..

Från Världsnaturfonden WWF 2008-08-20

Handeln med virtuellt vatten ökar explosionsartat i världen: Varje svensk konsumerar 74 badkar vatten varje dag.

Svenskarna konsumerar 17 gånger mer vatten än vad vi tar från kranen. Hushållsvattnet svarar bara för knappt sex procent - medan tusentals liter vatten går åt för maten vi äter och kläderna vi har på oss. Det visar nya siffror som Världsnaturfonden WWF tagit fram. i

Varje svensk använder nästan
6 000 liter vatten per dag om man räknar in allt så kallat virtuellt vatten som finns dolt i varor som mat och kläder. Det motsvarar 74 badkar eller vatten för 100 körningar med tvättmaskinen. För att producera en T-shirt krävs uppemot 7000 liter vatten och ett par jeans 9-10000 liter vatten.

I själva verket ärr det vattenbrist i Sverige.
Vår mat och våra kläder produceras ofta av törstiga grödor.

Från www.unicef.se

Planeten “vattnet”
Vår planet täcks till 70% av vatten.
Ändå kallar vi den
för Jorden!

Av allt vatten är 97,5 procent saltvatten eller bräckt vatten.

Tillgängligt sötvatten utgör totalt 0,8 procent.

Jorden är den enda planeten i vårt solsystem som har vatten i flytande
form.

Vattnet har ungefär samma uppgift på Jorden som blodet i kroppen.
Det är vattnet
som transporterar näring mellan olika livsformer i naturen. För ett samhälle är vattnet också
viktigt. .

Räcker vattnet till?
Rent färskt vatten är ingen outtömlig naturtillgång.
Bara en viss mängd cirkulerar årligen i det stora vattenkretsloppet. Men allt det färskvattnet kan vi inte använda.

Allt som allt finns det ca 14 000 kubikkilometer färskvatten i världen som är tillgängligt för oss människor året om.

Eftersom den här mängden färskvatten varken ökar eller minskar är det klart att hur mycket var och en kan använda beror på hur många vi är som ska dela på vattnet.

Idag lever över 6 500 miljoner människor på jorden. Det betyder att var och en skulle kunna använda cirka
2 200 kubikmeter färskvatten per år.

När befolkningen fördubblas och tredubblas minskar vattentillgången i samma takt.

Forskare har beräknat att vårt långsiktiga behov av vatten i samhället kommer att vara 1 000 kubikmeter vatten per person och år.

I många delar av världen kommer människorna bara åt 1/3 av den möjliga tillgången av vatten över hela året.

När det gäller vattenförsörjningen kan vi dela in världens länder och områden i fem grupper.

1. God vattentillgång hela året om.
Ex.:Sverige

2. Säsongsproblem.
Ex.: Danmark.

3. Vattenstress
Ex.: Polen.

4. Absolut vattenbrist
Ex.: Egypten.

5.Vattengränsen redan nådd.
Ex.:Israel

Vattnet i framtiden?
Eftersom befolkningstillväxten i världen är känd kan man för ett land eller ett område beräkna den framtida konkurrensen om vattnet.

Med utgångspunkt från dagens folkökning ser vi bland annat:

att länderna i Europa, kommer att stanna kvar i grupperna 1 och 2 (se ovan)

att Polen med sin folkökning på 0,9% per år och sjunkande vattentillgångar. kommer att nå vattenbarriären (grupp 4) omkring 2025

att många afrikanska länder med sin folkökning på 3-4% om året riskerar att passera vattenbarriären redan 2005.

Att hushålla med vattnet

Många länder måste spara överskottsvatten i magasin för att kunna använda det under torra perioder och år.

Eftersom rent vatten är så viktigt satte man ett mål som handlar enbart om det: Man bestämde att senast år 2015 ska man halvera andelen människor som inte har rent vatten.

..

Varken spara eller slösa i Sverige
Från hemsidan drickkranvatten.se

Jordens vattentillgångar är ojämnt fördelade. Många människor i världen har en osäker tillgång till sötvatten. De får dock inte mer vatten genom att vi i Sverige använder mindre sötvatten.

I Sverige har vi så gott om vatten att vi inte behöver spara på det. Faktum är att vi inte heller bör spara på det. Förklaringen är att vi faktiskt varken ska spara eller slösa på kallvatten. Om man sparar för mycket står vattnet nämligen stilla i ledningarna. För att vattnet ska smaka friskt när det rinner ur kranen krävs en viss omsättning.

Varmt vatten ska vi däremot alltid spara på för att inte i onödan slösa med jordens energitillgångar.

Klimatet och Sveriges vatten

Ett varmare klimat med ökad nederbörd ställer nya och högre krav på vattnet i Sverige. 2007 presenterades regeringens
Klimat- och sårbarhetsutredning. Den beskriver vad som måste göras för att vi i Sverige säkert ska ha tillgång till rent och friskt vatten när klimatet förändras.

