliggöra de befintliga fysiska, ekonomiska, politiska strukturer som är styrande för arkitekturens och städernas form, så att även dessa kan kritiseras och diskuteras i demokratiska församlingar och i offentliga samtal.

Den begreppsapparat och de strukturerande redskap som idag finns till hands klarar dock i allt för liten utsträckning av att hantera den utveckling som pågår. Här krävs kraftfulla och operativa verktyg som är relevanta för en mångfald av olika situationer och direkt brukbara av olika aktörer. Nya analysmetoder, förklaringsmodeller och verkningsfulla konceptuella redskap måste utvecklas för gestaltande av arkitekturprojekt i pragmatiskt orienterade situationer.

Läs mer!