|   ..............MEDBORGARKRAFTEN........................FÖRSTA 
        SIDAN (ILLUSTRERADE VERSIONEN)
 
 . 
        .... ......GÖTEBORG 
        400 ÅR; FÖRSLAG TILL GÖTEBORG & CO: 
 { ..................FÖRSLAG.........................
  1  } 
 16
 RubrikFraktaler
 InledningEn 
        fraktal definieras ofta som "ett självlikformigt mönster 
        med struktur i alla skalor". Det finns teorier om att utvecklingen 
        sker med utgångspunkt från enkla regler. Mandelbrotformeln 
        tex. Med datorhjälp kan itereringar göras snabbt. Inom forskningen 
        tillämpas detta. Så bör ske även för jubileet.
 
 BeskrivningFörslaget
 I 
        SVT kunde vi nyligen se hur robotar genom tillämpning av fraktaler 
        kunde utvecklas till att uppföra sig som normala människor i 
        sättet att röra sig.
 Vi vet att naturen kan uppvisa otaliga exempel där fraktaler tillämpas.
 Inom samhällsplaneringen där nu metoder för hållbar 
        utveckling eftersöks bör fraktaltillämpningar naturligtvis 
        också prövas.
 Detta 
        gäller i hög grad Göteborg. Här skall regioncentrat 
        utvecklas. Mistra Urban Futures skall utvecklas till en världsledande 
        organisation i stadsutveckling och Göteborgs 400-årsjubileum 
        skall snart firas. Dessa tre händelser utgör starka skäl 
        till att dra nytta av fraktalstudier för att komma underfund med 
        hur regionen bör utvecklas mot hållbarhet. För markdispositionen, byggnadsverken och anläggningarna inom 
        jubileumsområdet skulle fraktalteorierna kunna utnyttjas för 
        att i förlängningen komma hela regionen tillgodo.
 HistorikOrdet fraktal konstruerades på 1970-talet av den franske matematikern 
        Benoît B. Mandelbrot och kommer av latinets fractus som betyder 
        "bruten" (fraktion) och syftar på att fraktaler ofta har 
        dimensionstal som inte är heltal. En sierpinskitriangel har till 
        exempel dimensionen log3/ log2.
 Exempel 
        på fraktaler i naturenKonturen av ett moln, ett träd, ett löv, en kustlinje.
 FraktalbegreppetSedan 1970-talet har fraktalbegreppet i ökande omfattning använts 
        inom olika vetenskaper för att beskriva delar av verkligheten: som 
        turbulens (virvelbildning) och kaos i fysiken och modeller av tillväxt 
        i biologin och kemin.
 Inom 
        stadsutvecklingen har Börje Johansson, professor på Internationella 
        Handelshögskolan i Jönköping talat om staden som en fraktal 
        struktur av förtätningar. Fraktalen står för att 
        vi kan titta på staden ur olika vinklar. (Läs förslagen 
        minnet, spel, VG-porten och Timglaset)En ny urban region växer fram ur tillkomsten av nya förtätningar 
        och intill redan etablerade förtätningar. Varje centras närhet 
        till andra förtätningar avgör lokaliseringens lönsamhet.
 Det 
        finns en koppling mellan stadsstorlek och regionstorlek. Tillväxt återspeglar attraktivitet.
 En regions attraktivitet relateras till kärnstaden och dess centrums 
        mångfald. Mångfald skapas enklast där förtätningen 
        är störst.
 
 Kan fraktalanalyser vara till hjälp i utvecklingen för att komma 
        underfund med om detta skulle vara en fördel för medborgarna 
        nu och i framtiden?
 Kan 
        en sådan blandning kanske t o m innebära en förhöjd 
        hållbar utveckling, den "sanna" inkluderande regionen? 
        Kan jubileet ge svaret?
  
 |