Vid extrem nederbörd, skyfall och översvämningar ökar risken att kemiska föroreningar lösgörs ur markerna och sprids till vattentäkter.

Ett varmare klimat innebär också att giftiga, blågröna alger får lättare att föröka sig. Därför kan det bli nödvändigt att bygga om vattenverk med nya reningsmetoder för att säkra vattenkvaliteten.

Man kan också behöva göra förändringar i vattennätet för att vara säker på att distributionen fungerar.

Källor: Naturvårdsverket, Unicef och Klimat- och sårbarhetsutredningen.

MEDBORGARKRAFTEN
FÖRSTA SIDAN (ILLUSTRERADE VERSIONEN)
...........START
..................................................................... ......

HEDEN .......... HEDENOMRÅDET
EXERCISHEDEN-TRÄDGÅRDSFÖRENINGEN-AVENYN-
NÄCKROSDAMMEN-KORSVÄGEN-EVENEMANGSSTRÅKET
INGÅR I Göteborgs framtid/Göteborgsregionens framtid
Ett processkonstverk (PK22+23) steg2 2008 .© Arne Person

...................

VATTEN

.....

Referatet forts. (från början?)
I Vallgraven och utmed denna förekommer vattenkonst av varierande former. Vi upplever också anläggningens olika delar från utsidan och får en förklaring till anläggningens struktur.

Inom terrasserna är det tänkt att alla, såväl privatpersoner som organisationer som är intresserade utav att medverka i förverkligandet av "den goda staden" på något sätt skall vara representerade. Inom terrasserna finns redskapen och verktygen som i Plattan används för utveckling av embryona till förslag och modeller som i Plattformarna kan bedömas och inordnas för att i Tornet förverkligas i balans mellan krafterna.

Med hänsyn till att all bebyggelse förutom Tornet ligger under marknivå och att framtida översvämningsrisker är stor har stora arrangemang vidtagits för att säkra anläggningen mot ogynnsamma inläckage. Detta inte minst för de stenhuskvarter som omgärdar Heden och är grundlagda på träpålar.
Därför omgärdas området av en vattentät vägg som når drygt 1 meter över markytan förutom vid nedgångarna där vattentäta portar vid katastrof sluter tätt.

Stora delar av City skulle kunna drabbas av översvämningar i framtiden varför experterna förordar översvämningsdammar som kan fungera som buffert. Hedenområdet med kontkt med Vallgraven kan fungera som en sådan.
Därför anordnas en dagvattenreservoar under Heden som dagvattenbuffert.

Det flödande vattnet avbryts emellanåt av spegelblanka ytor.

Så här skulle vallgraven kunna se ut på sina ställen.

Stor vikt läggs vid belysning av vattnet inom området

PULS/LUGN

Målet med anläggningen är att få till stånd "den goda staden". För att nå dit är villkoret inte att finna en lösning utan att finna samspelet mellan flera.
En del vill att staden skall ha en puls andra föredrar en lugn stad. Inom Heden får "Puls" och "Lugn" verka i symbios. Den lugna sfären bestående av dammen, vallgraven, vattenkonsten , de omgivande alléerna samt de meditativa verksamheterna för avslappnig och kreativt skapande, blir som ett nätverk av lungor i en annars hektisk atmosfär av snabba idrottsspel, intensiva debatter och diskussioner om riktlinjer och processteg.

Ständigt nya inslag skapar en inspirerande atmosfär.

Referatet forts.

GRÖN URBANISM

Anläggningen är planerad för att tillämpa "Grön urbanism" dvs att låta stad och landskap, arkitektur och vegetation smälta samman, så att varje del förutsätter den andra.

Grön urbanism innebär att arkitekturens element, rum och mellanrum i alla skalor, formas som en helhet utifrån människans behov av delaktighet, upplevelser, relationer, förståelse och tolerans."

Den går till och med längre genom att samspela med naturen.
Den rustar sig för naturens nycker och tillvaratar överflöd för att användas i kristider. T ex vattenreservoaren i botten som buffert för översvämningar.

På utsidan om "Vallgraven" är Terrasserna belägna.
Dessa blir vårt nästa mål.

Nästa!

___________________________________
Göteborgs 400-årsjubileum år 2021
Heden som jubileumsområde
processkonstverk 25 steg1
Inledning

Heden processkonstverk 22-23 steg 4
Konsekvensbeskrivningar

Illustrationer

Skrivelser
KOMMUNEN med KOMPLETTERING OCH REGERINGEN

Heden processkonstverk 22-23 steg 3
Synpunkter och förslag på kommunens
program för Heden och Avenyn:Komplettering

Heden processkonstverk 22-23 steg 3
Synpunkter och förslag på kommunens
program för Heden och Avenyn

...........o
Heden processkonstverk 22-23 steg 2

..................

