..MEDBORGARKRAFTEN

LÄNKAR

Göteborgs framtid
Göteborg 400 år
SUDEV-GBG (SPEL)
Tävling Gbg 400 år
Vision Heden Startsida

Kommunen
Göteborg Stad
Fastighetskontoret
Park och natur
Stadsbyggnadskontoret
Trafikkontoret
Gbg stadsmuseum
Stadsdelarna

Västra Göteborg
I Västra Göteborg

Medborgarkraften

Om
Medborgarkraften
HISTORIK
DIALOGPLANERING
Dialog/interaktiv plan.
medborgarpanel
Handbok i dialog Botkyrka
Övrigt om dialog

Startsida
Nyheter
Forum
Göteborgs Framtid
Kulturgruppen
Naturområden
Utredningar:

Gång- och cykelvägar

Göteborgs Framtid

Gång- och kulturstigar. Bildspel från 2006

Bevarandeplan för Gamla Hamnen i Långedrag

Förslag till promenadväg från Majnabbe till Saltholmen och Fiskebäck

Park och rekreationsområden på Vässingsö.

Bilder: Grönområden på Vässingsö

Promenadvägar på Skärvallsberget.

E-post till stadsdelarna angående tätortsnära naturområden.

Andra utredningar

medborgarkraften.com:s
PLATTFORM FÖR DIALOGPLANERING

....

OM DIALOGPLANERING

Om dialogplanering
Källor: Diverse handböcker på Internet
t ex Botkyrkas, Malmös,Vägverkets coh Sveriges kommuner och ländsting

En medborgare är aktiv och har viss makt t.ex. genom allmänna val. Brukare är ett alternativ till användare och mer neutralt än konsument.

När vi väljer ord för kontakten med användaren beskriver det också hur vi ser på relationen med användaren och vilket inflytande vi ger användaren.
Exempel på sådana begrepp är dialog, konsultation, information, delaktighet, samarbete, samråd, samverkan och medbestämmande.
Det kan vara svårt att skilja dessa begrepp åt.

INFORMATION är meddelanden, underrättelser, upplysningar, uppgifter och nyheter som förmedlas via någon informationskanal.

KOMMUNIKATION uttrycker att man har fått kontakt på det ena eller andra sättet. Att överföra information, tankar och känslor så att det kan mottagas och förstås, att komma i kontakt.

DIALOG är ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter, idéer och åsikter mellan två eller flera parter, ett samtal. Dialog är tvåvägskommunikation eller flervägskommunikation.

SAMRÅD är ett begrepp som i vårt dagliga tal intimt är förknippat med en beslutssituation. Vi samråder om hur vi ska göra innan vi fattar beslut.

Med rätt ordval kan vi skapa rätt förväntningar hos de vi pratar med. Vi ska vara ärliga i vårt uppsåt. Är vi beredda att låta andra bestämma, eller vill vi egentligen bara veta vad man tycker?

DIALOG

Dialog är att tänka tillsammans. En öppen och tillitsfull dialog är hjärtat i demokratin. Kommunen som organisation har en central roll i den lokala demokratin. För att dialogen med invånarna ska vara meningsfull är det nödvändigt att den genomförs på ett genomtänkt sätt.

Dialog stärker det civila samhället, tilliten till medmänniskor och kommunen som myndighet. I grunden handlar dialog om att lära sig lyssna. Om andra lyssnar på dig, så vill du själv lyssna och engagera dig.

Dialog är inte detsamma som debatt och diskussion.
Dialog innebär att man tänker tillsammans. Den leder ofta fram till gemensamma lösningar, men behöver inte göra det. Debatt innebär att man talar om vad man tycker och hur felaktiga andras åsikter är. Debatt leder aldrig till gemensamma lösningar. Diskussion är ett mellanting mellan debatt och dialog

I grunden är det invånarna som ska styra. I de allmänna valen väljer invånarna sina ombud som styr den kommunala verksamheten genom direkta beslut och genom delegation till tjänstemännen. Men det räcker inte. Kommunstyrelsen har beslutat att arbetet i kommunen även ska ske i dialog med invånarna.

