......

.......

.
..MEDBORGARKRAFTEN
..startsidan illustrerade versionen
.Nyheter 02 nov 2011

NÄTVERK FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
(OM LÄNKAR/ BILDER INTE FUNGERAR KLICKA HÄR)

Sociala konsekvensbeskrivningar
I arbetet med ny socialtjänstlag har kravet på sociala konsekvensbeskrivningar diskuterats men i det slutgiltiga förslaget finns det inte med. Varför?

Nedan följer utdrag ur ett flertal artiklar och utredningar.

BOVERKET
Sociala aspekter i översiktsplanering kan i viss utsträckning beskrivas och kvantifieras med hjälp av statistik över befolkningsförändringar, hälsoförhållanden eller sysselsättningsgrad. Men sociala aspekter handlar också om människors erfarenheter och upplevelser, vilket kräver mer kvalitativa studier, som intervjuer och öppna samtal.

Sociala konsekvenser
Plan- och bygglagen syftar till att främja en samhällsutveckling som är långsiktigt hållbar.

Den sociala dimensionen av hållbar utveckling vilar bland annat på nationella mål för folkhälsa, jämställdhet och integration.

I översiktsplaneringen kan sociala aspekter i viss utsträckning beskrivas och kvantifieras med hjälp av statistik över befolkningsförändringar, hälsoförhållanden eller sysselsättningsgrad. Men sociala aspekter handlar också om människors erfarenheter och upplevelser. När medborgarna kan delta och få inflytande under hela planeringsprocessen så synliggörs sociala värden och sociala konsekvenser.
Olika utbyggnadsalternativ innebär både positiva och negativa konsekvenser, vilket är betydelsefullt att belysa i översiktsplanens avvägningar. För att processen ska leda till en väl avvägd översiktsplan är det viktigt att ha en ständig återkoppling mellan utvecklingen av planförslaget och bedömningen av förslagets konsekvenser.

Plan- och bygglag (2010:900) 3:6 6 § Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår.

Hållbar utveckling är ett övergripande mål för samhällsutvecklingen. För att vi ska uppnå det måste ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter, och samspelet dem emellan, belysas och konsekvensbedömas i översiktsplanen. (Prop. 2009/10:170 s 178)

Socialt hållbart samhälle
Sociala aspekter i översiktsplanering kan i viss utsträckning beskrivas och kvantifieras med hjälp av statistik över befolkningsförändringar, hälsoförhållanden eller sysselsättningsgrad. Men sociala aspekter handlar också om människors erfarenheter och upplevelser, vilket kräver mer kvalitativa studier, som intervjuer och öppna samtal.
Det är därför viktigt att medborgarna kan delta och få inflytande under hela planeringsprocessen så att man kan synliggöra sociala värden och diskutera och bedöma konsekvenser.

Nationella mål för hållbar utveckling
Det finns flera nationella mål och riktlinjer som har bäring på den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Av Sveriges elva folkhälsomål är det några som har särskild betydelse i fysisk planering. Dessa är
o delaktighet och inflytande i samhället
o ekonomisk och social trygghet
o trygga och goda livsvillkor
o ökad hälsa i arbetslivet
o sunda och säkra miljöer och produkter
o ökad fysisk aktivitet
Andra nationella mål som berör den sociala dimensionen är jämställdhetsmålen, integrationsmålen, de transportpolitiska målen och miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Hämtat ur skriften Att folkhälsoarbeta - om metoder och organisation.

Hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB)
Landstingsförbundet har inom ramen för Folkhälsoprogrammet i samarbete med Svenska kommunförbundet utvecklat ett verktyg för att göra hälsokonsekvensbeskrivningar (Med fokus på hälsan - HKB).
Syftet är att sätta folkhälsofrågorna på den politiska dagordningen, att stötta landstingens och kommunernas folkhälsoarbete och att stödja det tvärsektoriella arbetet.

Landstingsförbundet har inom ramen för Folkhälsoprogrammet i samarbete med Svenska kommunförbundet utvecklat ett verktyg för att göra hälsokonsekvensbeskrivningar (Med fokus på hälsan - HKB).
Syftet är att sätta folkhälsofrågorna på den politiska dagordningen, att stötta landstingens och kommunernas folkhälsoarbete och att stödja det tvärsektoriella arbetet.
Målet för hälsokonsekvensbeskrivningar är att i förväg, innan beslut fattas, beskriva vilka konsekvenser olika val i ett politiskt beslut kan få för människors hälsa.
Kunskap om hälsans bestämningsfaktorer - hur påverkas (o)hälsa av olika rådande faktorer i samhället? - är en viktig utgångspunkt för att kunna göra adekvata hälsokonsekvensbeskrivningar.

Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) har många paralleller till hälsokonsekvensbeskrivningar.
MKB har en längre historia och har manifesterats i vissa författningar.

Inom Socialstyrelsen pågår ett utvecklingsarbete för att tydligare lyfta fram konsekvenser på hälsan, inte bara på miljön, vilket hitintills oftast varit i fokus för gjorda MKB. I arbetet med ny socialtjänstlag har kravet på sociala konsekvensbeskrivningar diskuterats men i det slutgiltiga förslaget finns det inte med.

Sociala konsekvensbeskrivningar
Sociala konsekvensbeskrivning används i detaljplaneringen men gäller då enbart den fysiska planeringen och utgår ifrån parametrar som blandning, mötesplatser, tillgänglighet och trygghet.

Hälsoaspektena som nämns ovan inryms inte.

De krav som Boverket framför som villkor för hållbarhet uppnås inte.

Det vill säga det handlingsprogram för en hållbar utveckling inför det 21:a århundradet Agenda 21 som Sverige antog 1992 efterföljs inte.

Fakta:

Hållbar utveckling. - Brundtlandkommissionen 1987. ”En utveckling, som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter.

Decenniet för lärande för hållbar utveckling
FN har utropat åren 2005-2014 till decenniet för lärande om hållbar utveckling. (se www.unesco.org)

Sverige har skrivit under en rad internationella dokument och därigenom bundit sig att efterleva det som dessa står för.

AGENDA 21 - ett handlingsprogram för en hållbar utveckling inför det 21:a århundradet antogs av 180 nationer, bl a Sverige, vid FN's miljökonferens i Rio 1992.

....SKB