FÖRSLAG 1 ..INNEHÅLL

innehåll Heden
startsida
möjligheternas stad
möjligheternas hed
.......analys av embryon
hedenområdet
översiktsplanen o krafterna
.......motiv för processkonstverket
trädgårdsföreningen
vatten................• Här är du!
terrasserna
plattan
plattformar
tornet
.......kraftertornet
planer
konst o skisser
utställning o mässor
situationsplan
Göteborgs framtid

För helheten även
Göteborgs framtid

Heden processkonstverk 22-23 steg1

inledning
embryon
förslag 1a bearb
förslag1 tornet
framtid
historik
nu
Heden pk
Heden pka

Göteborgs framtid
.....................Lateralt tänkande
.....................plattformar,
.................... lycka,
.....................puls/lugn,
.....................år 2008 har hänt!
.....................Göteborg - Möjligheternas stad
.....................Kommunen
.....................och mycket mer!

SYNPUNKTER!...........................Nästa!

© Arne Person.

..

Sol, vind och vatten

Virtuellt vatten
Ur Motion 2004/05:U238 Världens vatten

"Virtuellt vatten" är ett nytt begrepp som börjat användas för att förstå hur handeln med varor också underförstått är en handel med vatten. All produktion, kräver vatten vid framtagningen, men olika varor är mycket olika i sin vatten-förbrukning i produktionsledet.

Att producera en enda ros i Kenya "kostar" 70 liter vatten. En T-shirt kostar hela 25 000 liter.

När Sverige importerar dessa rosor och T-shirtar importerar vi därmed också indirekt det vatten som har gått åt för att producera dem.

..

Tornets fontän

Plan 0: Kvant (i vattnet)
jordens medelpunkt
urkraften

Plan 1: Punkt (i vattnet)
natur/ ursprunget
miljökraften

Plan 2: Linje (i vattnet)
bilparkering/år 2000
miljökraften
konkurrenskraften

Plan 3:Triangel (i vattnet)
nutid/år 2000 +

konkurrenskraften
bärkraften
medborgarkraften

För varje våning tillkommer därefter en kraft.
Plan 4: Kvadrat (i golvet)
konsten tillkommer

Plan 5: Pentagon (i golvet)
quinta essentia tillkommer

Skulpturen avslutas som en cirkel.

..

Vallgraven

Vattendjupet görs barnvänligt.

Utmed i och intill vallgraven utförs vattenkonst och planteringar.

från tornets fontän

Vattnet utgörs förutom av dagvattnet från området av vatten från Vallgraven som leds via Trädgårdsföreningen till ett reningsverk innan det släpps ut i vallgraven.

Avgränsningsskärm för högt vattenstånd.
En skiva monteras i trapp-öppningen.

..

Tornets topp

Planeras som en terrass
med dels utsikt över
stan dels in mot den interna gården som med sina grönskande terrasser och vattentrappor är i ständig förändring.
Från terrassen nås i framtiden nanohissarna som ger möjlighet att komma betydligt högre upp i rymden.

Sol, vind och vatten tillvaratas.

..

VIDEO!
VATTENKONST

Terrasshusen utmed områdes kanter.

Byggnadslängorna bryts av med trappor men också av olika former av konst som vattenkonst.

Konsten har sin egen plattform. Avsikten med konstobjekten är att dessa skall väcka tankar och inspiration i skapandet och vidmakthållandet av den "goda staden".

Objekten lämnar plats för nya allteftersom processen framskrider.

..

Motion 2004/05:U238 Världens vatten

Behandling av 2004/05:U238
Inga bilagor. Motion till riksdagen
2004/05:U238

Förslag
till riksdagsbeslut...

Bakgrund

...Många företag ser nu möjligheter att göra stora pengar på att ta kontrollen över vattenresurserna.
Därför måste nu demokratisk kontroll över världens vattentillgångar lyftas upp rejält på den politiska dagordningen.

..

Tornets fontän

Skulptur i fontänen som visar utvecklingen av kraftbegreppen.

Se beskrivningen i anslutning till bild ovan.

..

Från Kultur offensiv 567

Striden om vattnet
Ny bok visar på de sociala problemen i vattenprivatiseringarnas spår.

Boken Vatten – rättighet eller handelsvara? är fylld av exempel på hur privatiseringarna av vattnet skapat nygamla problem.

”Bristen på rent vatten utgör ett av de största hoten mot vår överlevnad.
Två stora vattenbolag dominerar den privata vattenmarknaden i världen: De står för över 70 procent av den privata marknaden för va-service (vatten och avlopp) i världen.

Inkomsterna för dem lommer till 91 procent respektive 85 procent från Europa och USA. Vinsten är det absolut mest prioriterade målet.