Det finns tre starka skäl till att invånare, tjänstemän och politiker i kommunen träffas i en dialog: Dialog ger bättre förutsättningar att fatta bra beslut. Invånare får själva medverka i lösningar. Dialog stärker det civila samhället, tilliten till medmänniskor och kommunen som myndighet. Resultatet av dialogen ska ge kommunen verktyg till att ge invånarna ännu bättre service.

Politikernas uppgift är också att väga olika intressen mot varandra och ta stor hänsyn till minoriteters behov. De grupper som deltar i en dialog ska inte vara ett alternativ till kommunfullmäktige, utan ett komplement. Tjänstemännen representerar sitt uppdrag.

Men är vi för lika tenderar vi att bli ineffektiva då gruppmedlemmarna ser
problem och möjligheter på liknande sätt. Grupper präglade av mångfald däremot har en bredare sammanlagd erfarenhet vilket hjälper dem att angripa problem med högre grad av kritisk analys. De olika synsätt som finns i en blandad grupp stimulerar kreativitet och innovation.

Det är viktigt att hitta rätt form för dialogen.

Offentliga möten för alla medborgare i ett helt område,
Brukarråd är regelbundna samtal med dem som använder enhetens verksamhet.
Åsiktstorg Passar bra att använda för frågor kring samhällsplanering av olika slag. Man använder sig av platser i det offentliga rummet, där många människor rör sig
Fokusgrupper kan vara bra när man vill hämta in invånares synpunkter, kunskaper och värderingar i en specifik fråga.
Öppna möten är öppna för alla, och innebär att kommunens representanter och invånarna träffas för att förmedla information i båda riktningarna.
Medborgarråd kan man ha både i kommundelen och centralt
Chatt är dialog via Internet
Seminarier och studiecirklar är vanliga former för lärande i kombination med dialog,diskussion eller debatt.

Det är viktigt att hitta rätt metod för dialogen.
Rätt form av delaktighet skapar rätt förväntningar
Ett sätt att tydliggöra relationen mellan användare och utförare kan vara att försöka klargöra formen av delaktighet.

SWOT-analys
Begreppet står för: styrkor (strengths), svagheter (weaknesses), möjligheter, (opportunities) och hot (threats). Syftet med metoden är att analysera en verksamhet eller ett projekt.

Prioritering och framtidsscenario
Med den här övningen kan man bli av med onödigt jobb och fokusera på rätt saker. Skriv fyra påståenden på fyra blädderblockspapper:
Önskvärd utveckling som inte sker av sig själv.
Önskvärd utveckling som sker av sig själv
Icke önskvärd utveckling som kommer att ske
Icke önskvärd utveckling som inte kommer att ske.

Open space
Ett open space-möte kräver en hel dag och mellan 200 och 500 personer kan delta. Den här metoden kan användas för att starta ett större arbete eller en dialog, till exempel "Hållbar utveckling.
Metoden baseras på att deltagarna tar ansvar för dagordningen och innehållet i evenemanget. Det kräver stora utrymmen med tillgång till mindre rum och tar minst en halv dag att genomföra.
Metoden används bäst när det finns en viktig, komplex fråga som måste behandlas, en mångfald av människor är inblandade och besluten måste fattas snabbt.

Framtidsverkstad
Det finns många metoder under beteckningen framtidsverkstad.
Framtidsverkstad är en vedertagen arbetsmetod som lyfter fram en grupp personers idéer och gör dem till verklighet. Den hjälper människor som ska samarbeta, att gå från ord till handling. Metoden har ett demokratiskt och kreativt arbetssätt som syftar till att alla medverkande ska hitta en gemensam plattform där man kan plocka fram och förverkliga sina idéer tillsammans.

