..............MEDBORGARKRAFTEN
........................FÖRSTA
SIDAN (ILLUSTRERADE VERSIONEN)
.
..........GÖTEBORG
400 ÅR; FÖRSLAG TILL GÖTEBORG & CO:
{ ..................FÖRSLAG.........................1}
16
Rubrik
Fraktaler
Inledning
En
fraktal definieras ofta som "ett självlikformigt mönster
med struktur i alla skalor". Det finns teorier om att utvecklingen
sker med utgångspunkt från enkla regler. Mandelbrotformeln
tex. Med datorhjälp kan itereringar göras snabbt. Inom forskningen
tillämpas detta. Så bör ske även för jubileet.
Beskrivning
Förslaget
I
SVT kunde vi nyligen se hur robotar genom tillämpning av fraktaler
kunde utvecklas till att uppföra sig som normala människor i
sättet att röra sig.
Vi vet att naturen kan uppvisa otaliga exempel där fraktaler tillämpas.
Inom samhällsplaneringen där nu metoder för hållbar
utveckling eftersöks bör fraktaltillämpningar naturligtvis
också prövas.
Detta
gäller i hög grad Göteborg. Här skall regioncentrat
utvecklas. Mistra Urban Futures skall utvecklas till en världsledande
organisation i stadsutveckling och Göteborgs 400-årsjubileum
skall snart firas. Dessa tre händelser utgör starka skäl
till att dra nytta av fraktalstudier för att komma underfund med
hur regionen bör utvecklas mot hållbarhet.
För markdispositionen, byggnadsverken och anläggningarna inom
jubileumsområdet skulle fraktalteorierna kunna utnyttjas för
att i förlängningen komma hela regionen tillgodo.
Historik
Ordet fraktal konstruerades på 1970-talet av den franske matematikern
Benoît B. Mandelbrot och kommer av latinets fractus som betyder
"bruten" (fraktion) och syftar på att fraktaler ofta har
dimensionstal som inte är heltal. En sierpinskitriangel har till
exempel dimensionen log3/ log2.
Exempel
på fraktaler i naturen
Konturen av ett moln, ett träd, ett löv, en kustlinje.
Fraktalbegreppet
Sedan 1970-talet har fraktalbegreppet i ökande omfattning använts
inom olika vetenskaper för att beskriva delar av verkligheten: som
turbulens (virvelbildning) och kaos i fysiken och modeller av tillväxt
i biologin och kemin.
Inom
stadsutvecklingen har Börje Johansson, professor på Internationella
Handelshögskolan i Jönköping talat om staden som en fraktal
struktur av förtätningar. Fraktalen står för att
vi kan titta på staden ur olika vinklar. (Läs förslagen
minnet, spel, VG-porten och Timglaset)
En ny urban region växer fram ur tillkomsten av nya förtätningar
och intill redan etablerade förtätningar. Varje centras närhet
till andra förtätningar avgör lokaliseringens lönsamhet.
Det
finns en koppling mellan stadsstorlek och regionstorlek.
Tillväxt återspeglar attraktivitet.
En regions attraktivitet relateras till kärnstaden och dess centrums
mångfald. Mångfald skapas enklast där förtätningen
är störst.
Kan fraktalanalyser vara till hjälp i utvecklingen för att komma
underfund med om detta skulle vara en fördel för medborgarna
nu och i framtiden?
Kan
en sådan blandning kanske t o m innebära en förhöjd
hållbar utveckling, den "sanna" inkluderande regionen?
Kan jubileet ge svaret?
|