Idéverkstad
Idéverkstaden kan genomföras i grupper om 6-8 personer. Flera grupper kan arbeta parallellt. Idéverkstaden inleds med en kort introduktion av uppgiften som tydliggör avsikten och förutsättningarna.
Arbetet fokuseras på positiva idéer hos deltagarna i gruppen.
Gruppen kommer överens om hur idéerna skall föras vidare.

Miniverkstad
Miniverkstad är en mötesteknik som har lånat moment av den mer kända s k SWOT-Analysen. Varje Miniverkstad anpassas utifrån gruppens behov och situationen inför genomförandet.

Cafémetoden
är ett slags arrangemang som lämpar sig för grupper på minst 15 personer där det uppstår dialog i form av informella möten.
Denna metod försöker skapa en illusion av ett informellt café. Rummet ordnas för att likna ett riktigt café, med hjälp av små dukar och lämplig förtäring för deltagarna.

Operametoden
Opera är en form av dialogmöte där fyra till 48 deltagare kan behandla en fråga på ett effektivt sätt. Metoden skapar förutsättningar för delaktighet samtidigt som den ger en bild av vad gruppen som helhet tycker är viktigast. I OPERA kombineras kreativitet, struktur, involvering och principerna för inlärning genom gemensam aktivitet.
Man kan genom metoden på ett bra sätt göra strategier och handlingsplaner, utveckla processer och system eller behandla värderingar. Metoden hjälper dig att få fram svar på de frågor du vill.

Åsiktstorg
Passar bra att använda för frågor kring samhällsplanering av olika slag. Man använder sig av platser i det offentliga rummet, där många människor rör sig - man kommer till medborgaren helt enkelt.Åsiktstorget är en utställning där information om det ämne man vill diskutera visas i text och bild.

Fokusgrupp
En fokusgrupp är en grupp på 10-15 personer som samtalar om ett bestämt ämne. Samtalet sker i intervjuform där frågestunden leds av en utfrågare/moderator. Gruppdeltagarna har något gemensamt t.ex. kön, ålder, bosatta i samma område, med mera.

Brainstorming
Brainstorming är ett sätt att generera massor av idéer från en grupp.
Den gyllene regeln för metoden är att alla bidrag är välkomna och att bidragen bör vara korta och att tempot skall vara högt.

Klustermetoden
När deltagarna har skapat en lista med många idéer, frågor eller alternativ är det ofta värdefullt sammanföra och gruppera dem.

Gruppdiskussion
För djupgående diskussioner är det oftast bäst att arbeta i små grupper upp till åtta personer med en ledare och upp till fem utan en mötesledare.

Plenumdiskussioner
Resultat från diskussioner i smågrupper kan ibland behöva föras samman till en störe helhet. Det måste också finnas sammankomster som går ut på att forma förslag tillsammans som en hel grupp.

Drop in/Drop out metod
Alla är inte intresserade av att delta i ett formellt dialogmöte/-träff. Vissa människor kan inte avsätta flera timmar av sin tid, men vill ändå säga något. Metoden fungerar som bäst när den ingår som en del av en större process.

Graffitivägg
För att inrätta en graffitivägg eller bord behövs några stora pappersark och en rad konstmaterial. Tanken är att en central fråga skrivs på ett papper och att deltagarna uppmanas att skriva och rita sina egna svar.

Online-diskussioner
Deltagarna kan inbjudas att delta i en online-diskussion i ett forum på Internet.
------------------------------------------------

Delaktighetstrappan
Delaktighetstrappan är bra att använda som utvärderingsinstrument.
9. Delegerade frågor (här får man fatta beslut i en eller
flera frågor), till exempel lokala styrelser i skolan.
8. Medbestämmande, till exempel egen budget i råd
eller arbetsgrupper.
7. Initiativ- och mötesrätt (här är du själv initiativtagare
till möten), till exempel råd som sköter sig själva.
6. Inbjudan till möte, till exempel plansamråd och
fokusgrupper.
5. Remiss (man frågar efter din åsikt i en speciell fråga),
till exempel detaljplaner.
4. Konsultation (man får uttrycka sin åsikt och ge råd),
till exempel offentliga möten.
3. Information (nu är man informerad och kan vidta
åtgärder), till exempel tidningar, skrifter, kommunens
webbplats, utskick.
2. Dekoration (möten som inte leder någonstans).
1. Manipulation (det pratas om delaktighet men
inget görs).
0. Inget inflytande.
I det här materialet rör vi oss från punkt 3 och uppåt.

Kommuner ger riktlinjer för dialog
Ur en policy antagen av en kommunstyrelse:
Dialogen är ett samlande begrepp för alla kanaler och metoder kommunen erbjuder invånarna/brukarna och samarbetspartners för att informera sig, påverka och själva vara aktiva.
Dialogen är också ett förhållningssätt, en lärprocess och en arbetsmetod. Den ska ge struktur och genomsynlighet i den demokratiska beslutsprocessen. Den ska också ge plats för kreativitet och nya idéer. Den innefattar
allt från synpunktshantering över brukarmedverkan till framåtsyftande rådslag i bostadsområden. Det ska bidra till att kommunens innevånare anser att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande.
Dialogen ska vara en arena med en mångfald av mötesplatser både i verkligheten och på nätet. Där ska medborgare, politiker och tjänstemän genom att bli tydliga i sina roller kunna mötas på så jämlika villkor som möjligt.

Medborgardialog
Medborgardialogen med de lokala rådslagen ansvarar områdesgrupperna för.
Dialogen ska vara öppen för alla boende i området. Syftet är att fånga upp
invånarnas önskemål och initiativ samt att finna sätt att utveckla området.
Det ger underlag för förvaltningarnas utveckling av sin verksamhet och för att gå vidare med frågor till politiska beslut. Dialogen kan samtidigt vara en möjlighet för partiernas lokala medlemmar och förtroendevalda att delta och föra frågor vidare i sina organisationer. Områdesgrupperna har ett grundläggande ansvar för att alla frågor från dialogen tas om hand och återförs till berörda förvaltningar samt nämnder, styrelser och beredningar.
För att både ge bredd och kontinuitet bör den lokala dialogen genomföras
på två nivåer.
Basnivån består i att områdesgruppen löpande för dialog på de lokala arenor
som uppstår naturligt i kontakten med invånarna och verksamma i området.
På den övergripande nivån ska områdesgruppen minst en gång per
år inbjuda till en områdesdialog, ett rådslag kring områdets utveckling.

Dialogforums huvuduppdrag är att inbjuda invånarna i sitt område till dialog
kring frågor med anknytning till området. Medborgaren ska kunna väcka nya frågor och frågor som är under behandling i kommunen ska kunna tas upp. Det ska ske i ett tidigt skede i beslutsprocessen för att ge invånarna reell möjlighet att påverka samt göra det möjligt för de förtroendevalda att ta politiska initiativ.
Dialogforum är en oprövad modell som ska ges möjlighet att söka former för sin verksamhet.

Demokratiutvecklaren ska säkra kvaliteten, följa verksamheten och föreslå utveckling av arbetssätt och rutiner. Utvecklingsledaren följer utvecklingen generellt och hur samspelet mellan områdesgrupperna och dialogforum utvecklas och påverkar det områdesbaserade arbetet. En informatör ska stödja kommunikationen mellan invånarna och dialogforum.

Riktlinjer
Ett dialogforum kan ha 11 ledamöter och inga ersättare. De utses av kommunfullmäktige som också utser ordförande och vice ordförande. Ledamöterna bör vara förankrade i området och/eller kommunfullmäktige eller nämnd. Cirka hälften av ledamöterna bör vara ledamöter eller ersättare som sitter i fullmäktige eller nämnd. Mötena är offentliga och 4-6 i antal om året. Dialogforum ska inte vara ett beslutsorgan. De förtroendevalda har ett stort behov av att tidigt och mer förutsättningslöst få diskutera och reflektera över olika frågor. Detsamma gäller för invånarna.
För de förtroendevalda blir steget efter forumdialogen att driva partipolitisk opinion och/eller att ta frågan till politiskt beslut i kommunen.

De ärenden som väcks på forumets möten och som kräver politiska beslut tas upp i kommunstyrelsen eller berörd nämnd efter vanlig beredning.. Återrapportering behöver ske från nämnd/kommunstyrelsen till dialogforum för den fortsatta dialogen med invånarna. Ärenden som handlar om forums organisering, arbetssätt och liknande bereds av demokrati- och integrationsberedningen.

Checklista
Syfte: Vad vill vi uppnå? Vilken fråga vill vi belysa?

Hur ska resultatet användas? Vad är möjligt att genomföra? Finns det begränsningar (tid, resurser mm)?

Form av delaktighet: Vilken form av delaktighet erbjuds deltagarna (konsultation, samarbete etc)?

Meningsfullt deltagande: Uppfattar deltagarna frågan som viktig?

Kommunikationsplan: Vilka är målgruppen? Vad vill ni säga? Vilka kanaler kan ni använda? Vem gör vad? När bör kommunikationen se?

Återkoppling: När och på vilket sätt ska ni återkoppla till deltagarna? (Bör arbetas in i kommunikationsplanen). Hur kan man marknadsföra projektet efteråt med medborgardialogen? Kan någon som lämnat förslag intervjuas i ett pressmeddelande/Vårt Malmö?

Dialogdilemman/riskanalys: Försök förutse vilka svårigheter eller eventuella dilemman ni kan ställas inför och fundera över tänkbara lösningar.

Tid- och aktivitetsplan: Identifiera viktiga huvudmoment/arbetsuppgifter och gör en översiktlig tidsplan. Vad ska göras och när ska det ske?

Tid och plats: Var och när ska mötet ske? Eller ska ni möta folk på deras naturliga samlingsställen (köpcentra, dagis osv)? Tänk på att målgruppsanpassa val av tid och plats. Hur länge ska mötet pågå?

Innehåll och upplägg: Vilka är de viktigaste punkterna på programmet? Vilken information behöver deltagarna få på plats? Vilket material ska finnas i lokalen? (Tänk på att pauser, mat/fika är viktiga inslag)

Lokaler: Är lokalerna tillgängliga för personer med funktionshinder (hissar, trösklar, teleslinga osv)?

Dokumentation: Hur ska ni dokumentera synpunkter och tankar som kommer fram under mötet? Vem sammanställer dokumentationen?

Hur får vi med fler? Hur kan ni göra mötet avslappnat och bidra till att alla vågar och får möjlighet att uttala sig? Behövs det tolkar? Behövs det barnpassning? Har ni använt rätt informationskanaler?

Utvärdering: Hur ska vi utvärdera aktiviteten?

Mall för dokumentation
Syfte Uppfylldes syftet med dialogen? Hur användes resultatet?
Metod Fungerade den valda metoden? Ja, på vilket sätt? Om inte - varför?
Tid och plats Var och när skedde dialogen? När och hur bjöd vi in?
Målgrupp Nådde vi vald målgrupp? Missade vi någon målgrupp?
Hur gick det Hur många kom? Var alla delaktiga? Förstod deltagarna syftet med mötet?Uppfattar deltagarna frågan som viktig? Använde ni tolk? Barnpassning?
Återkoppling Skedde någon återkoppling? När och på vilket sätt återkopplade ni till deltagarna?
Tid och pengar Vad kostade det? Hur mycket tid lades ner?
Vilka utförde Användes någon konsult? Personer från olika avdelningar, olika professioner?
Utvärdering Vad ska vi göra annorlunda till nästa gång? Hur ska vi utvärdera aktiviteten? Svårigheter och eventuella